<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>Global Voices amin´ny teny malagasy &#187; South Asia</title>
	<atom:link href="http://mg.globalvoicesonline.org/category/world/south-asia/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
	<description>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</description>
	<pubDate>Fri, 05 Sep 2008 06:36:57 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.5.1</generator>
	<language>en</language>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" -->
		<copyright>&#xA9; </copyright>
		<managingEditor>lova.rakotomalala@gmail.com ()</managingEditor>
		<webMaster>lova.rakotomalala@gmail.com()</webMaster>
		<category></category>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>lova.rakotomalala@gmail.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress_large.jpg" />
		<image>
			<url>http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress.jpg</url>
			<title>Global Voices amin´ny teny malagasy</title>
			<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Pakistana : Inona indray no hitranga aorian&#39;i Musharraf ?</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/19/1259/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/19/1259/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 19 Aug 2008 22:57:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pissoa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Governance]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Pakistan]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1259</guid>
		<description><![CDATA[Nanao tatitra ny nolazain&#39;ireo filazam-baovao iraisam-pirenena taorian&#39;ny fialan&#39;ny filoha Pakistaney Musharraf i Kamla Bhatt.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kamlashow.com/blog/2008/08/19/president-parvez-musharraf-resigns-what-next/" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/kamlashow.com');">Nanao tatitra</a> ny nolazain&#39;ireo filazam-baovao iraisam-pirenena taorian&#39;ny fialan&#39;ny filoha Pakistaney Musharraf i Kamla Bhatt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/19/1259/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Arabia Saodita : Fanandevozana ao amin&#39;ny helodrano Persika</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/13/1234/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/13/1234/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Aug 2008 16:02:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pissoa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arabic]]></category>

		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>

		<category><![CDATA[Business]]></category>

		<category><![CDATA[Diaspora]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Kuwait]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Protest]]></category>

		<category><![CDATA[Saudi Arabia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1234</guid>
		<description><![CDATA[Tapa-bolana lasa izay dia nanao fitokonana sy fenehoan-kery ireo tera-tany Bangladeshy miasa ao Koety noho ny fahakelezan’ny karama omena azy ireo sy ny faharatsian’ny lalana mifehy ny asany. Taorian’io fitokonana io dia mahery ny 200 ny mpiasa noroahina tamin&#39;ny asany. Ny hevitry ny mpitoraka blaogy Saodiana roa mikasika ny endriky ny “fanandevozana” mitranga ao Arabia [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tapa-bolana lasa izay dia nanao fitokonana sy fenehoan-kery ireo tera-tany Bangladeshy miasa ao Koety noho ny fahakelezan’ny karama omena azy ireo sy ny faharatsian’ny lalana mifehy ny asany. Taorian’io fitokonana io dia mahery ny 200 ny mpiasa <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7535571.stm" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.bbc.co.uk');">noroahina</a> tamin&#39;ny asany. Ny hevitry ny mpitoraka blaogy Saodiana roa mikasika ny endriky ny “fanandevozana” mitranga ao Arabia Saodita sy manerana ny helodrano Persika amin’izao fotoana izao no hotanterintsika amin’ity lahatsoratra ity.</p>
<p>Ny tantara’ny fanandevozana nisy tany <a href="http://abujoori.wordpress.com/2008/08/04/new-slavary/" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/abujoori.wordpress.com');">Etazonia</a> no hanombohan’i Ahmed Baaboud azy :</p>
<blockquote><p style="text-align: right;">أعلن الكونجرس الأمريكي منذ بضعة أيام عن اعتذار رسمي للأمريكيين الأفارقة عن سنوات العبودية الطويلة التي عانوا منها في أمريكا على أمل أن تكون هذه خطوة من أجل محاربة العنصرية و تخفيف جروح الماضي المرة، في نفس الوقت تابعنا الأنباء عن إضرابات العمال الأجانب في الكويت بسبب عدم دفع رواتبهم الضعيفة أصلاً</p>
</blockquote>
<div class="translation">Andro maromaro lasa izay dia <a href="http://www.france24.com/en/20080730-us-congress-offers-first-formal-apology-slavery-usa" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.france24.com');">niala tsiny</a> tamin’ireo Afrikana-Amerikana ny antenimieram-pirenena Amerikana noho ny taona maro nampijaliana azy ireo tamin’ny fanandevozana tao Amerika. Dingana iray izany amin’ny fanafoanana ny fanavakavaham-bolo-koditra, sy ny fanalefahana ny hirifiry noho ny ratra nentin’ny lasa. Nandritra izany koa no nanarahana ny vaovao mikasika fitokonana nataon’ireo vahiny miasa ao Koety noho ny tsy fandoavana ny karaman’izy ireo, izay efa kely rahateo.</div>
<p>Avy eo izy dia niresaka ny zava-misy ao Arabia Saodita :</p>
<blockquote><p style="text-align: right;">في مملكة الإنسانية أجد أن صنوف كثيرة من العاملين هنا يعانون من أشكال مختلفة من سوء التعامل و ساعات العمل الطويلة بالإضافة إلى عدم وجود نظام مقنن للإجازات الأسبوعية بصورة مفجعة، و نظراً لعدم وجود الكثير من السعوديين العاملين كبائعين في المحلات لا نجد أن هناك إحساس بحجم المعاملة القاسية التي يعيشها مئات الألوف من العاملين هنا.<br />
أتكلم من خلال معرفة شخصية لأن لي أقارب يعملون كبائعين في محلات أقمشة و بيع ساعات يعملون من الساعة التاسعة صباحاً حتى صلاة الظهر (أي إلى حدود الساعة الثانية عشر ظهراً)، و بعد ذلك يعودون للعمل من الساعة الرابعة و النصف حتى الساعة العاشرة و ربما الحادية عشر مساءً، أي ما مجموعة ثمان ساعات يومياً تقريباً و بشكل يومي من غير أيام إجازة أسبوعية، بل حتى إجازات الأعياد تكون مقصورة في العادة على يوم أو يومان. كما إن الأمور تصل إلى حد غير معقول خلال العشر الأواخر من شهر رمضان حيث تستمر ساعات العمل إلى الساعة الثانية صباحاً.</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p>Ato amin’ity “fanjakan’ny maha-olombelona” misy antsika ity dia mahita aho fa maro ny mpiasa no tsy mizaka ny zony tanteraka, na miasa be loatra ary misy aza miasa amin’ny faran’ny herinandro. Ny fisian’ny Saodiana miasa amin’ireny magazay isan-karazany ireny dia midika fa mbola odian-tsy hita ny olana sedrain’ny olona an’arivony maro eto. Mahafanattra izany aho satria misy havako miasa amin’ireny magazay mivaro-damba na famantaran’andro ireny. Manomboka amin’ny 9 maraina izy ireo no miasa ary tsy mitsahatra raha tsy amin’ny vavaka atoandro (izany hoe mandra-pisasaky ny andro), dia miverina miasa indray manomboka amin’ny 4 sy sasany ary tsy mirava raha tsy amin&#39;ny 10 na 11 alina. Izany hoe miasa adiny valo isan’andro izy ireo, tsy misy fiatoana amin’ny faran’ny herinandro – ary na ny fialan-tsasatra amin’ny <a href="http://www.answers.com/Eid" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Eid</a> [Fety Silamo] aza dia voafetra ho iray na roa andro ihany. Tsy vitan&#39;izay fa mandritra ny folo andro tsy hahataperan’ny <a href="http://www.answers.com/Ramadhan" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Ramadan</a> aza moa dia mitohy hatramin’ny 2 maraina ny ora fiasan’izy ireo, izay zavatra tsy azo ekena mihtisy.</p>
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;">Noho izy ireo miasa mandritra ny andro sy ny tsy fisian’ny fialan-tsasatra kely isakin-kerinandro dia tsy afaka mivelatra ara-tsosialy ireo mpiasa ireo. Manginy fotsiny ny fahakelezan’ny karama omena azy ireo. Misy elanelana lehibe araka izany eo amin’ireo mpiasa ireo sy ny Saodiana ary miteraka lonilony noho ny fomba hampiasana azy ireo isan’andro. Taloha dia tsy nampiharina tamin&#39;ireny sehatra ireny ny tetik&#39;asam-pirenena <a href="http://www.answers.com/topic/saudization" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">hampirisihana ny fanomezana ny asa ho an&#39;ny tera-tany Saodiana</a> noho ny fahabetsahan’ny ora isana sy ny fahakelezan’ny karama. Amin’izao nefa dia efa maro ihany ny Saodiana miandraikitra ny varotra amin’ireny orinasa lehibe ireny. Antenaina fa ho hitan’ny Saodiana itony lahatsoratra itony.</p>
</div>
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;">Tsy mahagaga an’i Ahmad kosa ny zavatra misy ao <a href="http://www.ahmad.ws/blog/archives/365" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.ahmad.ws');">Koety</a> :</p>
<p style="text-align: left;">
<blockquote><p style="text-align: right;">يسجل التاريخ أن التغير الكبير لا يظهر إلا بثورة ، وأبطال هذه الثورات إما أن يتحولون إلى أبطال يذكرهم التاريخ طوال سنوات ويمجدهم في الكتب والمراجع ، أو هم يصبحون ضحايا للثورة فيخسرون كثيراً .. قد يصل الأمر إلى أن يخسرون حياتهم .<br />
تذكرت الكلمات السابقة وأنا أشاهد ردة فعل العمالة في دولة الكويت خلال الاسبوع الماضي ، حيث أضرب عدد كبير من العمال وبعضهم شارك في مظاهرة علنية في الشوارع والميادين مطالبين بتحسين الأنظمة ، بغض النظر عن إشكاليات العمال والجرائم التي انتشرت مؤخراً ، أنا على يقين بأننا في دول الخليج - ليس في الكويت فحسب - لازلنا ننظر إلى العمالة الآسيوية نظرة متدنية وخالية من أي تقدير واحترام أشببها بالنظرة الحيوانية ، فالمواطن ينظر للعامل ويتعامل معه وكأنه ليس انساناً مثله ، ناهيك عن تعامل الشركات التي تقدم رواتب شهرية متدنية جداً ، أعلم بأن 120 دولار (450 ريال) تعتبر مرتباً عالياً جداً للموظف في بنغلادش مثلاً ، لكنها لن تستطع أن تجعل عاملاً في الرياض أو دبي أو الكويت يعيش بأقل التكاليف مع توفير مبلغ نهاية كل شهر ، فلو فرضنا أن جميع وجبات الأكل الثلاث تكلف العامل في اليوم الواحد فقط 12 ريال فهذا يعني بأنه يحتاج إلى 360 ريال شهرياً فقط لوجباته الثلاث ، ناهيك عن الملبس والتنقل والتوفير .</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p style="text-align: left;">
Araka ny tantara dia amin’ny alalan’ny tolo-piavotana ihany no hisian’ny fiovana goavana. Rehefa vita ny tolona, dia na lasa olo-malaza ireo nitarika izany noho ny firesahana azy amin’ny tantara sy ny boky isan-karazany mandritra ny taona maromaro ; na mizaka ny takaitran’ny tolona noho ny fahavoazany, mety hatramin’ny famohizany ny ainy aza. Izay no tonga tao an-tsaiko raha nahita ny fihetsikereo mpiasa ao Koety ireo aho tamin’ny herinandro. Maro ny nandeha nitokona, ny sasany naneho hery teny amin’ny ara-be mba hanatsarana ny lalana mifehy ny asan’izy ireo. Na tsy nisy iny hetsika nataon’ny mpiasa iny aza, dia izaho mahita fa mbola heverintsika eto amin’ny helodrano Persika iray manontolo, fa tsy Koety ihany, fa ambany noho isika ny olona avy ao Azia, ary tsy mendrika ny fanajana fa sanatria tahaka ny biby. Tahaka ny tsy olona no hitondrantsika ireny mpiasa ireny, ny fomba fitondran’ny orinasa isan-karazany azy moa tsy resahiny intsony, tahaka ny fahakelezan’ny karama omena azy ireny. Fantatro fa betsaka izany US$120 (450 Riyals) isam-bolana izany raha ho an’ny mpiasa any Bangladesh ohatra, fa tsy ampy hivelomana izany raha ao Riyadh, Dobay na Koety, ary tsy afaka manana tahiry kely akory izy ireo amin’ny faran’ny volana. Raha atao ny kajy, ny olona iray misakafo in-3 isan’andro dia mandany 12 riyals eo ho eo, izany hoe lany amin’ny sakafo fotsiny ny 360 riyals mandritra ny iray volana – ary tsy mbola voaisa ao ny fitafiana, ny fitanterana na izay tahiriny.</p>
</div>
<blockquote><p style="text-align: right;">لشركات تستغل ضعف وزارات العمل الخليجية وانشغالها بالموظفين المواطنين إلى الضغط على الآسيويين واستغلالهم شر استغلال بما فيها المرتبات المدنية وساعات العمل الطويلة وسوء مكان السكن وانعدام أي مميزات ، من المفترض أن لا يزيد عدد ساعات العامل عن 9 ساعات يومياً لكننا نشاهد العمالة في مواقع البناء والمصانع وحتى المطاعم تعمل على مدار اليوم ثم نغضب عندما تصدر مؤسسات حقوق الانسان الغربية اتهامات بعبودية (البشر) في دول الخليج .<br />
الشركات الكبرى الآن تضغط على الحكومات التي تتأخر في دفع مستحقات المشاريع الكبيرة بعدم دفع رواتب العمال ، فحين يحتج العامل ويوصل صوته للمسؤولين في بلاده يكون رد الشركة بأننا ننتظر (التعميد من الحكومة ) أي استلام جزء من مستحقات المناقصة وهو الذي يتأخر بالأشهر ويصل إلى 7 أو 8 شهور ، الضحية هنا العامل الذي لاعلاقة له بكل ذلك .. يحرم من مرتبه الضئيل فترات تصل إلى 8 شهور .. ثم نغضب حينما يلجأون للجريمة والسرقة .</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;">Araraotin’ny orinasa ny fahalemen’ny Minisiteran’ny Asa eto amin’ity helodrano ity sy ny fahasahiranan’izy ireo amin’ireo mpiasa tera-tany. Hita izany fanararaotana izany amin’ny fitondran’izy ireo ny mpiasa avy ao Azia, amin’ny tsindry hazo lena sy ny fitrandrahana azy ireo, amin’ny fahakelezan’ny karama, ny habetsahan’ny ora hiasana, ny faharatsian’ny trano sy ny tsy fisian’ny tombony ho an’ny mpiasa mihitsy. Raha ny tokony ho izy dia adiny 9 isan’andro ihany no hiasan’ny mpiasa iray. Betsaka nefa ny mpiasa amin’ireny asa fanorenana, na toeram-pisakafoanana aza, miasa mandritra ny andro. Dia tezitra isika rehefa miresaka ny fanandevozana misy eto amintsika ny fikambanana miaro ny zon’olombelona avy amin’ny firenena tandrefana. Rehefa tara ny fandoavan’ny fanjakana ny vola tokony alohan’izy ireo amin’ny asa ataony, dia ny mpiasa, amin’ny tsy fandoavana ny karaman’izy ireo, no ataon’ny orinasa fitaovana hanerana ny fanjakana. Rehefa mitaraina ny mpiasa ary tonga hatrany amin’ny manam-pahefana ny fitarainan’izy ireo, dia mety valian’ny orinasa fotsiny fa mbola miandry ny “batemy” avy amin’ny governemanta izy ireo, izany hoe mbola miandry ny volan’izy ireo any amin’ny governemanta ka izany no mahatara ny fandoavana ny karama hatramin’ny fito na valo volana &#8230; Ny mpiasa, izay tsy miditra amin’izany resaka miaraka amin’ny governemanta izany akory, no tena voa mafy. Tsy omena azy ireo ny karama keliny mandritra ny valo volana, dia tezitra isika rehefa mandeha mangalatra sy mampiasa herisetra izy ireo.</p>
</div>
<p style="text-align: left;">
<blockquote><p style="text-align: right;">لنسبة لي عندما أستمع إلى شكاوي العمالة حقيقة يحز في خاطري أن يتم معاملتهم بطريقة فيها من (العبودية) الشيء الكثير .. يكفي أن بعض الشركات تطلب من العامل مرتب شهر نظير تجديد الإقامة ، وشركات أخرى تمنع العامل من التمتع بإجازته الاسبوع ، وأخرى تحرمه من أي استئذان أو إجازة حتى بحجة المرض ، أحد العمال قال لي بأنه يعمل في السعودية منذ 3 سنوات ولم يستطع أداء العمرة لأن الشركة ترفض منحه يومين إجازة.<br />
كل هذه السلبيات تتكرر أيضاً في العمالة المنزلية ، ففي كل دول الخليج تعمل الخادمة أو السائق نحو 18 ساعة يومياً بلا توقف ، وهناك الكثير منهم لا ينعمون بمكان نوم ملائم ، بل هناك من يجبر الخادمة على النوم في المطبخ بين الفرن والثلاجة ! ، في أحد المرات ذكر لي صديق (متفاخراً ) بأنه لا يجعل الخادمة تغسل (حوش) المنزل خوفاً من تلقيها أرقاماً هاتفية من سائقين بالجوار .. لذلك فهي لا تتجاوز حدود المنزل الداخلي وربما لا تنعم بضوء الشمس سوى عند نشر الملابس في سطح المنزل ، وعلى كل حال يؤكد أيضاً بأنها لا تخرج مع العائلة للسوق أو المطاعم حتى يضمن عدم تعرفها لعمال آخرين ، قلته له بالعربي ( هي في سجن ؟) ، فأجاب .. (بس هي راضية!)</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p style="text-align: left;"></p>
<p style="text-align: left;">Rehefa maheno ny fitarainan’ireo mpiasa ireo aho dia tsapako fa tena tahaka ny andevo mihitsy no hitondrana azy ireo. Akoatra ny fakan&#39;ny orinasa ny karama iray volana be izao amin’ny mpiasa rehefa hanavao ny taratasy fahazoany alalana mipetraka eto izy ireo, dia misy koa ireo orinasa tsy mamela ny mpiasany hiala sasatra na dia iray andro isan-kerinandro aza, na dia efa marary aza. Misy mpiasa niteny tamiko fa efa telo taona izy izay no niasa teto Arabia Saodita, ary nandritra izany dia tsy afaka nanao ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Umrah" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Umrah</a> [Fiatahana Masina any Mecca] satria tsy omen’ny orinasa izy na dia roa andro fotsiny aza hanatanterahany izany. Misedra izany olana izany koa ny mpiasa an-trano. Amin’ny firenena rehetra eto amin’ity helodrano misy antsika ity dia miasa adiny 18 isan’andro ny mpiasa an-trano sy ny mpamily fiara-kodia, ary misy amin’izy ireny no tsy manana toerana mba hahafahany matory tsara akory – misy ny matory ao an-dakozia eo anelanelan’ny fatana sy ny vata fampangatsiahana ! Nisy namako izay nitantara tamiko (nirehareha ery !) fa tsy avelany mamafa tokotany ny mpanampiny fa sao mahazo ny laharana an-taroby an’ireo mpamilin’ny mpifanolo-bodi-rindrina aminy. Mbola tsy niala io trano io mihitsy izy izany hatramin’ny niasany tao, ary mety mbola tsy nahita masoandro ankoatra ny hoe mandeha manaha lamba any amin’ny tafo. Nanamafy moa izy fa tsy miaraka miantsena amin’ny fianankaviana io mpanampiny io, tsy mandeha amin’ny toeram-pisakafoanana sns mba hahazoany antoka fa tsy mahafantatra mpiasa tahaka azy izy. Nanontaniako moa izy hoe “Fa gadra angaha ilay mpiasanao ?” dia nolazainy aho fa “Fa faly tsara izy ka ! ”</p>
</div>
<p style="text-align: left;">
<blockquote><div style="text-align: right;">المشكلة الكبرى فينا وليست في الاسلام بطبيعة الحال ، لكننا نتفاخر بعاداتنا وثقافتنا وروحنا الاسلامية ولا نطبقها على أرض الواقع ، جرب وقف يوماً في إشارة مرور مزدحمة قرب مواقع العمل والمناطق الصناعية ، شاهد كيف تحشر العمالة تحت درجة حرارة 45 في سيارة نقل أعدت لنقل المعدات .. والخراف في أحسن الأحوال .. لكن جشع صاحب المصنع أو الشركة يمنعه من شراء باص قد لا يزيد سعره عن 40 ألف ريال لنقل العمالة من المكانالإقامة للعمل ، ووالله لو كان الأمر بيدي لرفعت قضية ضد أي شركة ينقل عمالتها بسيارات (نقل) وحكمت على المالك بأن يخوض تجربة النقل في ( دينا) لمدة اسبوع (طبعا هذا في الاحلام ).</p>
<p>سل نفسك الآن ، متى آخر مرة أحضرت وجبة خارجية للخادمة أو السائق ، وكم مرة منحت السائق هاتفك الجوال لمحادثة أهله ، ماذا عن الخادمة .. هل مازالت تكتب رسائلها وتبعثها بالبريد ؟<br />
هل لديكم شك بأنها ليست (عبودية) ؟
</p></div>
</blockquote>
<div class="translation">Tsy ny finoana Silamo mihitsy no tena olana ho antsika ; mirehareha ery isika amin’ny fombafomba sy kolotsaina ary toe-panahy Silamo – nefa tsy ampiharintsika akory ireny amin’ny fiainana. Mba mijanona anie manoloana ireny toeram-piasana na orinasa ireny, dia jereo ny fanerana ny mpiasa hifafatra ao anatin’ireny fiara be natao hitanterana entana na ondry ireny, amin’ny hafanana be 45 °C [113 Fahrenheit] … Noho ny fitiavan-tenan’ny tompon’ny orinasa dia tsy mividy fiara be fitanteran’olona izy (bus) mba hitanterany ny mpiasany, na dia tsy mihoatra ny 40,000 Riyals aza ny vidin’ireny. Raha nanana fahafahana aho dia ampiakariko fitsarana ireny orinasa mitatitra ny mpiasany amin’ny fiara be fitanterana entana ireny,  ary ataoko ao amin’ny lalana fa tsy maitsy mandeha amin’ireny fitanterany ny mpiasa ireny in-dray mandeha isan-kerinandro ny mpampiasa. (Nofinofy izany !)</p>
<p>Manontania tena amin’izay, oviana ianao no nitondra sakafo avy any amin’ireny toeram-pisakafoanana ireny ho an’ny mpiasa na mpamilinao ao an-trano ? Mba avelanao mampiasa ny findainao ve ny mpamily mba hiresahany amin’ny fianankaviany ? Ary ny mpiasa trano ? Mbola manoratra taratasy ve izy, ary mandefa izany amin’ny paositra ?</p>
<p>Mbola manana ahiahy ve ianao raha tena fanandevozana tokoa ity na tsia ?</p></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/13/1234/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>India: Ireo fipoahana baomba erak&#39;i Bangalore</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1171/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1171/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 26 Jul 2008 06:00:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Breaking News]]></category>

		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>

		<category><![CDATA[India]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[War &#038; Conflict]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1171</guid>
		<description><![CDATA[Bangalore, renivohitry ny fanjakana ao Karnataka, dia lasibatry ny fampihorohoroana tamin’ny alàlan’ny baomba ora vitsy lasa izay. Ny vaovao ampela-tànana dia manambara fipoahana baomba fito tamin’ny faritra samihafa tao an-toerana, tanatin’ny elanelam-potoana roambinifolo minitra. Tsy dia nahery vaika loatra ireo baomba ary irony karazana zelatina (gélatine en baton) irony no nampiasaina.. Ho fisorohana ny resaka [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://66.102.9.104/translate_c?hl=fr&amp;sl=en&amp;tl=fr&amp;u=http://en.wikipedia.org/wiki/Bangalore&amp;usg=ALkJrhgNjoUF8HqgutkMBltDh09eTX1zKQ" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/66.102.9.104');">Bangalore,</a> renivohitry ny fanjakana ao Karnataka, dia lasibatry ny fampihorohoroana tamin’ny alàlan’ny baomba ora vitsy lasa izay. Ny vaovao ampela-tànana dia manambara fipoahana baomba fito tamin’ny faritra samihafa tao an-toerana, tanatin’ny elanelam-potoana roambinifolo minitra. Tsy dia nahery vaika loatra ireo baomba ary irony karazana zelatina (gélatine en baton) irony no nampiasaina.. Ho fisorohana ny resaka gaigy dia tapaka ny fifandraisan-davitra tao an-tanàna ary notapahana koa ny làlana. Hoy i <a href="http://66.102.9.104/translate_c?hl=fr&amp;sl=en&amp;tl=fr&amp;u=http://sachinuppal.blogspot.com/2008/07/bangalore-bomb-blast-5-bombs-went-off.html&amp;usg=ALkJrhgjp7YK6FaBs4svbaqZ6UxI05csXg" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/66.102.9.104');">Sachin Uppal</a></p>
<blockquote><p>Feno olona feno ahiahy sy manontany izay zava-nitranga  ny toerana, izaho manokana tsy dia nahita inona loatra. Feno mpitandro ny filaminana miezaka ny mandamina ny fifamoivoizana sy ny olona teo .</p>
<p>Tanaàana nivoatra sy nilamina i Bangalore tato anatin’ny folo taona. Kanefa, raha jerena dia toa misy ola tsy maniry ny hisian&#39;izany. Mety ho fanakorontanana politika izy ity na asa fampihorohoroana koa.  Nefa koa, tato anatin’ny roa taona izao, dia ity no fanintelony tamin’ny fipoahana baomba goavana tamin’ny tanana toa an’i Bangalore.</p></blockquote>
<p>Nikaro-baovao tanaty tranonkala-tseratsera i <em>iisc life </em>fa tsys dia nahita firy. Ny <em>Bangalore Metblogs</em> no misy vaovao mikasika ny toerana tena nitrangan’ny fipoahana. <em>Keep Sakes</em> indray dia maneho ny tsy fahatomombanan&#39;ny fotodrafitrasa ao amin&#39;ny tanàna .</p>
<blockquote><p>Sahady, efa tsy manana herinaratra intsony izahay, tsy misy solika (lasantsy sy gazoala), tsy misy fotodrafitrasa, tsy misy làlan’ny fiara (eny, eny amin’ny sisin-dàlana izahay no mitondra fiara, noho ny fahateren’ny toerana), tsy misy orana, tsy misy métro, eny fa na dia ny anarana iantsoana ny tanana aza - &#8220;Bangalore? bengalooru? bengaluroo? Inona?? &#8220;…Ary ankehitriny, amin&#39;ny zavatra rehetra, fipoahana no anananay???&#8230;Tsy efa an-dàlam-pahalevonana sahady ve ny tanàna no TSY MAINTSY mbola ilàn’ny sasany fampiasàna zava-mipoaka toy izao ihany ity laro ity.</p></blockquote>
<p>I <a href="http://66.102.9.104/translate_c?hl=fr&amp;sl=en&amp;tl=fr&amp;u=http://www.sharmasblog.com/archives/46&amp;usg=ALkJrhhQcVH4MB2I0hSfaSdPH7YAcq1zqw " onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/66.102.9.104');">Vikas Sharma </a> dia miteny ny amin’ny faharisarisan’ny fiantohana ny fandriam-pahalemana ao amin’ny tanana.</p>
<blockquote><p>Tsy hay nosorohana iny. Miaraka amina jiro vonjy taitra, afampiharana goragora ny lalàna sy ny fihetsik&#39;ireo mpitandro filaminana Bangalore, na ho ela na ho haingana dia tsy maintsy ho lasibatra ihany i Bangalore . Nanomboka nanoratra ity hafatra ity aho raha vantany vao nandre fa nisy baomba iray nipoaka tany akaikin&#39;i Madiwala, hatreto ny isa dia tafakatra ho valo! Manantena aho fa tsy ho fambara ny amin&#39;izay mbola zavatra ho avy izy ity&#8230;Andriamanitra anie hiaro antsika.</p>
<p>Vao avy nandalo tamin&#39;ny làlan&#39;i Mysore aho minitra vitsy lasa izay ary faly mihitsy manatrika ny PC-ko aty am-piasana, nefa tsy mbola matoky ihany koa sao mety mbola misy baomba any akaikaiky any&#8230;<br />
…</p></blockquote>
<p>I <a href="http://66.102.9.104/translate_c?hl=fr&amp;sl=en&amp;tl=fr&amp;u=http://harithekid.livejournal.com/75426.html&amp;usg=ALkJrhjh6Ar3_x5gbuKcXN_ihcXPufyu-Q" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/66.102.9.104');">Hari Shenoy</a> dia manoratra mikasika ny fomba iainan’ireo olona ny ahiahiny ao am-piasany.</p>
<blockquote><p>Nayandahalli, izay mifanakaiky amin’ny toeram-piasako, dia isan’ny toerana nitrangan’ny fipoahana, ary amin’ny maha faritra tena akaiky ity fipoahana ity amin’ny biraoko no nahatonga ireo olona eto hisavorovoro (tizzy). Azo tsapain-tànana ny fihenjanan’ny atmosfera noho ireo finday tsy mitsaha-maneno na ireo olona miantso ny havany akaiky sy malalany (dear ones) sady manantena hatrany fa mba ho tany amin’ny toerana azo antoka na tany an-trano lavitry ny loza izy ireo.</p>
<p>Raha nilaza ireo fampahalalàm-baovao (Times Now) fa hoe ny sehatry ny IT (Teknolojia) no tena nokendrena voalohany tamin&#39;ilay fipoahana tao amin&#39;ny lalam-ben&#39;i Hosur, Koramangala sy ny toy izany, dia toa tsy mitombina loatra ihany izany vinavina izany noho ny fahatsapàna fa ny olon&#39;ny orinasa momba ny IT dia isan&#39;ireo olona tena voaaro tsara tokoa noho ny hafa, jerena amin&#39;ny haavon&#39;ny fiarovana azy ireo na ao anatiny na ivelan&#39;ny faritra iasany.</p></blockquote>
<p>Tsy vitsy ny olona nanoratra <a href="http://66.102.9.104/translate_c?hl=fr&amp;sl=en&amp;tl=fr&amp;u=http://search.twitter.com/search%3Fq%3Dbangalore%2BOR%2Bblast&amp;usg=ALkJrhjWglwAt7GoAowQfSdBLcvNqG4IQg" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/66.102.9.104');">twittering</a> momba ireo fipoahana. <a href="http://twitter.com/jackerhack/statuses/867947695" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/twitter.com');">Jace </a>niteny hoe: «… na dia aty amin’ny antsasaka kilometatra miala amin’ny fipoahana akaiky indrindra aza izahay. Nisento tokana ny olona fa tsy voadona ny fahafahan’izy ireo mampiasa ny Aterineto. &#8220;.</p>
<p>Famenom-baovao azo arahana ho an’ireo mpampiasa ny twitter <a href="http://66.102.9.104/translate_c?hl=fr&amp;sl=en&amp;tl=fr&amp;u=http://twitter.com/blastnews/&amp;usg=ALkJrhh9sfqCgz-LlwXcftKymABeWJbGRg" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/66.102.9.104');">blastnews.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1171/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>India : Taham-pahaterahan&#39;ny vavy mihoatra amin&#39;ny lahy, iva indrindra hatrizay hatrizay</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/09/1118/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/09/1118/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 09 Jul 2008 10:07:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Children]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Gender]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[India]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1118</guid>
		<description><![CDATA[Pascale avy any Abu Dhabi [Fanjakana Arabo mitambatra] no manapariaka ao amin&#39;ny Natifnatal ny tatitra nataon&#39;ny ActionAid, fikambanana tsy miankina amin&#39;ny fanjakana [ONG, NGO] avy any Angletera, izay mampiharihary fa latsaka amin&#39;izay iva indrindra hatrizay hatrizay ny taham-pahaterahan&#39;ny vavy mihoatra amin&#39;ny lahy any India ankehitriny :
Dans ce pays où tout le monde veut des garçons, l’avortement sélectif atteint [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Pascale</em> avy any Abu Dhabi [Fanjakana Arabo mitambatra] no manapariaka ao amin&#39;ny <em>Natifnatal</em> ny tatitra nataon&#39;ny <em>ActionAid</em>, fikambanana tsy miankina amin&#39;ny fanjakana [ONG, NGO] avy any Angletera, izay mampiharihary <a href="http://natifnatal.blogspot.com/2008/06/il-ny-jamais-eu-aussi-peu-de-femmes-en.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/natifnatal.blogspot.com');">fa latsaka amin&#39;izay iva indrindra hatrizay hatrizay ny taham-pahaterahan&#39;ny vavy mihoatra amin&#39;ny lahy</a> any India ankehitriny :</p>
<blockquote><p>Dans ce pays où tout le monde veut des garçons, l’avortement sélectif atteint en effet des <a href="http://http//www.aujourdhuilinde.com/actualites-inde-il-n-y-a-jamais-eu-aussi-peu-de-femmes-en-inde-actionaid-1638.asp?1=1" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/http');">proportions alarmantes</a>.</p>
<p>Les &#8220;branches mortes&#8221;. C&#39;est ainsi que sont appelées les petites Indiennes victimes d&#39;avortements sélectifs. Un phénomène loin d&#39;être anecdotique : alors que le ratio naturel devrait se situer à environ 950 filles par millier de garçons nés, <a href="http://www.aujourdhuilinde.com/actualites-inde-l-inde-pays-des-filles-disparues-426.asp?1=1" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.aujourdhuilinde.com');">il est aujourd&#39;hui de seulement 927</a>. D&#39;après une étude publiée en 2006 dans le journal médical britannique The Lancet, il y aurait chaque année 500 000 avortements de fœtus féminin en Inde. Soit dix millions de filles éliminées depuis 1985&#8230;</p></blockquote>
<div class="translation">Any amin&#39;ity firenena izay samy maniry zazalahy ity avokoa ny rehetra, dia <a href="http://http//www.aujourdhuilinde.com/actualites-inde-il-n-y-a-jamais-eu-aussi-peu-de-femmes-en-inde-actionaid-1638.asp?1=1" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/http');">mahatratra taha mampihorokoditra ny fanalan-jazavavy</a>.</div>
<div class="translation">Ireo &#8220;sampany maina.&#8221; Toy izany no iantsoana ireo zazavavy am-bohoka Indiana izay iharan&#39;izany fanalan-jaza izany. Ary tsy zavtra mitranga tsindraindray ihany izao : raha 950 vavy hoan&#39;ny lahy 1&#8242;000 ny taham-piterahana voa-janahary dia <a href="http://www.aujourdhuilinde.com/actualites-inde-l-inde-pays-des-filles-disparues-426.asp?1=1" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.aujourdhuilinde.com');">zara raha mahatratra 927 fotsiny izany ankehitriny</a> Araky ny vokatry ny fanadihadiana izay navoaky ny <em>The Lancet</em> tamin&#39;ny taona 2006, izay gazetim-pitsaboana Anglisy, dia heverina ho mahatratra 500&#8242;000 isan-taona ireo fanalan-jazavavy any India. Izany hoe heverina ho zazavavy 10 tapitrisa no ringana hatramin&#39;ny taona 1985 tamin&#39;ny alalan&#39;izany fomba izany &#8230;</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/09/1118/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>India : Mpanamory fiaramanidina lahy sy vavy voaroaka nohon&#39;ny lanjan&#39;izy ireo diso tafahoatra</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/09/1117/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/09/1117/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 09 Jul 2008 10:03:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[India]]></category>

		<category><![CDATA[Law]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Travel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1117</guid>
		<description><![CDATA[Pascale avy any Abu Dhabi [Fanjakana Arabo mitambatra] no mitatitra ao amin&#39;ny Natifnatal ny fanapahan-kevitry ny fitsarana avo any India izay manome rariny ny fanapahan-kevitry ny orinasam-pitaterana an&#39;habakabaka Air India ny handroaka mpanamory fiaramanidina lahy sy vavy [&#8221;hôtesses de l’air&#8221; sy &#8220;stewards&#8221;] nohon&#39;ny hataviny be loatra :
la haute cour de justice de Delhi a néanmoins [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Pascale</em> avy any Abu Dhabi [Fanjakana Arabo mitambatra] no mitatitra ao amin&#39;ny <em>Natifnatal</em> ny fanapahan-kevitry ny fitsarana avo any India izay manome rariny ny fanapahan-kevitry ny <a href="http://natifnatal.blogspot.com/2008/06/les-htesses-dair-india-pries-de-se.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/natifnatal.blogspot.com');">orinasam-pitaterana an&#39;habakabaka Air India ny handroaka mpanamory fiaramanidina lahy sy vavy [&#8221;hôtesses de l’air&#8221; sy &#8220;stewards&#8221;] nohon&#39;ny hataviny be loatra</a> :</p>
<blockquote><p>la haute cour de justice de Delhi a néanmoins tranché en faveur d&#39;Air India, arguant que les contrats de travail mentionnaient bien que les employés pouvaient être mis à pied si leur poids dépassait la limite autorisée. &#8220;Leur travail nécessite un poids idéal. Les hôtesses de l&#39;air et les stewarts doivent faire face à des situations telles que les turbulences et d&#39;autres urgences. Pour cela, ils doivent être dans une grande forme physique et mentale&#8221;, a justifié la juge Rekha Sharma. Différents critères de poids sont ainsi définis par la loi. Une hôtesse de 18 ans ne doit pas peser plus de 50 kg pour une taille de 152 centimètres. Entre 26 et 30 ans et pour la même taille, le poids limite s&#39;élève à 56 kg.</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;nanome rariny ny fanapahan-kevitry ny orinasam-pitaterana an&#39;habakabaka Air India ny fitsarana avo any India araky ny fiheverany fa namabara mazava tao amin&#39;ny fifanarahana mifehy ny mpiasa sy ny mpampiasa [contrat de travail] izay nosoniavin&#39;ny roa tonta fa mety ho antom-pandroahana ny fihoaran&#39;ny lanjan&#39;ny mpiasa ny fetra mipetraka. &#8220;Mitaky lanja idealy ny asa tanterahin&#39;izy ireo. Ireo mpanamory fiaramanidina lahy sy vavy dia mety hisedra toe-draharaha toy ny hotakotaka an&#39;habakabaka sy fahamaihana hafa. Ka mila matanjaka ara-batna sy ara-tsaina tokoa ry zareo&#8221;, hoy ny mpitsara Rekha Sharma. Misy fepetra samihafa izay apetrak&#39;izany lalàna izany. Tsy tokony hihoatra ny 50 kg ny mpanamory fiaramanidina vavy 18 taona izay mirefy 1,52 m. Amin&#39;io haavo io ihany, eo anelanelan&#39;ny taona 26 ka hatramin&#39;ny 30 dia voafetra ho 56 kg izany lanja izany</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/09/1117/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Bahrain : “Fahirano” atao ireo teratany Bangladeshy</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/28/1012/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/28/1012/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 28 May 2008 23:30:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bahrain]]></category>

		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>

		<category><![CDATA[Diaspora]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Racism]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1012</guid>
		<description><![CDATA[Taorian&#39;ny nitrangan&#39;ny loza andro vitsy izay, izay namonoan&#39;olona ity teratany Bahrainy iray nohon&#39;ny fandavany handoa ireo fanampin-karama 500 fils (1.3 USD) izay notakian&#39;ity Mekanisiana teratany Bangladeshy iray tamin&#39;ny asa notanterahiny, dia nahanton&#39;ny fanjakan&#39;i Bahrain ny fanomezana fahazahoan-dalàna miasa hoan&#39;ny teratany Bangladeshy rehetra. Misy aza vondrona Solombavam-bahoaka izay miketrika ny hanolorana tolo-dalàna mba hodinihin&#39;ny Antenimieram-pirenena, mba [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Taorian&#39;ny nitrangan&#39;ny loza andro vitsy izay, izay <a href="http://bahraini.tv/2008/05/24/man-killed-over-500-fils/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/bahraini.tv');">namonoan&#39;olona ity teratany Bahrainy iray</a> nohon&#39;ny fandavany handoa ireo fanampin-karama 500 fils (1.3 USD) izay notakian&#39;ity Mekanisiana teratany Bangladeshy iray tamin&#39;ny asa notanterahiny, dia <a href="http://bahraini.tv/2008/05/27/visa-ban-for-bangladeshis/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/bahraini.tv');">nahanton&#39;ny fanjakan&#39;i Bahrain ny fanomezana fahazahoan-dalàna miasa hoan&#39;ny teratany Bangladeshy rehetra</a>. Misy aza vondrona Solombavam-bahoaka izay miketrika ny hanolorana tolo-dalàna mba hodinihin&#39;ny Antenimieram-pirenena, mba ahafahana mandroaka ireo mpila ravinahitra teratany Bangladeshy rehetra [miasa any Bahrain], izay heverina ho mahatratra 90&#8242;000 any ho any, noho ny fiampangana azy ireo ho nahavita ‘<a href="http://bahraini.tv/2008/05/26/ban-on-workers-will-spell-misery/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/bahraini.tv');">heloka bevava sady manafintohina</a>‘ maro lavitra noho ireo andian-teratany vahiny hafa.</p>
<p>Tsy mba mihotso-volomaso ny mpiblaogy <em>Mahmood</em> manoloana izany jadon-tongotra izany, <a href="http://mahmood.tv/2008/05/27/collective-punishments/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/mahmood.tv');">hoy indrindra izy</a>:</p>
<blockquote><p>There are a few things that suggest that our society is in a desperate state. The indicators are probably best exemplified by the exclusionary standards our parliamentarians and their electorate take. Both are quick to condemn whole peoples, nations and even civilizations due to isolated incidents without taking one second to reflect on our own shortcomings and our non-exclusive ownership of basic human values. […]</p>
<p>If you talk to Bahrainis fortunate enough to have lived in the 70s and before, they will categorically tell you that they have never experienced anything like this, they will confirm that they didn’t give their neighbour’s race or religion much importance. They will further tell you that they habitually interacted with each other in various ways; they visited, conducted business and even fought the British occupation together by forming and maintaining a cohesive multi-cultural front that crossed confessional divides. The common denominator was their Bahraininess which surpassed every other consideration. They celebrated their differences, rather than diligently work at finding the chinks to exploit in each others’ armor.</p>
<p>The stark contrast between that era and now could not be more evident. What we now have is an acutely insular society with impenetrable walls propped up by suspicion and hatred of the other. This “us and them” atmosphere is condoned by the government - regardless of how many denials we hear from their higher echelons - evidenced by the selective employment policies, the conditional awards of constitutionally guaranteed citizen benefits and the disparity in economic circumstance […]</p>
<p>Let us remind them that their role is to ameliorate differences and protect the national unity, and not diligently and wantonly work at exacerbating them. The demand to expel and ban Bangladeshis because of the unfortunate result of a single person’s moment of anger is tantamount to our agreement to the entrenchment and even encoding xenophobia as our main Bahraini trait.</p></blockquote>
<div class="translation">Misy famantarana vitsivitsy izay toa maneho fa ambavahaona ny fiaraha-monintsika. Ireo fambara izay tena mazava angamba dia ny elanelana misy manelanelana ireo mpisolovavambahoakantsika amintsika vahoaka izay mifidy azy ireny. Samy mavitrika amin&#39;ny fanamelohana ny mpiray tanindrazana manontolo izy roroa, eny manameloka ny firenena aza, ny fomban-drazana nolovain&#39;izy ireny noho izay loza tokana nitranga, tsy misy fiheverantena akory na dia kely aza mikasika izay mety ho tsy-fahatanterahantsika manokana sy izay tsy maha-tokana antsika amin&#39;ny famaritana izay atao hoe zo fototra hoan&#39;ny olombelona […]</div>
<div class="translation">Raha mitafa amin&#39;ny mpnona Bahrainy izay manam-bitana ka nanatri-maso ireo taona manodidina ny 1970 sy talohan&#39;izany ianareo, dia ho hantitranteriny mafy aminareo fa tsy mbola niaina zavatra toy izao mihitsy ry zareo, hambarany fa tsy mba nanome lanja be toy izao izay mety ho fihaviana na fomba fivavahan&#39;ireo mpiara-monina aminy izy ireo. [Izay mifanohitra amin&#39;izany aza no] hambarany aminareo fa nahazatra azy ireo ny mifandray amin&#39;ireo vahiny mpiara-monina ireo amin&#39;ny fomba samihafa; mifamangy mifampiditra an-trano, miara-mientana ary niara-nanohitra ny fanjanahantanin&#39;ny Anglisy tamin&#39;ny alalan&#39;ny famoronana fiaraha-monina mafy ahitana fihaviana maro samihafa sy foto-pivavahana samihafa. Izay nitoviziazan&#39;izy ireo dia ny maha-Bahrany azy izay mihevitra ankoatry izay fizarazarana madinidinika mety nipetraka. Ny fankalazana ny fahasihafan-dry zareo no nataony fa tsy ny fikarohana izay mety ho fahalemen&#39;ny fiarovana izay mandrakotra ny mpiara-monina aminy.</div>
<div class="translation">Tsy misy fifangarihana mazava kokoa noho izay fahasamihafana mipetraka amin&#39;izay ianantsika izao sy izay nisy tamin&#39;izany fotoana izany angamba. Izay fiaraha-monina iainantsika izao dia mitsitokotoko ery toa nosy elanelanin&#39;ny ranomasin&#39;ny fiheverana ny hafa ho mihevi-dratsy sy ny fankahalana. Ity fomba fijery “izahay sy ry zareo” ity dia ataon&#39;ny fanjakana odian-tsy hita - na manao akory hamaron&#39;ny fandavana izay mety ho rentsika avy amin&#39;ny ambaratonga ambony -  porofon&#39;izany ny pôlitika fanavakavahana izay mifehy ny asa, na koa ny fametrahana fepetra mialoha ny fanekena izay tokony ho fiarovana malalaka izay harinkaren&#39;ny tsirairay ary ny fampiharana lalàna samihafa miankina amin&#39;izay fivoatry ny toe-draharaha Ekônômika [&#8230;]</div>
<div class="translation">Aoka isika hampahatsiahy azy ireo fa ny andraikitra [voalohan&#39;]ny fanjakana dia ny hampihena ny fahasamihafana misy sy ny fiarovana ny firaisam-pirenena, fa tsy [ny mifanohitra amin&#39;izany dia] ny miezaka hampivandravandra azy ireo [fahasamihafana misy]. Izay fangatahana ny handroahana sy fanaovana fahirano ireo teratany Bangladeshy rehetra nohon&#39;ny heloka mampalahelo izay nateraky  ny haromotan&#39;ny iray ny amin&#39;izy ireo, dia toa fanekentsika sahady ny fankahalana ireo vahiny mpiavy milaravinahitra ho isan&#39;ny toe-tsaina fototry ny mponina Bahrainy</div>
<p>Manoina izany i <em>Reeshiez</em> raha <a href="http://mahmood.tv/2008/05/27/collective-punishments/#comment-119209" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/mahmood.tv');">nametraka hafatra</a>:</p>
<blockquote><p>This is the most ridiculous thing that I’ve heard and is blatant racial discrimination. I can’t believe our government did this and that many people support this law. You can’t punish an entire nation for isolated incidents by their citizens. How would bahrainis feel if all arabs were banned from coming to the US because a random Bahraini killed an American citizen? I am completely disgusted.</p></blockquote>
<div class="translation">Tsy mbola nandre hadalana toy izany mihitsy aho sady tena fanavakavahana ampahibemaso mihitsy. Ohatry ny tsy mampino hoe nanao izanyny governemantantsika sy hoe tohanan&#39;ny olona maro izany lalàna izany. Tsy tokony anasaziana mponin&#39;ny firenena iray manontolo ny heloky ny olona tokana monja. Mba hanao akory izay fihevitry ny Bahrainy raha raràna tsy mahazo miditra any Zamerika daholo ry zareo noho izay Bahrainy iray namono Amerikana ? Tena maharikoriko ahy mihitsy izany.</div>
<p> </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/28/1012/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>India : Ny boky masina Kôran sy ny tafika Amerikana</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/22/995/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/22/995/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 May 2008 14:47:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[India]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=995</guid>
		<description><![CDATA[Indian Muslims Blog [Blaogin&#39;ny Silamo any India] no mitatitra ny nanaovan&#39; ireto miaramila Amerikana ny boky masina Kôran ho ivon-kendrin&#39;ny tifitra bala any Iraka :
On May 9, 2008 American soldiers were practicing target shooting in the police station of Radhwaniya on the western outskirts of Baghdad. They had clearly marked the centre of a copy of [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Indian Muslims Blog</em> [Blaogin&#39;ny Silamo any India] no mitatitra ny nanaovan&#39; ireto <a href="http://indianmuslims.in/koran-shooting/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/indianmuslims.in');">miaramila Amerikana ny boky masina Kôran ho ivon-kendrin&#39;ny tifitra bala</a> any Iraka :</p>
<blockquote><p>On May 9, 2008 American soldiers were practicing target shooting in the police station of Radhwaniya on the western outskirts of Baghdad. They had clearly marked the centre of a copy of the Quran for this purpose. Afterward the bullet ridden copy was retrieved by an Iraqi policeman, Abdullah. There were fourteen bullet marks and the pages of the holy book were scrawled with graffiti. Since then the Americans have pulled the particular sniper soldier out of the country and flown him to US.</p>
<p>In the past US officials were dismissive in their attitude and did not tender any apology. Their attitude is summed up what the soldier in charge said when US planes had bombed a marriage party. A senior officer had remarked: “Hey, bad people can have parties too.” In the case of the shooting the Koran the New York Times reporter described the reaction of the people as irrational popular anger [May 20].</p></blockquote>
<div class="translation">“Nanatanteraka fanazarantena fitifirana tany amin&#39;ny tobin&#39;ny Pôlisy any Radhwaniya, any amin&#39;ny faritra Andrefan&#39;ny renivohitra Bagdad, any Iraka, ny miaramila Amerikana tamin&#39;ny 9 May 2008. Ny boky masina Kôran indrindra no nampiasainy hampiharihariana ny ivon-kendry tamin&#39;izany. Rehefa tapitra ireo andian-tifitra dia nalain&#39;ny Pôlisy Irakiana iray mitondra ny anarana hoe Abdullaha ilay sisam-boky. Diam-bala tsy latsaky ny 14 no tsikaritra tao ary nisy koa nanisy soratsoratra tamin&#39;ny pejin&#39;io boky masina io. Taorian&#39;ireo zava-nitranga ireo dia notsoahina tany Iraka ireo miaramila mahitsi-tifitra ireo ary dia nampodiana any Zamerika.”</div>
<div class="translation">Tamin&#39;ny fisehon&#39;ny zavatra toy itony tany aloha, tsy mba fomban&#39;ireo tompon&#39;andraikitra Amerikana mihitsy ny manolotra fialantsiny fa miala andraikitra aza no fanaony. Raha aravona ny fomba famaliny dia toy izay nambaran&#39;ity miaramila tompon&#39;andraikitra iray taorian&#39;ny nandatsahan&#39;ireo fiara-manidina Amerikana  baomba tamin&#39;ny firavoravoana nohon&#39;ny fampakaram-bady : “Fa angaha moa heverinareo fa tsy mba hifety ireo jiolahy.” Raha ny momba ity resaka Kôrana indray dia notaterin&#39;ny mpanao gazetin&#39;ny <em>New York Times</em> ho toy ny tsy mitombona sy tafahoatra loatra ny haromotan&#39;ny vahoaka raha nandre ity tantara ity [20 May 2008].”</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/22/995/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Bangladesh: Mahatsiaro ny Voalohan&#39;ny volana Mey ny Blaogy Bangla</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/09/927/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/09/927/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 09 May 2008 08:42:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Protest]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=927</guid>
		<description><![CDATA[Tamin&#39;ity herinandro ity, ny blogy Bangla eran-tany dia niraondraona tamin&#39;ny andrana sy fandalinana manodidina ny 1 Mey, ankalazaina eran-tany ho toy ny andron&#39;ny mpiasa eran&#39;izao tontolo izao sy andron&#39;ny asa.
Be ny fahadisoam-panantenana teny anivon&#39;ireo mpitoraka blaogy izay nanindry fa angamba efa very, navalon&#39;ny fotoana, ny foto-kevitra marina nijoroan&#39;ity andro ity, ka dia noraisina fotsiny ho [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tamin&#39;ity herinandro ity, ny blogy Bangla eran-tany dia niraondraona tamin&#39;ny andrana sy fandalinana manodidina ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/May_Day" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">1 Mey</a>, ankalazaina eran-tany ho toy ny andron&#39;ny mpiasa eran&#39;izao tontolo izao sy andron&#39;ny asa.</p>
<p>Be ny fahadisoam-panantenana teny anivon&#39;ireo mpitoraka blaogy izay nanindry fa angamba efa very, navalon&#39;ny fotoana, ny foto-kevitra marina nijoroan&#39;ity andro ity, ka dia noraisina fotsiny ho toy ny andro iray fialan-tsasatra sisa. Araka ny hevitr&#39;i <a href="http://www.somewhereinblog.net/blog/zukrufa07blog/28793360" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.somewhereinblog.net');">Zukrufa</a>, betsaka amin&#39;ireo mpampiasa no manohana am-bava fotsiny ny fahatsiarovana ny Voalohan&#39;ny volana Mey amin&#39;ny fikarakarana fikaonan-doha (seminera), fihaonana ara-panatanjahantena na lahatsoratra anaty gazetiboky momba ny raharaha ary maneho nofinofy mandrenoka ireo mpiasa momba izay ho endriky ny fiainan-ko aviny. Kanefa, ireo mpampiasa ireo ihany no tsy nitondra fiovana mivaingana noho ny fanaovan&#39;ny rafitra tsindry hazolena ireo mpiasa sy ny fandavana ny zo fototra mendrika tokony ho azony.</p>
<p><a href="http://www.somewhereinblog.net/blog/sazamanblog/28793291" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.somewhereinblog.net');">Syed Amiruzzaman </a>mahita azy ity ho toy ny fandrebirebena hitazonana ny sarangan&#39;ny mpiasa ho ao anatin&#39;ny tsy fahalalana mba hahafahana manararaotra azy ireo, tsy avy amin&#39;ny mpampiasa fotsiny, fa koa avy amin&#39;ireo antoko politika sy ireo mpitarika sendika. Ao amin&#39;ny <a href="http://banglablog-narijibon.blogspot.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/banglablog-narijibon.blogspot.com');">Amader Kotha </a>(Ny tantarantsika), blaogy Bangla iray ao amin&#39;ny tetikasa <a href="http://www.narijibon.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.narijibon.com');">Narijibon </a>ao Bangladesh (mpanohana ny <a href="http://rising.globalvoicesonline.org/projects/nari-jibon-project/">Rising Voices</a>), <em>Aysha Khatun</em> no <a href="http://banglablog-narijibon.blogspot.com/2008/05/blog-post.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/banglablog-narijibon.blogspot.com');">manoratra </a>milaza fa na dia amin&#39;izao fotoana aza ireo mpiasa amin&#39;ireo orinasa anatin&#39;ny sehatry ny fanenoman-damba ao Bangladesh dia iharan&#39;ny tsindry hazolena mafy tokoa amin&#39;ny tsy maintsy hiasana mandritry ny 12 ora raha kely indrindra nefa sandan-karama 8 ora monja no raisiny amin&#39;izany. Ankoatr&#39;izay, ireo mpiasa ireo, hoy hatrany izy amintsika, dia miasa andro fety ary inoana fa niasa koa ny Voalohan&#39;ny volana Mey.</p>
<p><a href="http://www.somewhereinblog.net/blog/kowshikblog/28793244" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.somewhereinblog.net');">Kowshik Ahmed </a>no manamarika ny olana sedrain&#39;ny mpiasa amin&#39;ny sehatra maro ary mametraka fanontaniana momba ny zon&#39;izy ireo sy ny &#8216; fiarovana ny asa&#39;. Ny mpitoraka blaogy <a href="http://www.sachalayatan.com/suman/14812" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.sachalayatan.com');">Suman Chowdhury </a>anefa dia mahita fanantenana ary milaza fa misy ny fanararaotana amin&#39;ny lafiny ilany, amin&#39;ny lafiny iray kosa misy ilay foto-pisainana tsy mety folahana ananan&#39;ny sarangan&#39;ny mpiasa sy ny finiavana hanohitra foana ary hahazo rariny. Manainga ny tokony hisian&#39;ny firaisankinan&#39;ny mpiasa erantany izy.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/09/927/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Sri Lanka: Atsaharo ny fanenjehana mpanao gazety</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/12/819/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/12/819/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 Apr 2008 15:53:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[Freedom of Speech]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Media]]></category>

		<category><![CDATA[Protest]]></category>

		<category><![CDATA[Sri Lanka]]></category>

		<category><![CDATA[War &#038; Conflict]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/12/819/</guid>
		<description><![CDATA[International Federation of Journalists (IFJ) Federasiona Iraisam-pirenen’ny Mpanao gazety, fikambanana iray milofo amin’ny fiarovana sy fanamafisana ny zo sy fahalalahan’ny mpanao gazety dia miantso mba hanaovana ny 10 Aprily ho Andro Iraisam-be, ampitondraina ny teny faneva hoe &#8220;Atsaharo ny fanenjehana ny Mpanao gazety eto Sri Lanka&#8220;.

IFJ dia miantso ireo sakaizany sy mpiara-miasa aminy rehetra hiara-hientana [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.ifj-asia.org/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.ifj-asia.org');">International Federation of Journalists (IFJ) </a>Federasiona Iraisam-pirenen’ny Mpanao gazety, fikambanana iray milofo amin’ny fiarovana sy fanamafisana ny zo sy fahalalahan’ny mpanao gazety dia miantso mba hanaovana ny 10 Aprily ho <strong>Andro Iraisam-be</strong>, ampitondraina ny teny faneva hoe &#8220;<strong>Atsaharo ny fanenjehana ny Mpanao gazety eto Sri Lanka</strong>&#8220;.<br />
<a href="http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/12/819/820/" rel="attachment wp-att-820" title="stopwaronjournalists_ifj.gif"><img src="http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2008/04/stopwaronjournalists_ifj.gif" alt="stopwaronjournalists_ifj.gif" /></a></p>
<p>IFJ dia miantso ireo sakaizany sy mpiara-miasa aminy rehetra hiara-hientana amin’izany Andro iraisam-be izany amin’ny alalan’ny :</p>
<blockquote><p>• fandefasanareo taratasy fanoherana any amin’ny Filoha Rajapaksa rehefa avy nampandalovina tamin’ny Ambasady Sri-Lanke ao an-toerana<br />
• fandefasanareo ny taratasy fangataham-panohanana any amin’ny governemantanareo<br />
• fametrahana ny hoe ‘Atsaharo ny fanenjehana ny Mpanao gazety eto Srilanka’ amin’ny tranonkalanareo, amin’ny famoriam-bahoaka, na fampisehoana mivelatra ho an’ny daholobe ary anaty gazety samihafa amin’izay fotoana rehetra azo anaovana izany</p></blockquote>
<p>“Iray ihany amin’ireo ezaka rehetra atao momba ny fanentanana ‘Atsaharo ny fanenjehana ny Mpanao gazety’ ho an’i Sri-Lanka ity, izay mizotra sahady mankany amin’ny Andro Iraisam-pirenena ho an’ny Fahalalahan’ny Fanaovan-gazety ny 3 May ary koa ny famoahana ny Tatitra isan-taonan’ny IFJ momba ny fahalalahan’ny gazety amin’ny faritra atsimon’i Azia ho an’ny taona 2007-2008” hoy ny <a href="http://www.ifj.org/default.asp?index=5997&amp;Language=EN" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.ifj.org');">IFJ</a>.</p>
<p>Ny fanarahana ny tati-baovao sy ireo rohy samihafa dia maneho an-tsary antsipirihany ny zava-misy ao Sri-Lanka. Mety ho ity no tatitra <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7293303.stm" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.bbc.co.uk');">mpampahalala vaovao lohalaharana</a>, manolotra fijery midadasika be hoe nahoana i Sri-Lanka no toerana mitera-doza (tany fady) ho an’ny asan’ny mpanao gazety.<br />
<a href="http://hrw.org/english/docs/2008/03/06/slanka18203.htm"><br />
Human Rights Watch</a> milaza hoe :</p>
<blockquote><p>Ny governemanta Sri-Lanke no tompon’antoka amin’ireo fakana an-keriny sy fanjavonana mihanaka lasa olan’ny firenena manontolo, hoy ny Human Rights Watch tanatin’ny <a href="http://hrw.org/reports/2008/srilanka0308/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/hrw.org');">tatitra vaovao</a> navoakany androany. Human Rights Watch dia niangavy mafy ny governemanta mba hamoaka (hilaza) momba ireo ‘nanjavona’, hampitsahatra avy hatrany ity fomba ity, sy hihazona ireo tompon’andraikitra voakasik’izany ….<br />
… Ilay tatitra 241 pejy, “<a href="http://hrw.org/reports/2008/srilanka0308/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/hrw.org');">Recurring Nightmare: State Responsibility for ‘Disappearances’ and Abductions in Sri Lanka</a>,” (Nofiratsy miverina : Fanjakana tompon’andraikitra amin’ny fanjavonana sy fakana an-keriny ao Sri Lanka), mitondra fanadihadiana 99 amin’ireo tranga an-jatony maro notaterina, ary mandalina ireo valintenin’ny governemanta Srilankey izay hatramin’izao dia azo lazaina ho boraingina tsy mahafa-po. Tany amin’ny 2006 sy 2007, ireo Vondron’asan’ny Firenena Mikambana misahana ny Fanjavonana an-terisetra sy tsy an-tsitra-po dia nahamarika tranga-na fanjavonana maro be tao Sri Lanka raha oharina amin’ny firenena hafa maneran-tany.</p></blockquote>
<p><a href="http://news.morningstar.com/newsnet/ViewNews.aspx?article=/DJ/200803090350DOWJONESDJONLINE000276_univ.xml" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.morningstar.com');">Morning Star</a>: dia manana tatitra momba ireo mpanao gazety voafonja. <a href="http://transcurrents.com/tamiliana/archives/573" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/transcurrents.com');">Transcurrents </a>mitatitra fa ny Vondrona mpiaro ny zon’ny mpampahalala vaovao eto Sri Lanka dia manahy ny amin’ity fisamborana mpanao gazety manao tohivakana ity.<br />
<a href="http://freemediasrilanka.wordpress.com/2008/03/09/number-of-journalists-arrested-one-journalist-released-after-questioning/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/freemediasrilanka.wordpress.com');">Ny isan’ny mpanao gazety voasambotra; mpanao gazety iray no votsotra rehefa avy niatrika fanontaniana</a> hoy Free Media Movement, Sri Lanka, izay sampana iray amin’ny IJF. <a href="http://www.rsf.org/article.php3?id_article=26200" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.rsf.org');">Reporters Without Borders</a> (mpitatitra vaovao tsy voafetran’ny toerana) dia nihetsika tamin’ny alalan’ny fanehoany ny ahiahiny momba ireo mpanao gazety Tamoul dimy nosamborin’ny polisy mpiady amin’ny mpampihorohoro tao Colombo. Uthawi.net, fikambanana Alemana tsy mikendry tombon-tsoa iray, ka isan’ny mpandray anjara aminy i Jasikaran, mpanao gazety iray mpampita an-tsitrapo dia namoaka <a href="http://en.uthawi.net/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.uthawi.net');">communiqué de presse</a> iray koa. Thiru, mpitoraka blaogy avy any Belzika dia manainga antsika <a href="http://aalamaram.blogspot.com/2008/03/200.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/aalamaram.blogspot.com');">handefa antso</a> any amin’ny OHCHR-UNOG, Amnistie Internationale, ny Filoha Sri-Lanke koa, amin’ny anaran’ireo kamboty marobe mijaly. <a href="http://ict4peace.wordpress.com/2008/04/08/blogs-and-media-censorship-iran-and-sri-lanka/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/ict4peace.wordpress.com');">ICT4Peace</a> dia manao fampitahana amin’ny sivana misy any Iran sy Sri Lanka, izay mitondra fanontaniana ao an-tsaina – raha tandindomin-doza ny mpanao gazety, ho tratr’izany koa ve ny mpitoraka blaogy?<br />
<a href="http://www.tamilnet.tv/index.php/on-continued-abduction-of-tamilnet-journ?blog=1" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.tamilnet.tv');">TamilNet </a>nitatitra fa ny asan’ny governemanta dia sady tsy mangarahara velively no tsy mizotra amin’ny foto-pisainana mba hisian’ny fampahalalam-baovao malalaka, ary angamba koa aza maneho taratra ny asan’ny governemanta manohitohina ireo vondron’olona vitsy an’isa.</p>
<blockquote><p>Omaly maraina, I. Shivalingam, mpanao gazetin’ny TamilNet avy ao Wattala, dia nandray ny fiaran-dalamby vao maraina mba hamonjy ny toeram-piasan’ny TamilNet ao Colombo. Kanefa, sady tsy tonga nanao ny asany izy, tsy nisy nahita na nandre hatramin’ny nialany ny tranony. Ny fanadihadian’ny TamilNet no nahalalana fa nisy fiara (fourgon) fotsy niandry teny amin’ny manodidina ny Fort Railway Station tamin’io ora tokony ho naha teo an’i I. Shivalingam io . Mbola ny fanadihadian’ny TamilNet ihany koa no nahitana fa Ranjini, mpifanolo-bodirindrina iray amin’i Shivalingam, dia nanjavona koa tamin’io andro io ary tamin’ny fomba mampiahiahy.</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/12/819/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Mipariaka toy ny alondrano ireo lahatsary mikasika ny Andro Iraisam-Pirenena hoan&#39;ny Rano</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/03/30/728/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/03/30/728/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 30 Mar 2008 00:30:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>

		<category><![CDATA[Governance]]></category>

		<category><![CDATA[Health]]></category>

		<category><![CDATA[Hindi]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[India]]></category>

		<category><![CDATA[Law]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Mexico]]></category>

		<category><![CDATA[Niger]]></category>

		<category><![CDATA[Schedule update]]></category>

		<category><![CDATA[Spanish]]></category>

		<category><![CDATA[Video]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/03/30/728/</guid>
		<description><![CDATA[
Rano tony [Zen Water] sary nindramina tany amin&#39;i darkpatator
Nanomboka tamin&#39;ny fivoriamben&#39;ny Firenena Mikambana mikasika ny Tontolo Iainana sy ny Fampandrosoana izay notanterahina tany Rio-de-Janeiro tamin&#39;ny taona 1992, dia tapaka fa hankalazaina isan-taona, isaky ny faha-22 Martsa ny Andro Iraisam-Pirenena hoan&#39;ny Rano [World Water Day &#124; Journée Mondiale de l’eau]. Ho fanampin&#39;izany, ankalazaina mandritra ity taona [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://www.globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2008/03/395226087_9002872142_m.jpg" alt="Zen water by darkpatator" height="160" width="240" /><br />
<small><a href="http://www.flickr.com/photos/darkpatator/395226087/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.flickr.com');"><strong>Rano tony [Zen Water]</strong></a> sary nindramina tany amin&#39;i <a href="http://www.flickr.com/photos/darkpatator/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.flickr.com');"><strong>darkpatator</strong></a></small></p>
<p>Nanomboka tamin&#39;ny fivoriamben&#39;ny Firenena Mikambana mikasika ny Tontolo Iainana sy ny Fampandrosoana izay notanterahina tany Rio-de-Janeiro tamin&#39;ny taona 1992, dia tapaka fa hankalazaina isan-taona, isaky ny faha-22 Martsa ny <a href="http://www.unwater.org/worldwaterday/flashindex.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.unwater.org');">Andro Iraisam-Pirenena hoan&#39;ny Rano [World Water Day | Journée Mondiale de l’eau]</a>. Ho fanampin&#39;izany, ankalazaina mandritra ity taona ity ny taona Iraisam-Pirenena ho fanentanana amin’ny fampiasana toeram-pivoahana sy fidiovana manara-penitra [International Year of Sanitation | Année Internationale pour l&#39;assainissement] ary vahoaka marobe no indray nanao hetsika sy nandika lahatsary hitantarana izany, mba hanaitra ny rehetra amin&#39;ny maha-sarobidy ny rano izay mety lany koa.</p>
<p>Voalohany indrindra, ny lohahevitra mikasika ny tolotra rano madio fisotro : dia misy ny <a href="http://waterforniger.org/index.php" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/waterforniger.org');"><em>Amman Imman: Tetikasa Aina ny Rano [Water is Life </em>program]</a> izay mifantoka amin&#39;ny fampitaovana tolotra rano madio fisotro maharitra ny faritra isan&#39;izay tena hay indrindra eran-tany. Any amin&#39;ny faritra Andrefan&#39;i Afrika, any amin&#39;ny faritry ny lohasahan&#39;i Azawak no ifantohan&#39;ny asan-dry zareo, maharitra 9 volana isan-taona ny tsy fisian&#39;ny rano any, any dia matin&#39;ny hetaheta nohon&#39;ny tsy fisian&#39;ny rano ny mponina. Amin&#39;ny lahatsary [Anglisy] io ambany io, Ramatoa Ariane Kirtley izay mpamorona ny fikambanana Amman Imman dia mitantara momba izy traik&#39;efany any Azawak any amin&#39;ny faritry Niger, ny antony nananganany ity fikambanana ity sy izay fomba nitarihany ireo mpianatra hanohana ny tetikasany.</p>
<p><object><embed src="http://www.youtube.com/v/-ngVd1AUS4A&amp;hl=en" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="355" width="425"></embed></object></p>
<p>Avy eo, <em>Witnesses ´The HUB [Ivon&#39;ireo Vavolombelona]</em> izay manana sampana manokana mifantoka amin&#39;ny fankalazana ny  Andro Iraisam-Pirenena hoan&#39;ny Rano : <a href="http://hub.witness.org/en/node/4249" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/hub.witness.org');">Mpanao lahatsary antsitra-po [VideoVolunteers] any Mumbai</a> dia ahitana izay fiantefan&#39;ny fandinihan&#39;ny mpiara-monina ao amin&#39;ny &#8220;bidonville&#8221; iray izay tetikasa hametrahana ny tolotra rano hoan&#39;ny orinasa mahaleotena [izany hoe tsy am-panjakana intsony] izay nanana fiantraikany tokoa tamin&#39;ireto mpijery  izay niara-nanao rodobe tany amin&#39;ny fivoriana momba ny rano izay nokarakarain&#39;ny mpitondra fanjakana sy nitaky ny fitantanana mangalahala momba ny fifidianana izay ho orinasasy izay ho vidiny, fanatsarana ny tolotra rano no vokatr&#39;izany. Ity lahatsary iray manaraka ity dia amin&#39;ny teny Hindi izay miampy dikasoratra mivantana amin&#39;ny teny Anglisy.</p>
<p><object><embed src="http://www.youtube.com/v/oZDjwFWD4js&amp;hl=en" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="355" width="425"></embed></object></p>
<p>Avy any Meksikô ny lahatsary farany, mpanjifa maro avy any Jalisco no nanapariaka lahatsary izay mitory ny fandotoana ny renirano Lerma Santiago any El Salto sy Juanacatlan any amin&#39;ny faritany Jalisco, Meksikô. Ny lahateny izay manazava ny <a href="http://youtube.com/watch?v=sBW7mDxeSq8" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/youtube.com');">lahatsarin&#39;i Buitron2611 [Espagnôla]</a> ahitana rano mirongotra rôtra maitso lokom-paty dia olona mitantara ampahibemaso mikasika ny fanjakana izay mivarotra tany amoron&#39;io renirano voaloto io izay efa niteraka homamiadana hoan&#39;ny olona sasany, na dia mandà mafy ny fisian&#39;izay loza aza ny fanjakana. Ny <a href="http://youtube.com/watch?v=iYpDpeeuNf0" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/youtube.com');">lahatsarin&#39;i Imdecagua [Espagnôla]</a> dia tafatafa nifanaovana tamin&#39;ny marary voan&#39;ny homamiadana sy ny fianakavian&#39;ireo izay matin&#39;izany aretina izany, izy ireo dia samy miampanga daholo ny rano voaloton&#39;ny renirano ho fototr&#39;aretina homamiadana sy aretina hafa sedrainy. Iaraha-mahalala fa ireo orinasa any amin&#39;io tanana&#39;i Guadalajara dia mamalana ireo rano avy nampiasainy avy hatrany fa tsy misy fitsihifana sy fandiovana mialoha, any amin&#39;ny renirano, mandrak&#39;androany dia tsy mbola nisy hetsika natao hanarenana sy hanatsarana izany toe-javatra izany. Tena mahatsikaiky tokoa raha ny hatevin&#39;ny rôtra izay nateraky ny &#8220;chutte d&#39;eau&#8221; [waterfall] izay eo ampovoan-tanana, entin&#39;ny rivotra ary dia mandrakotra ireo fiarakodia ary mampahatsiahy izay mety ho loza ara-pahasalamana amin&#39;ny fipetrahana amoron-drenirano. Na dia <a href="http://youtube.com/watch?v=1UPtCU53C2Q" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/youtube.com');">ireo mpianatry ny sekoly ambaratonga faharoa aza [Espagnôla]</a> dia namboatra lahatsary manokana hitantarany izay fomba ampiasan&#39;ny mponina ity rano voaloto sady maimbo hanondrahana tanimboly sy hikarakarana sakafo. Arahin&#39;ny lahatsary fohy napariaky <a href="http://youtube.com/watch?v=mYUoEqWzqJw" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/youtube.com');">aletapatio</a> [Espagnôla] ahitana ny rôtra matevina izay mandrakotra ny renirano.</p>
<p><object><embed src="http://www.youtube.com/v/mYUoEqWzqJw&amp;hl=en" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="355" width="425"></embed></object></p>
<p>Raha maniry ny hahalala bebe kokoa momba ny rano sy hahita lahatsary manazava izay fomba mety hiarovana azy ianareo dia vangio ny vohikala <a href="http://1h2o.org/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/1h2o.org');">1h2o.org</a> any no hahitanao ny <a href="http://www.1h2o.org/index.php/story/innovate_or_die_aquaduct_mobile_filtration_vehicle/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.1h2o.org');">fitarihan-drano, fiara hetsehin&#39;ny herin&#39;olombelona izay sady mitahiry no mitsihika sy manadio rano</a> sy ny <a href="http://www.1h2o.org/index.php/story/lifestraw/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.1h2o.org');"><em>Lifestraw</em>, izay fitaovana mandio ny rano eo am-pitsetsefana azy</a>, vahaolana izay mampahatsiahy ahy ny hatsilon&#39;ny sain&#39;ny mpamorona izay tsikaritro teo aloha tany amin&#39;ny <a href="http://www.youtube.com/watch?v=MHvN0vvPf3U" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.youtube.com');"><em>Playpump</em>, kilalao izay mampiasa ny hery ilalaovan&#39;ny ankizy mba hampiakarana rano any amin&#39;ny fitehirizana azy [avy any amin&#39;ny vovo].</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/03/30/728/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>
