<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Global Voices teny Malagasy &#187; Iraq</title>
	<atom:link href="http://mg.globalvoicesonline.org/category/world/middle-east-north-africa/iraq/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
	<description>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</description>
	<lastBuildDate>Fri, 04 Dec 2009 07:34:52 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.4</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Ejipta: Nahoana mihitsy no i Obama no nahazo ny loka Nobel fandriampahalemana?</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/10/10/3832/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/10/10/3832/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 10 Oct 2009 11:22:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ady & Fifandirana]]></category>
		<category><![CDATA[Afghanistan]]></category>
		<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Arabo]]></category>
		<category><![CDATA[Egypt]]></category>
		<category><![CDATA[Fahalalahàna miteny]]></category>
		<category><![CDATA[Fifandraisana iraisam-pirenena]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Norway]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[U.S.A.]]></category>
		<category><![CDATA[Vaovao Mafana]]></category>
		<category><![CDATA[Zon'olombelona]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=3832</guid>
		<description><![CDATA[Tamim-pahagagana sy tamim-pahatairana no nandraisan'ny mpamaham-bolongana sy mpisioka an-tserasera Ejipsiana ny fahazoan'ny filoha Amerikana Barack Obama ny loka Nobel ho an'ny fandriampahalemana: Amin'ny fomba ahoana moa no ahazoan'ny filoha manangana ady amina firenena lavitra azy no hahazo ny lokan'ny fandriampahalemana? Mbola hitantara maromaro amin'io amintsika i Tarek Amr]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em>Mpanoratra<a href="http://globalvoicesonline.org/author/tarek-amr/">Tarek Amr</a>  &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2009/10/09/egypt-no-accolades-for-obamas-nobel-peace-prize/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div id="single">
<p>Isaorana ny vaomieran&#39;ny loka Nobel fa nanala andro anay izy androany. Maro angamba ny olona no tsy matoky hoe nahoana moa no nomem-boninahitra ny filoha Amerikana Barack Obama, sady mihevitra fa tsy mendrika azy izany. Saingy faly avokoa izy rehetra, fa mampisy fanantenana azy ireo izao fa hay mety hahazo ny loka avokoa ny tsirairay. Tsy vitan&#39;ny hoe ny olo-tsotra ihany no hendratra, fa na dia ny <a href="http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5gzqP6wOm-0n3ddq-Zez6X801zp1AD9B7J4RO0">Associate Press aza dia mitovy fijery amin&#39;izy ireo</a>:</p>
<blockquote><p>Voninahitra lehibe ho an&#39;ny iray amin&#39;ny filoha Amerikana tanora indrindra, izay tsy mbola ampy sivy volana ny nandraisany ny asany — ary vao 12 andro monja mialoha ny andro farany hanaovana ny fifantenana izany tamin&#39;ny volana febroary izany.<br />
Taratra fa noho ny fampanantenana no tena nahazoan&#39;i Obama ny loka fa tsy noho ny zava-bitany.</p></blockquote>
<p><strong>Ny hevitry ny Ejypsiana nandritra ny fotoam-panambarana  tao amin&#39;ny <em>Twitter</em></strong></p>
<div><a href="http://twitter.com/amradelamin/status/4730739638">@amradelamin</a>: Azon&#39;i Obama ny loka Nobel fandriampahalemana.</div>
<div><a href="http://twitter.com/fustat/status/4730423146">@fustat</a>: Notolorana ny loka Nobel fandriampahalemana 2009 ny filoha</div>
<p><strong>Ary gaga tanteraka ny sasany.</strong></p>
<div><a href="http://twitter.com/Ghafari/status/4730541601">Ghafari</a>: نعم! اوباما فاز بنوبل للسلام؟ سلام ايه؟ وفين وامته؟.</div>
<div><a href="http://twitter.com/Ghafari/status/4730541601">@Ghafari</a>: Eny! Nomena an&#39;i Obama ny loka Nobel fandriampahalemana? Fandriampahalemana inona? Oviana ary tamin&#39;ny fomba ahoana?</div>
<div><a href="http://twitter.com/embee/status/4731233003">@embee</a>: Obama? WTF?</div>
<div><a href="http://twitter.com/alaa/status/4730618666">@alaa</a>: Ompao aho kle. Ny filohan&#39;ny firenena nanangana ady amin&#39;ny firenena roa (tsy lazaiko ny any Pakistan) ve no nahazo ny loka Nobel fandriampahalemana?</div>
<div><a href="http://twitter.com/waelabbas/status/4733066831">@waelabbas</a>: Nahazo ny loka Nobel tamin&#39;ny fanampiana ny mpanao didy jadona i Obama</div>
<div><a href="http://twitter.com/Ssirgany/status/4732975979">@Ssirgany</a>: Nifarana tamin&#39;ny 1 febroary ny faran&#39;ny fifantenana ny olona hahazo ny loka Nobel, izany hoe 10 andro monja taorian&#39;ny nandraisany ny asany. Inona no vitany tao anatin&#39;ny 10 andro?</div>
<p><strong>Ary dia nanomboka nanala azy ny ankamaroany</strong></p>
<div><a href="http://twitter.com/nightS/status/4730603755">@nightS:</a> Obama sy ny loka Nobel fandriampahalemana?!?!?! heveriko fa vaovao tsara izany..Ny tiako lazaina dia mety hahazo io ihany koa aho amin&#39;ny 2010 reheefa tena hitan-dry zareo fa mendrika an&#39;io izy!!</div>
<div><a href="http://twitter.com/Sarahcarr/status/4730753786">@Sarahcarr</a>: Tokony hotontosaina any Afghanistan ny fanolorana ny loka Nobel ary atrehin&#39;ny havan&#39;ireo sivily najedaky ny miaramilan&#39;i Obama.</div>
<div><a href="http://twitter.com/minazekri/status/4730897127">@minazekri</a>: Azon&#39;Atoa Obama ny lokan&#39;i Nobel fandriampahalemana  noho ny nampitomboany ny isan&#39;ny miaramila hiady any Afghanistan.</div>
<div><a href="http://twitter.com/minazekri/status/4732409100">@minazekri</a>: Afghanistan, Iraq ary ankehitriny dia HANAFAY an&#39;i Iran koa i Obama, tena matoky aho fa izy no safidy tsara indrindra amin&#39;ny loka Nobel fandriampahalemana</div>
<div><a href="http://twitter.com/moftasa/status/4731345623">@moftasa</a>: Mampihomehy ny fahazoan&#39;ny mpanao politika ny loka Nobel mialoha ny hanaovany zavatra, nefa ny mpikaroka tsy mahazo azy raha tsy ampolony taona taorian&#39;ny nampody ventiny ny rano natsakaina.<br />
<a href="http://twitter.com/moftasa/status/4731362686">@moftasa</a>: Nahazo ny loka Nobel momba ny fitsaboana i Barbara McClintock tamin&#39;ny 1983 noho ny nahitany ny &#8220;gene transposition&#8221; tanelanelan&#39;ny taona 40 sy 50.</div>
<div><a href="http://twitter.com/alaa/status/4732782481">@alaa</a>: @moftasa ny tena mampihomehy dia ny fotoana niandrasan&#39;i Mandela hahazoany io loka io no sady tsy maintsy nifampizarany azy tamin&#39;ny mpanavakava-bolo-koditra mpamono olona sy ny tsy nahombiazan&#39;i Ghandi in&#39;efatra hahazoany azy</div>
<div><a href="http://twitter.com/WilYaWil/status/4731373459">@WilYaWil</a>: Mendrika hahazo ny loka Nobel noho ny kabariny i Obama fa tsy ami&#39;ny fandriampahalemana!</div>
<div><a href="http://twitter.com/BooDy/status/4731461443">@BooDy</a>: قلت لابوي و انا صغير يابا انا عاوز آخد جايزة نوبل ضحك علي الندل و قالي ذاكر و ابقى عالم و انت تاخدها أتاريني الأسهل اني ابقى سفاح</div>
<div><a href="http://twitter.com/BooDy/status/4731461443">@BooDy</a>: Niteny tamin&#39;ny raiko aho indray mandeha, fony mbola tanora, fa te-hahazo ny loka Nobel aho. Nitokelaka ny anao sady niteny hoe mianara mafy mba ho mpanao fikarohana raha te-hahazo, saingy hitako fa toa mora kokoa ny manao mpamono olona raha te-hahazo azy.</div>
<div><a href="http://twitter.com/WilYaWil/status/4731347861">@WilYaWil</a>: Notapahin&#39;i Kanye West ny kabarin&#39;i Obama momba ny Nobel “Avelako ianao hamarana azy, saingy ity no loka Nobel ho amin&#39;ny fandriampahalemana ratsy indrindra hatramin&#39;izay nisiany”</div>
<div><a href="http://twitter.com/Amiralx/status/4732024757">@Amiralx</a>: Ary tokony ho izaho no hahazo ny Grammy amin&#39;ny fihirana eo am-pandroana an!</div>
<p><strong>Namoaka </strong><strong><a href="http://arabist.net/arabawy/2009/10/09/murder-your-way-to-nobel/">lahatsoratra manokana</a></strong><strong> momba io ao amin&#39;ny bolongany i Arabawy.</strong></p>
<blockquote><p>Nahazo ny loka Nobel fandriampahalemana ny mpanombi- kenan&#39;i (boucher) Iraq sy Afghanistan (ary Pakistan) . Arahabaina e! [Mabrouk!] Andro lehibe ho an&#39;ny tontolo anjakan&#39;ny fahafahana izao. Obama, Manachem Begin, Henri Kissinger–ireo olona rehetra nahatonga ity planeta ity ho  toerana maha-te-honina. Ary maninona raha mba mahazo an&#39;io ihany koa ry Mubarak sy ry Habib el-Adly? Lasa ny hafatra ho an&#39;ireo mpisolelaka any Nôrvezy: Ny famonoana sy ny fanajedahana no lalana atoronareo hahazoana ny loka Nobel.</p></blockquote>
<p><strong>Ary farany, dia misy ihany ireo manana fijery hafa:</strong></p>
<div><a href="http://twitter.com/majdtweets/status/4731008358">@majdtweets</a>: Eo amin&#39;ny lafiny iray: Rehefa azon&#39;i Obama izao ny loka Nobel momba ny fandriampahalemana, dia mety hijoro amin&#39;ny voninahitra azony izy ka hametraka ny fandriampahalemana amin&#39;izay!</div>
<div><a href="http://twitter.com/sarsour/status/4731807288">@sarsour</a>: Tiako i Obama - hitako ho bandy tsara ihany ny akama. Fa mbola  be ny miandry zavatra azy MIALOHA ny hahavitany ireny.</div>
</div>
<h4><a title="Posts by Tarek Amr" href="http://globalvoicesonline.org/author/tarek-amr/">Tarek Amr</a></h4>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/10/10/3832/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Iraka: Fahafatesan&#039;i Abdul Aziz Al Hakim lehiben&#039;ireo Shi&#039;ite</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/08/31/3231/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/08/31/3231/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2009 05:38:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>miora</dc:creator>
				<category><![CDATA[Afrika Avaratra & Proche Orient]]></category>
		<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Arabo]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=3231</guid>
		<description><![CDATA[Sayyed Abdul Aziz Al Hakim, lehiben'ny filankevitra ambony Islamika any Iran (ny antoko politika lehibe indrindra ao amin’ny antenimieram-pirenena  Irakiana), dia matin’ny homamiadan’ny havokavoka tamin’ny 26 Aogositra tany Tehran, any Iran. Mety hisy fihatraikany amin’ny lafiny politika any Iran ny fahafatesany. Nihetsika tamin’ity vaovao ity ireo mpitoraka blaogy.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em>Mpanoratra<a href="http://globalvoicesonline.org/author/ayesha-saldanha/">Ayesha Saldanha</a>  &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/miora/'>miora</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2009/08/27/iraq-death-of-shiite-leader-abdul-aziz-al-hakim/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div id="single" class="entry">
<p>Sayyed Abdul Aziz Al Hakim, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Abdul_Aziz_al-Hakim">lehiben&#39;ny</a> filankevitra ambony Islamika any Iran (ny antoko politika lehibe  indrindra amin’ny antenimieram-pirenena  Irakiana), dia matin’ny homamiadan’ny havokavoka tamin’ny 26 Aogositra tany Tehran, any Irana. <a href="http://www.thenational.ae/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090827/FOREIGN/708269842/1011">Mety hisy</a> fiantraikany amin’ny lafiny politika any Irana ny fahafatesany. Nihetsika tamin’ity vaovao ity ireo mpitoraka blaogy.</p>
<p>Any Bahrain, <em>Batool Ebrahim Ahmad</em> dia <a href="http://batoolebrahimahmad-91.blogspot.com/2009/08/blog-post_26.html">malahelo</a>:</p>
<div class="arabic">صدمة اليوم ..<br />
وفـاتـه ..</p>
<p>يا رب ..</p>
<p>خفف ألمَ هذا المصاب ..</p></div>
<div class="translation">Fahatairana iray  androany…<br />
Ny fahafatesany…<br />
Andriamanitro O…<br />
Amaivano ny alahelo amin&#39;ity loza ity…</div>
<p>Any Baghdad,  <a href="http://farisalajrish.maktoobblog.com/1592615/%D8%B3%D9%85%D8%A7%D8%AD%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%8A%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%83%D9%8A%D9%85-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D9%85%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AE%D9%84%D9%88%D8%AF/">manoratra</a> i <em>Faris Al Ajrish</em>:</p>
<div class="arabic">بمزيد من الأسى والحزن تلقينا نبأ رحيل بطل من أبطال العراق والأمة الإسلامية، حجة الإسلام والمسلمين سماحة السيد عبد العزيز الحكيم طيب الله ثراه، رجل كرس حياته للعلم والجهاد فأصابهما معاً</div>
<div class="translation">Amin&#39; alahelo sy fangirifiriana no nandrenesanay ny nahalasanan&#39;ny iray amin&#39;ireo maherifon&#39;i Iraka sy ny firenenena Islamika, ny Proof of Islam and of Muslims [anaram-boninahitra], ny manamboninahitra Sayyed Abdul Aziz Al Hakim, Andriamanitra anie hamela azy handry ampiadanana, ilay lehilahy izay nanokana ny fiainany tamin&#39;ny fandrantoana fahalalàna sy ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jihad">jihad</a> ary nahatratra azy roa ireo.</div>
<p>Ao amin&#39;ny blaogy  <em>Iraq and Gulf Analysis</em>,<em> </em> <a href="http://gulfanalysis.wordpress.com/2009/08/26/abd-al-aziz-al-hakim-dies-in-tehran/">manoratra</a> i <em>Reidar Visser</em>:</p>
<blockquote><p>Ambonin’ny zava-drehetra, nandritra ny carriere politikany, lasa marikin’ny faharavana i Hakim, ny fanoherana sy ny fanararaotana izay nanamarika an’Iraka taorian’ny 2003. Taorian’ny nanajanonany ireo fianarana ara-pinona fony mbola tany ampiandohana, nirotsaka ho miaramila  miaramila-pilitisiana  i Hakim tamin’ny taona 1980 izay nantsoina hoe <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_Supreme_Council_of_Iraq">Filankevitra ambony amin&#39;ny fanovana Islamika any Iraka na </a>(SCIRI), sampana Khomeinista noforina tany Iran  tamin’ny 1982 mba hanaraha-maso bebe kokoa  ny fanoherana Irakianina nandritra ny adin’ Irana–Iraka. Niverina tany Iraka avy any Iran izy taorian’ny nanombohan&#39;ny  adin’i Iraka tamin’ny 2003, ary tamin’ny volana Aogositra tamin’iny taona iny, taorian’ny nahafatesan’ny rahalahiny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mohammed_Baqir_al-Hakim">Muhammad Baqir al-Hakim</a> tamin&#39;ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Imam_Ali_Mosque_bombing">fanafihan&#39;ireo mpampihorohoro</a> tany <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Najaf">Najaf</a>, dia napetraka tamin’ny toerana avo indrindra hitarika ny SCIRI izy. […] Nisafidy ny hitsaboana ny homamiadany tany Irana I Hakim ary nivandravandra be ny fahitàna an&#39;i Etazonia tsy afaka nandika ireo fivezivezeny ho famantarana ny tena fijoroana ara-politika marina nananany.  Nanomboka tamin’ny  2003 ary hatramin’izao, Hakim, SCIRI/ISCI ary ireo mpikambana ao amin&#39;ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Badr_Organization">Borigadin&#39;ny Badr</a> dia nivoaka sy niditra  tany Iran  tsy nisy teritery. Ny  firenena Iranianina no nampiasaina mba handrafetana ny <a href="http://www.historiae.org/INA.asp">INA [Iraqi National Alliance]</a> vaovao. Tsy mampino hoe ny Governemanta any  Tehran ve dia hamela ny fizotran&#39;ireo dingana rehetra ireo tao anatin&#39;ny faritry ny taniny raha tsy nino izy fa hoe hatramin&#39;ny fahafatesany i  Hakim dia nanaraka politika izay ahazoan&#39;i Irana tombony. Ankilan&#39;izany, na eo aza izany, efa ela i Washington no nifikitra tamina sarisary izay jerena ho toy ny fironan&#39;ny  ISCI  amin&#39;ny sori-dàlana Amerikanina; Farany, ireo fanoheran-kevitra tamin’ity politika ity no  fototra nipoiran&#39;ireo fepetra ilaina tamin’ny fahaterahan’ny carriere politika hafahafan’i Abd al-Aziz al-Hakim.</p></blockquote>
<div id="attachment_92974" class="wp-caption aligncenter" style="width: 310px;"><a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Al-Hakim_meets_G.W._Bush.jpg"><img class="size-medium wp-image-92974" title="Al-Hakim meets G.W. Bush" src="http://globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2009/08/Al-Hakim_meets_G.W._Bush-300x190.jpg" alt="U.S. President George W. Bush welcomes Sayyed Abdul Aziz Al Hakim to the White House Monday, Dec. 4, 2006. (Photo by White House, taken from Wikimedia Commons)" width="300" height="190" /></a></p>
<p class="wp-caption-text">Ny filoham-pirenen&#39;i Etazonia,George W. Bush nandray an&#39;i Sayyed Abdul Aziz Al Hakim tao amin&#39;ny Trano Fotsy ny Alatsinainy, 4 Desambra 2006. (Sarin&#39;ny Trano Fotsy, ao amin&#39;ny Wikimedia Commons)</p>
</div>
<p><em>Tony Sayegh</em> ao amin&#39;ny blaogy <em>Palestinian Pundit</em> dia manohitra ilay fandokafan&#39;i <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Hassan_Nasrallah">Sayyed Hassan Nasrallah</a> an&#39;i <a href="http://palestinianpundit.blogspot.com/2009/08/great-disappointment-in-sayyed.html">Al Hakim</a>:</p>
<blockquote><p>Fahadisom-panantenana be! Ity no fotoana voalohany nahadiso fanantenana ahy tamin&#39;i Nasrallah. Tokony nakombony ny vavany na notazominy ho azy irery iny hafatra iny. Nefa, ny fanaovana fanambarana amin’ny fandevenana an&#39;ity marionetin’ny Amerikanina/Iranianina ity (ohatran&#39;ny ny rahalahiny teo alohany) amin’ny fiantsona azy ireo ho “maherifo” irakianina dia tafahoatra loatra.</p>
<p>Amin&#39;izay, miresaka ady ho amina Iraka tokana sy manana ny fiandrianany! Ao ambanin’ny fanjanahana Amerikanina, Sayyed Nasrallah? Olona tsy dia misy antony izay niditra tao Baghdad tanatina tanky Amerikanina, ara-bakiteny !</p>
<p>Fahafaham-baraka ho anao, Sayyed Nasrallah. Mbola baiko avy any Tehran ihany ireny; ezahako hazava ny resako.</p></blockquote>
</div>
<div id="_mcePaste" style="overflow: hidden; position: absolute; left: -10000px; top: 1221px; width: 1px; height: 1px;">Tsy mampino hoe namela ny fizotran’ireo</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/08/31/3231/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Irak : Enin-taona no lasa</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/03/30/2054/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/03/30/2054/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 30 Mar 2009 12:24:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lila</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ady & Fifandirana]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Mpitsoa-ponenana]]></category>
		<category><![CDATA[Ny maha-olona]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>
		<category><![CDATA[Zon'olombelona]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=2054</guid>
		<description><![CDATA[MpanoratraSalam Adil  &#183; Nandika Lila &#183;  vakio ato ny lahatsoratra nadika 
Enin-taona sahady izao ny ady tany Irak, ary raha mitodika ny lasa ny mpitoraka bilaogy dia tsy misy te hieritreritra ny ho avy.
Ilay mpitoraka bilaogy voalohany, Salam Pax, izay nanomboka ny tontolon&#39;ny bilaogy tany Irak no mijery ny 6 taona lasa tamin&#39;ny [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em>Mpanoratra<a href="http://globalvoicesonline.org/author/salam-adil/">Salam Adil</a>  &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/lila/'>Lila</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2009/03/26/iraq-six-years-on/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><p>Enin-taona sahady izao ny ady tany Irak, ary raha mitodika ny lasa ny mpitoraka bilaogy dia tsy misy te hieritreritra ny ho avy.</p>
<p>Ilay mpitoraka bilaogy voalohany, Salam Pax, izay nanomboka ny tontolon&#39;ny bilaogy tany Irak no mijery ny 6 taona lasa tamin&#39;ny fotoana nanombohan&#39;ny ady. Ao amin&#39;ny sorany maromaro no hamborahan&#39;i Salam ny soratra tsy vitany tami&#39;nny fotoana nahatapahan&#39;ny herinaratra. Te handositra ny lasa izy ary manoratra hoe:</p>
<blockquote><p>Ato anatin&#39;ny herinandro no hifaranan&#39;ny 6 taona nahalavoana / nampianjera an&#39;i Bagdad. </p>
<p>Lavo i Bagdad/ Afaka i Bagdad: toa teny foana anefa izany. Ny tena marina dia nifarana tamin&#39;iny fotoana iny ny fiainanay aty Irak.</p>
<p>Hatramin&#39;ny nanombohan&#39;ny ady tamin&#39;ny taona 2003 dia efa in-3 izahay no nifindra trano noho ny antony samy hafa.</p>
<p>Rehefa nisava baoritra nisy ny entanay izahay dia hitako tao ny kahie, miaraka amin&#39;ny gazety, ny sarysy ny taratasy hafa notehiriziko. Efa 5 taona no lasa ary hiditra amin&#39;ny faha 7 taonan&#39;ny fiainanay taorian&#39;ny ady/ taorian&#39;i Saddam izahay, dia hitako fa tsara raha aparitaka ireo zavatra ireo aryhozaraina aminareo izay sisa voatahiriko nandritra izay fotoana izay&#8230;Hosoratako an-tserasera mailaka izany ary hariako ireto taratasy ireto. Nankaleo ny miaina miaraka aminy nandritra ny 6 taona.</p></blockquote>
<p>Ho an&#39;i Sunshine kosa dia tafaraka tamin&#39;ny fotoana naha mpianatra tany amin&#39;ny lycée azy ny ady. Mamndritra ny fety fanaovam-beloma ny toeram-piananrany dia tsaroany ny tsara sy ny rasty tany am-pianarana nandritra ny 6 taona:</p>
<blockquote><p>Ny fahatsiarovana tsara indrindra tamiko dia ny fangatahako tamin&#39;ny namako hanao zavatra tsy ampoizina ho an&#39;ny namanay R izay namoy ny rainy sy ny havany maromaro. Nataoko fa hahafinaritra raha mampifalifaly azy izahay, noho izany dia nividiananay solosaina izy, nandray anjara daholo ny namako rehetra ary izaho no novidy ilay solosaina, namono ny fanomezana ary nitondra azy tany amin&#39;ny lycée. Taitra daholo ny  mpianatra, ny mpampianatra ary R, iny no fanomezana fahatsiarovana tsingerin-taona nahaterahana tsara indrindra&#8230; </p>
<p>Eo ankilan&#39;izany zavatra tsara rehetra izany dia nisy koa ny nangirifiry, dia tamin&#39;ny fotoana nahafatesan&#39;ny rain&#39;i R sy ny havany, ny fotoana nahafatesan&#39;ny renin&#39;i M, ny fotoana rehetra nandozan&#39;ny namana an&#39;i Irak, na ny nandraisan&#39;ny hafa fampitahorana, ny fotoana nisian&#39;ny ady mahamay teo akaikin&#39;ny toeram-pianaranay, indray mandeha dia nianjera ny rindrina be fitifirana, fiara maro voasisika baomba, ny baomba milevina, etc&#8230;Matetika dia voatery mandeha eny an&#39;elanelan&#39;ny fiara mifono vy izahay, mampidi-doza ho anay ny lalana mankany am-pianarana.</p>
<p>Tadidiko foana ny fotoana nahafinaritra ary mampihomehy ahy ireny, ho an&#39;ny fotoana sarotra kosa dia nataoko hanome hery sy tanjaka ho ahy izy ireny, hahafahako mivonona hiatrika izay lety ho fotoan-tsarotra lalovako any aoriana. Sunshine.</p></blockquote>
<p><em>Mitantara ny nofiny sy ny zava-marina i Laith</em>:</p>
<blockquote><p>Rehefa nanomboka nanafaka an&#39;i Irak araka ny filazany ny Amerikana dia faly be aho noho ny antony tokana. Nantenaiko fa ho afaka tokoa i Irak ary hisy governemanta tena izy miaraka amin&#39;ny mpanao politika tena marina hieritreritra ny ho avin&#39;i Irak sy ny vahoakany. Noheveriko mihitsy fa ho ny tsara indrindra ny fanompoana ny vahoaka ary hiaina finaritra izahay rehetra. Tsy nampoiziko mihitsy hoe hifamono ho an&#39;ny tombotsaon&#39;ny vahiny izahay, na koa hoe hifampaka an-keriny noho ny vola, tena diso aho. Nampoiziko mihitsy sady tena azoko antoka fa nanomana tsara izay ho afaran&#39;ny ady ny fitantanana Amerikana, kanefa diso koa aho tamin&#39;iny. tsy nisy zavatra niova taty Irak tato anatin&#39;ny 6 taona. raha ny tena marina dia nisy fiovana lehibe tokoa. Amin&#39;izao fotoana izao dia manana antoko politika an-jatony izahay izay tsy manao na inona na inona ho an&#39;i Irak akory fa ny zavatra tena manahirana azy ireo dia ny fitadiavana ny tombotsoany maanokana. Afaka 6 taona dia nivaky ihany ny Amerikana fa tonga taty izy ireo tsy nanana planina mazava, satria ny ankamaroan&#39;ny vahoaka dia mahantra ary tsy misitraka ny zo mahaolona farany kely akory. Tsy nahomby ny governemanta Irakiana sy ny fitantanana Amerikana tamin&#39;ny famerenana an&#39;i Irak ho amin&#39;ny lalana tsara. </p>
<p>Ny lesona azoko notsoahina 6 taona aty aoriana dia ny hoe HO AN&#39;NY NOFINOFIKO REHETRA, LASAN&#39;NY RIVOTRA AVOKOA IRENY</p>
<p>Lavitra an&#39;i Irak dia mahatsiaro i Attawie:</p></blockquote>
<blockquote><p>Nilaozako i Bagdad izay tiako tokoa. Nilaozako ny fianakaviako sy ny namako. lavitra ny tany nahaterahako aho; lavitra ny tany nianarako namindra voalohany, lavitra ny trano nahabe ahy, lavitra ny mpifanolo-bodirindrina amiko, lavitra aho&#8230;kanefa&#8230;sanatria tsy lavitra ao am-poko sy an&#39;eritreritro. </p>
<p>Ny ady, ny korontana, ny fahaverezana olona sy fananana marobe, ny fahaverezana asa, ny kolikoly, ny zava-miafina, ny famatoran&#39;ny ratsy, ny trano may, ny fofo-paty, ny kamboty, ny ranomaso, ny tantara mampalahelo, ny fahatsiarovana mahatsiravina&#8230;Izay ve no avela ho antsika? Tsy te hahita aho. tsy te hampiseho endrika fahakiviana aho. Tiako ambara aminareo fotsiny fa tsy tsara ny mahita izany. mila fanamboarana betsaka izy. ny zava-mitranga ankehitriny aza efa tsy rariny.</p>
<p>Very hevitra aho ary tsy hitako izay hambara. Azoko antoka fa tsy dia midika zavatra betsaka izay noteneniko. Kanefa izay no zavatra misy &#8220;amin&#39;ny andro tahaka ny androany&#8221;. Miato ny fiainana&#8230; vaky ny famantaranandro. Tsy misy valiny ny vavaka nataonareo ho an&#39;i Irak&#8230; O Irak, miverina ihany no nofiko hitazonako ny fanantenako. Ny fahatsiarovana anao no manalefaka ity fiainana mangidy. Ianao no feon&#39;ny hehy, mozika mabadink&#39;ity fiainana mitabataba ity, oroky ny reny eny an-kandrin&#39;ny zanany, ny rojovy ny zazakely mihatery.</p></blockquote>
<p><em>Nanoratra lava mikasika ny aingam-panahiny i Faiza, 6 taona aorian&#39;ny ady sy ny fanjanahana</em>:</p>
<blockquote><p>Mitsiky aho amin&#39;izao fahatsiarovana ny faha 6 taona nanjanahana an&#39;i Irak izao, na dia eo aza ny alahelo mitambesatra ao am-poko, kanefa tsy hanary toky aho, sanatria; amin&#39;ny hinoako fa hiverina amin&#39;ny vahoakany i Irak, hisy mpitantana terantany marina ho avy, mpitantana izay tsy hieritreritra afa-tsy ny tombotsoan&#39;i Irak, handinika ny fialan&#39;ny mpanjanaka, ary haka ny fahefana rehetra.<br />
When will that day come?<br />
Andriamanitra irery no mahalalaFa ho avy izy&#8230;satria izay no lalànan&#39;Andriamanitra eto an-tany… </p></blockquote>
<p>Ary ao amin&#39;ny endrika tsy misy mpanana an&#39;i Layla, misy soratra mampitaha an&#39;i Irak vaovao amin&#39;ny reny miteraka ampiasana fitaovana fisintonana zazakely:</p>
<blockquote><p>Zaza ngezabe ilay izy, biby be misy loha zato sy ati-doha zato, orita manana tanana zato, endrika hafa manana maso zato, toa mamdroso&#8230;hoditra rotidrotika sady mikotntoantoana, vatana malama, biby mandady tsy misy taolana, tsy misy tongotra ahafahana mijoro, ary misokatra ny vavany, tsy mamoaka feo mahafinaritra fa ando mahamay sy mandoro… </p>
<p>6 taona izay no nandadizany, mitrerona tahaka ny alika romotra, manimbolo&#8230; miaraka amin&#39;ny sisan&#39;olona, ary mihaza ra vaovao sy mafana&#8230;hena misimisy kokoa…</p>
<p>6 taona izay isan&#39;andro dia mbola mitsotra ao amin&#39;ny efitrano fiterahana foana izy, izay zary tahaka ny tranom-paty maimbo&#8230;rakotry ny rany, voageja ao anatin&#39;ny teny manaitra sy voamboatra&#8230;feno lahatsoratra an-gazety sy fanadihadiana ny tratrany sy ny vavany&#8230;teny maro&#8230;feno maty adino sina, tahaka ny rindrina adino sy simba eto an-tanàna, izay hanjakan&#39;ny voalavo mirenireny sy ny kadradraka, mihinana ny lo sy ny malton&#39;ilay bibidia&#8230;mihinana ny lavenona sy ny vovoka.</p></blockquote>
<p>Ary amin&#39;ity soratra ity, anjaranao ny mamorona ny hevitrao: 6 taona aty aoriana, tena nilaina ve ny ady taty Irak?.</p>
<p>Salam Adil</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/03/30/2054/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Iran: Voafonja ny mpianatra manohitra ny fandevenana ireo maty maritiora</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/02/26/1720/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/02/26/1720/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2009 12:21:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>koloina</dc:creator>
				<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Ankapobeny]]></category>
		<category><![CDATA[Argentina]]></category>
		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>
		<category><![CDATA[Fahalalahàna miteny]]></category>
		<category><![CDATA[Fanabeazana]]></category>
		<category><![CDATA[Fanoherana]]></category>
		<category><![CDATA[Farsi]]></category>
		<category><![CDATA[Governance]]></category>
		<category><![CDATA[Grika]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[Tantara]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>
		<category><![CDATA[Zon'olombelona]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1720</guid>
		<description><![CDATA[Mihoatra ny 70 ireo mpianatra avy ao amin’ny anjerimanontolo Amir Kabir tao Teheran no voasambotra androany, Talata 24 Febroary, rehefa nanao ny fihetsiketsehana  manohitra ny famindrana razana maty maritiora tsy fantatra anarana tamin’ny adin’ny Iraka sy Iran izay alevina ao amin’ny toeran’ny anjerimanontolo. Jereo ny horonantsarin'ireo mpanao fihetsiketsehana sy ny fihetsika voalohany ao amin'ny tontolon'ny bolongana (blogosphere)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em>Mpanoratra<a href="http://globalvoicesonline.org/author/hamid-tehrani/">Hamid Tehrani</a>  &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/koloina/'>koloina</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2009/02/24/iran-students-protesting-against-martyrs-re-burial-are-jailed/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div class="hidden-trigger" onclick="Effect.toggle('hidden-categories','blind')"><img title="see all categories" src="http://globalvoicesonline.org/_p/img/tmpl/clear.gif" alt="" /></div>
<div id="single" class="entry">
<p><img class="alignleft size-full wp-image-57955" title="ak11" src="http://globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2009/02/ak11.jpg" alt="ak11" width="320" height="240" /></p>
<p>Mihoatra ny 70 ireo mpianatra avy ao amin’ny anjerimanontolo Amir Kabir tao Teheran <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/7907276.stm">no voasambotra</a> androany, Talata 24 Febroary, rehefa nanao ny fihetsiketsehana  manohitra ny famindrana razana maty maritiora tsy fantatra anarana tamin’ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Iran%E2%80%93Iraq_War">adin’ny Iraka sy Iran</a> izay alevina ao amin’ny faritry ny anjerimanontolo. Efa nampiely sary sy horonantsary maro dia maro mahakasika ity hetsik’izy ireo ity ny mpianatra ao amin’ny tranok’lam-baovao antsoina hoe <a href="http://www.autnews.com/">Amir Kabir News</a>. Nitatitra ity toe-draharaha ity ny mpitoraka bolongana maro, izay mampiseho karazana firehan-kevitra ary mitondra tantara manokana.</p>
<p>Eto ambany dia misy ny horonantsary misy ny fihetsiketsehana tao amin’ny anjerimanontolo Amir Kabir, koa tamin’izany no nitondran’ireto mpianatra fanoharana ny governemanta iranianina ho toy ny Afghan Taliban ary nohiraihirain’izy ireo ny teny hoe:”Ambany miaraka amin’ny Taliban!”</p>
<p><object width="425" height="344" data="http://www.youtube.com/v/-BXKkLzbWak&amp;hl=cs&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/-BXKkLzbWak&amp;hl=cs&amp;fs=1" /><param name="allowfullscreen" value="true" /></object></p>
<p>Ao anatin’ity horonantsary hafa ity kosa dia naseho ireo miaramila “manao haza lambo ny mpianatra mpanao fihetsiketsehana”, araky ny vaovao avy amin’ny  <a href="http://www.autnews.com/">Amir Kabir News</a>:</p>
<p><object width="425" height="344" data="http://www.youtube.com/v/UytG8wByRIQ&amp;hl=cs&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/UytG8wByRIQ&amp;hl=cs&amp;fs=1" /><param name="allowfullscreen" value="true" /></object></p>
<p><a href="http://jdaneshjouee.blogspot.com/2009/02/blog-post_4709.html">Navoaka</a>n’ny mpitoraka blaogy maro, toy I Jdaneshjoo ny fanambarana nataon’ny Fikambanan’ny mpianatra Silamo avy amin’ny anjerimanontolo Amirk Abir mahakasika ity raharaha vao haingana ity. Tsy eken’ity fikambanana mpianatra ity mihintsy ny fanapahan-kevitry ny mpitondra fanjakana amin’ny fandevenana ireto maty maritiora tsy fantatra anarana ao amin’ny tany itoeran’ny anjerimanontolo, eritreretiny ihany koa fa fialana olana ho an’ny mpitandro ny filaminana izany mba hijanonan’izy ireo maharitra ao amin’ny anjerimanontolo, izay entina hamoretana ireo hetsika ataon’ny mpianatra.</p>
<p>Milaza I Ghomar Asheghane fa tian’ny mpitondra fanjakana avadika ho fasana ny toeram-pianarana eny amin’ny anjerimanontolo,  ary <a href="http://ghomaaar.blogspot.com/2009/02/blog-post_23.html">nanampy</a> ny resany izy [fa]:<em></em></p>
<div class="translation">Tsy afangaron’izy ireo akory ny anjerimanontolo sy ny fasana fa kosa ny tiany atao dia ny hamadika ny toeram-pianarana ho lasa fasana. Rehefa arahana ny vaovao dia betsaka ny mpianatra no tafiditra am-ponja, voarara tsy mahazo mandeha eny amin’ny anjerimanontolo ny mpianatra hafa…. Tsy avela mampianatra intsony ny profesora misongadina sasany ao amin’ny anjerimanontolo izay manana ny lenta ara-tsiantifika avo dia avo teo amin’ny tantarany ary [ny filoha] Ahmadinejad dia tsy miraika akory mifanena amin’ny mpianatra ary mamangy ny anjerimanontolo amin’ny andro fety, izay mampibaribary fa efa tonga ho fasana ny anjerimanontolo.</div>
</div>
<div id="single" class="entry">Milaza I Jomhour fa manohitra ity tetik’asa ity ny mpianatra satria nampiasain’ny mpitondra fanjakana ireo maty maritiora tamin’ny  ady mba ho fitaovana ahazoana ny tombotsoan’izy ireo  ara-politika. <a href="http://jomhour.info/2009/02/24/post-574.html">Manampy</a> ny resany izy fa ny tranok’ala  vaovaon’ny conservative Farsi dia mampiely tantara manao fiantsiana, ary tamin’ny farany dia voadaroka sy voasambotra ny mpianatra.</div>
<div class="entry">Manana fomba fijeriny hafa ny mpitoraka bolongana Hezbollah ary <a href="http://hezbollah.parsiblog.com/850235.htm">miteny </a>izy fa ny sasany amin’ireo mpianatra – izay mianatra eny amin’ny anjerimanontolo ka misaotra ny fanohanana ara-bola avy amin’ny fitondram-panjakana – dia nanomboka nihirahira hoe “Ambany miaraka amin’ny mpanao didy jadona”, “Ambany miaraka amin’ny Basijis”….Sady manao sarin-teny ihany, no manampy resaka ny mpitoraka blaogy manao hoe: eny fa na dia amin’izao andro izao aza dia mahamenatra ny miresaka momba ireo maty maritiora. Dia nofeheziny hoe:”Tsy fantatro aloha hoe aiza ho aiza no mety misy antsika ankehitriny ary inona no mety efa nitranga teo amin’ny tantarantsika raha toa ka tsy nandeha tamin’ny ady ireto olona maty maritiora”</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/02/26/1720/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nakaton&#039;i Maraoka ny ambasadiny any Caracas</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/01/22/1524/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/01/22/1524/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Jan 2009 21:09:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Egypt]]></category>
		<category><![CDATA[Fifandraisana iraisam-pirenena]]></category>
		<category><![CDATA[Frantsay]]></category>
		<category><![CDATA[Governance]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Media]]></category>
		<category><![CDATA[Morocco]]></category>
		<category><![CDATA[Palestine]]></category>
		<category><![CDATA[Tantara]]></category>
		<category><![CDATA[Venezuela]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>
		<category><![CDATA[Western Sahara]]></category>
		<category><![CDATA[Zon'olombelona]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2009/01/22/1524/</guid>
		<description><![CDATA[MpanoratraJillian York  &#183; Nandika Jentilisa &#183;  vakio ato ny lahatsoratra nadika 

Nanambara i Maraoka tamin&#39;ity herinandro ity fa hakatony ny ambasadiny any Venezoelà noho ny faneken&#39;ity firenena ity an&#39;i Repoblika Arabo Saharawi Demaokratika (SADR) ho firenena, Ilay faritra fantatra hoe “Sahara andrefana manko” die eo ambany fanapahan&#39;i Maraoka. Firenena 48 no manaiky ny [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em>Mpanoratra<a href="http://globalvoicesonline.org/author/jillian-york/">Jillian York</a>  &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2009/01/21/global-morocco-closes-caracas-embassy/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div id="single" class="entry">
<p>Nanambara i Maraoka <a href="http://www.iht.com/articles/ap/2009/01/16/africa/AF-Morocco-Venezuela-Embassy-Shut.php">tamin&#39;ity herinandro ity</a> fa hakatony ny ambasadiny any Venezoelà noho ny faneken&#39;ity firenena ity an&#39;i <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sahrawi_Arab_Democratic_Republic">Repoblika Arabo Saharawi Demaokratika</a> (SADR) ho firenena, Ilay faritra fantatra hoe “Sahara andrefana manko” die eo ambany fanapahan&#39;i Maraoka. Firenena 48 no manaiky ny fijoroan&#39;i SADR ary ny 13 amin&#39;ireo dia manana ambasady Saharawi any aminy (jereo ny sary eto ambany).</p>
<p><img class="alignnone size-full wp-image-55628" title="foreign_relations_of_the_sadr_new" src="http://globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2009/01/foreign_relations_of_the_sadr_new.png" alt="" width="459" height="212" /></p>
<p>Ny mpamaham-bolongana Maraokana <em>Ibn Kafka</em> <a href="http://ibnkafkasobiterdicta.wordpress.com/2009/01/19/marocvenezuela-honni-soit-qui-mal-y-pense/">no mitantara ny fizotry ny tantara</a> eo amin&#39;ny fifandraisan&#39;i Maraoka sy Venezoelà:</p>
<blockquote><p>Ceux qui me lisent connaissent le peu d’estime que j’ai pour les séparatistes, et quelques uns me le reprochent même régulièrement. Je me sens d’autant plus à l’aise pour vous communiquer les éléments d’information suivants, sous forme de calendrier.</p>
<p><strong>3 août 1982</strong>: <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Foreign_relations_of_the_Sahrawi_Arab_Democratic_Republic"> le Vénézuela reconnaît</a> la “<em>République arabe sahraouie démocratique</em>“, qui a une ambassade à Caracas depuis cette date - voir <a href="http://es.geocities.com/embrasdven/index.html">son site</a> (qui ne fait pas très sérieux, mais c’est une autre affaire).</p>
<p><strong>2 septembre 2004</strong>: le président vénézuelien Hugo Chavez rencontre officiellement Abdelaziz el Marrakchi, leader des séparatistes, et affirme publiquement le soutien du gouvernement de la république bolivarienne du Vénézuela à la cause séparatiste.</p>
<p><strong>6 juin 2008</strong>: un nouvel “<em>ambassadeur</em>” sahraoui est accrédité à Caracas, et <a href="http://es.geocities.com/embrasdven/3.64.html">est reçu par le ministre vénézuelien des affaires étrangères pour lui remettre ses “lettres de créance”</a>.</p>
<p><strong>27 décembre 2008</strong>: Israël lance sa guerre d’agression contre Gaza.</p>
<p><strong>6 janvier 2009</strong>: le président de la république bolivarienne du Vénézuela, Hugo Chavez, <a href="http://www.emarrakech.info/Le-Venezuela-expulse-l-ambassadeur-d-Israel-et-qualifiant-l-Etat-hebreu-d-assassin-et-de-genocidaire-_a17539.html">déclare persona non grata l’ambassadeur d’Israël au Vénézuela</a>, qui a 72 heures pour quitter le pays.</p>
<p><strong>15 janvier 2009</strong>: <a href="http://www.casafree.com/modules/news/article.php?storyid=27205">un communiqué de la MAP</a> annonce que le Maroc a décidé de rompre les relations diplomatiques avec le Vénézuela “<em>en réaction à l’hostilité ouvertement affichée par ce pays à l’égard de l’intégrité territoriale du Maroc, compromettant tout effort de développement de la coopération bilatérale</em>“. Le communiqué rajoute: “<em>La république bolivarienne n’a pas cessé d’afficher ouvertement [son] hostilité au Maroc, joignant la parole aux actes, au plus haut niveau de l’Etat, portant ainsi un grave préjudice aux relations de bonne entente entre les deux pays</em>“. Tout ceci est vrai, mais les jalons de cette attitude vénézuelienne vis-à-vis de la question du Sahara ont été posés entre 1982 (date de la reconnaissance de la “<em>RASD</em>” par le Vénézuela) et juin 2008 (date de la dernière accréditation d’un “<em>ambassadeur</em>” de la “<em>RASD</em>” au Vénézuela). Le Maroc réagit donc avec entre 6 mois et 27 ans de retard, selon le critère que l’on pourrait choisir pour déterminer le moment à compter duquel le Vénézuela a “<em>affiché son hostilité à l’intégrité territoriale du Maroc</em>“.</p></blockquote>
<div class="translation">Mahafantatra ny tsy fankamamiako loatra ny mpiendaka izay mamaky ahy, ary misy moa ny mitsikera ahy mandrakariva amin&#39;izany. Tena amim-patsany tsara aho raha manolotra anareo ireto singam-baovao ireto, amin&#39;ny endrika fanisan&#39;andro.<strong></strong></div>
<div class="translation"><strong>3 Aogositra 1982</strong>: <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Foreign_relations_of_the_Sahrawi_Arab_Democratic_Republic">Neken&#39;i Venezoela</a> ny fijoroan&#39;ny “Repoblika Arabo Saharawi Demaokratika”, izay nanana ny ambasadiny teto Caracas hatramin&#39;izany fotoana izany - jereo ny <a href="http://es.geocities.com/embrasdven/index.html"> vohikalany</a> (izay tsy dia matihanina loatra saingy lohahevitra hafa indray ny amin&#39;izay).</div>
<div class="translation">
<p><strong>2 Septambra 2004</strong>: Nihaona tamin&#39;ny lehiben&#39;ny mpiendaka Abdelaziz el Marrakchi taminn&#39;y fomba ofisialy ny filoha Venezoelana Hugo Chavez ka nanambarany ampahibemaso ny fanohanan&#39;ny Repoblika Bolivariana ny mpiendaka.</p>
<p><strong>6 Jona 2008:</strong> Nekena ny hiasan&#39;ny “ambasadera” Saharawi vaovao tany Caracas, ary <a href="http://es.geocities.com/embrasdven/3.64.html">noraisin&#39;ny Minisitry ny raharaham-bahiny Venezoelana izy tamin&#39;ny fandraisana ny taratasiny.”</a></p>
<p><strong>27 Desambra 2008</strong>: Nanafika an&#39;i Gaza i Isiraela.</p>
<p><strong>6 Janoary 2009</strong>: Nanambara ny filoha Bolivarianan&#39;i Repoblikan&#39;i Venezoelà, Hugo Chavez, <a href="http://www.emarrakech.info/Le-Venezuela-expulse-l-ambassadeur-d-Israel-et-qualifiant-l-Etat-hebreu-d-assassin-et-de-genocidaire-_a17539.html">olona &#8220;tsy  tonga soa&#8221; </a><a href="http://www.emarrakech.info/Le-Venezuela-expulse-l-ambassadeur-d-Israel-et-qualifiant-l-Etat-hebreu-d-assassin-et-de-genocidaire-_a17539.html">(persona non grata)</a><a href="http://www.emarrakech.info/Le-Venezuela-expulse-l-ambassadeur-d-Israel-et-qualifiant-l-Etat-hebreu-d-assassin-et-de-genocidaire-_a17539.html"> ny ambasaderan&#39;i Isiraely any Venezoelà </a>, ka nomeny fe-potoana 72 ora  handaozany ny firenena.</p>
<p><strong>15 Janoary 2009</strong>: Nisy <a href="http://www.casafree.com/modules/news/article.php?storyid=27205">fanambarana an-gazety tao @ MAP</a> [Maghreb Arabe Presse, Masoivohom-baovao-mpanjakana Maraokana] fa nanapaka ny fifandraisany tamin&#39;i Venezoalà i Maraoka “ho valin&#39;ny fihantsiana ataon&#39;ity firenena ity manao izay hampizarazara ny sisitanin&#39;i Maraoka, izay manimba ny ezaka fampandrosoana iarahan&#39;ny roa tonta.” Nampian&#39;ny fanambarana fa: “tsy mitsahatra ny  mihantsy ady amin&#39;i Maraoka ny Repoblika Bolivariana, namadika ny kabariny ho asa hatrany amin&#39;ny sehatra ambony indrindran&#39;ny fanjakana izany, ary miteraka fahasimbana lehibe eo amin&#39;ny fifandraisan&#39;ny roa tonta.” Marina daholo izany, saingy ny fototry ny fihetsika nataon&#39;i Venezoelà momba an&#39;i Sahara dia efa hatramin&#39;ny 1982 (daty naneken&#39;i Venzoelà ny SADR) sy tamin&#39;ny Jona 2008 (daty nanekena hisian&#39;ny “ambasaderan&#39;” i “SADR” tany Venezoelà). Izany hoe 27 taona sy 6 volana taty aoriana vao namaly i Maraoka, raha raisintsika ho masontsivana ny &#8220;nanehoan&#39;i Venezoelà ny fikitikitihana ny tsy fisarasarahan&#39;i Maraoka.”</p>
</div>
<p><em>Roads to Iraq</em> no nzampifandray ity raharaha ity amin&#39;Isiraely, <a href="http://www.roadstoiraq.com/2009/01/16/morocco-to-avenge-israel-cutting-relations-with-venezuela/#">niteny hoe</a>:</p>
<div class="entry">
<blockquote><p>Morocco cuts r<a onclick="javascript:urchinTracker ('/outbound/af.reuters.com');" href="http://af.reuters.com/article/topNews/idAFJOE50F0FO20090116?feedType=RSS&amp;feedName=topNews" target="_blank">elations</a> with Venezuela because the Latin-American country supports the Polisario, who are recognized by more than 64 countries in the world and Venezuela, had already relations with the Polisario since the 80s.</p>
<p>But if you read what Moroccan newspaper <a onclick="javascript:urchinTracker ('/outbound/www.attajdid.info');" href="http://www.attajdid.info/affdetail.asp?codelangue=6&amp;info=47092" target="_blank">Attajdid</a> wrote that Israel’s exports to Morocco last year reached $19.6 Million, Morocco’s exports to Israel about $3.6 Million, then you can understand the real reason.</p></blockquote>
<div class="translation">Nanapaka ny fifandraisany tamin&#39;ity firenena Amerika latina ity i Maraoka noho ny fanohanan&#39;i Venezoalà ny Polisario, izay neken&#39;ny firenena mihoatra ny 64 manerantany ary i Venezoelà ny efa manana fifandraisana taminy hatramin&#39;ny taona 80.</p>
<p>Fa raha vakianao kosa ny nolazain&#39;ny gazety maraokana Attajdid milaza fa mahatratra $19.600.000 ny entana naondran&#39;i Isiraely teto Maraoka, ary tokotokony ho $3.600.000 kosa ny teti-bidin&#39;ny entana naondran&#39;i Maraoka  tany Isiraely dia ho fantatrao ny tena antony.</p>
</div>
<p>Nimr avy ao amin&#39;ny Bolongana Arabo-Amerikana <em>KABOBfest</em> no <a href="http://www.kabobfest.com/2009/01/i-embassy-what-you-did-there.html">namoaka adihevitra</a> ary nilaza fa nivoaboaka hatrany tao ho ao ny vaoao momba ny ambasady Venezoelana:</p>
<blockquote><p>Well if you can dish it, hope you can take it:  <a href="http://www.javno.com/en/world/clanak.php?id=224666">Now Morocco is closing its embassy in Caracas</a> in protest over Venezuela&#39;s support for the Polisario:</p>
<p>The Foreign Ministry said in a statement that the decision followed “increasing hostility by the Venezuelan authorities regarding the Kingdom of Morocco&#39;s territorial integrity and recent measures to support (Polisario)”.Why do stern diplomatic communiques always sound like a passive-aggressive ex-girlfriend? “I mean, we are not mad <span style="font-style: italic;">at</span> you, ya know?  We are mad that you don&#39;t respect our, like, integrity…”</p>
<p>Fortunately, <span style="font-style: italic;">Kabob Mediation Services™</span> has stepped up and figured out a solution to everyone&#39;s benefit. Morocco, Israel and Morocco have all agreed that in the event of a future diplomatic row, participants will simply hurl metallic devices devices at the French.</p></blockquote>
<div class="translation">Raha tianao ny mitsikera azy dia azonao atao koa ity: Nanakatona ny masoivohony any Caracas i Maraoka ho fanoherana ny fanohanan&#39;i Venezoelà ny Polisario:</p>
<p>Hoy ny filazan&#39;ny minisiteran&#39;ny raharaham-bahiny tao amin&#39;ny fanambarana hoe&#8221; noho ny fitombon&#39;ny fitiavan-kifanandrina ataon&#39;ny fitondrana Venezoelana amin&#39;ny tanin&#39;ny Fanjakan&#39;i Maraoka sy ny nandraisany fepetra hanohanany ny Polisario.&#8221; Fa maninona ny fanambarana diplaomatika no atao toy ny fanaon&#39;ny sipa nisarahana niaritra lasa mihetraketraka? Ny  tiako lazaina dia hoe  tsy ianao no tsy tiako, fantatrao izany; fa  noho ny tsy fanajanao anay, ny tianay&#8230;&#8221;</p>
<p>Soa ihany fa efa nametrapetraka sy nanazava ny vahaolana hahazoan&#39;ny rehetra tombotsoa ny <span style="font-style: italic;">Kabob Mediation Services™</span> . Efa nifanaraka amin&#39;ny fiarahana diplaomatika i Maraoka, I Isiraely sy Maraoka, hampikotaba ny zavamameno vy amam-barahina (@ frantsay) fotsiny ny mpandray anjara.</p>
</div>
<p><a href="http://egyptianchronicles.blogspot.com/2009/01/what-about-babies-of-gaza.html">Variana</a> @ fotoana anapahan&#39;i Maraoka fanapahan-kevitra ny mpamaham-bolongana Egyptiana <em>Zeinobia</em>:</p>
<blockquote><p>Mentioning the news of official Morocco , why did really the Moroccan government withdraw its ambassador from Carcass ?? Is it really for the <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Western_Sahara" target="_blank">Western Sahara</a> issue !!??</p>
<p>Well I think it is plain stupid now with my all respect because <span style="text-decoration: underline;"><span style="color: #ff0000;">Venezuela has recognized the Western Sahara since 1982</span></span> !!!!  So I wonder why King Hassan II did not withdraw his ambassador from Carcass all that time.</p>
<p>Surely Carcass is not the only capital that recognize the Western Sahara as an independent entity. For God sake there are <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Legal_status_of_Western_Sahara" target="_blank">other countries</a> in the world that recognize the <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sahrawi_Arab_Democratic_Republic" target="_blank">Sahrawi Arab Democratic Republic</a> “SADR”. Strangely these countries are still having Moroccan Embassies like for instance Mexico so why now Mohamed IV decides this strange decision when Venezuela becomes the new ally of Arabs in South America ?? In time we are in a very bad need to an ally.</p>
<p>I still do not get this move at all.</p></blockquote>
<div class="translation">Raha marihina ny vaovao avoakan&#39;ny Fanjakana Maraokana, nahoana no nampodian&#39;ny fitondrana Maraokana ny masoivohony avy any Caracas?? Noho i Sahara andrefana tokoa ve no antony??</p>
<p>Mihevitra aho fa fahadalana tanteraka izany, miala tsiny amin&#39;ny fitenenana, satria <span style="text-decoration: underline;"><span style="color: #ff0000;">efa hatramin&#39;ny 1982 no nanakeken&#39;i Venezoalà an&#39;i Sahara andrefana ho firenena</span></span> Koa eritrereto hoe naninona ny mpanjaka  Hassan II no tsy nampody ny masoivohony tany Caracas nandritra izay fotoana maharitra izay.</p>
<p>Mazava loatra fa tsy Caracas ireryihany no renivohitra nanaiky an&#39;i Sahara andrefana ho firenena mahaleo tena. oadray misy koa ireo firenena hafa izay manaiky ny fijoroan&#39;ny &#8220;SADR&#8221;. Mahagaga anefa fa mbola misy masoivoho any amin&#39;ireny firenena ireny tahaka an&#39;i Meksika ohatra, koa nahoana no nanapa-kevitra hafahafa tahaka izao i Mohamed iV raha lasa sakaiza vaovaon&#39;ny Arabo any Amerika atsimo i Venezoalà?? Amin&#39;ny fotoana tena ilana  namana.</p>
<p>Tena tsy azoko mihitsy izao fihetsiketsehana izao.</p>
</div>
</div>
<h4><a title="Posts by Jillian York" href="http://globalvoicesonline.org/author/jillian-york/">Jillian York</a></h4>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2009/01/22/1524/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>George Bush sy Iràka: Ilay Toraka Kiraro</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/17/1440/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/17/1440/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 17 Dec 2008 03:53:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ady & Fifandirana]]></category>
		<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Asongadina]]></category>
		<category><![CDATA[Fahalalahàna miteny]]></category>
		<category><![CDATA[Fifandraisana iraisam-pirenena]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[Vaovao Mafana]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/17/1440/</guid>
		<description><![CDATA[Ho fotoana iray manandanja amin'ny tantara izy ity? Ho avy ve ny andro na ny taona hitantaranao fa izaho, Montather Al-Zeidi, mpanao gazety Irakiana, dia hitantara amin'ny zafikeliko fa efa notorahiko ny kiraroko ny  filohan'i Etazonia? Ho ahy moa dia nandeha nampatory ny zanako aho ny nikiry niantso ahy ny raiko fa tokony hamelona ny fahitalavitra avy hatrany aho.

Saiky sahalahala amin'izany avokoa ny soratra voalohany nataon'ny mpamaham-bolongana Irakiana indray, rehefa natoritory am-bolana vitsivitsy izay, mba hilazany ny heviny fotsiny.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em> &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2008/12/16/george-bush-and-iraq-shoedenfreude/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div style="border: thin dotted; padding: 10px; float: left; margin-right: 5px; max-width: 150px; font-size: 85%; text-align: center; line-height: 120%; background-color: #f6faff;"><img src="http://globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2008/12/iraqiheromuntazeralzeidi.jpg" border="0" alt="Iraqi+Hero+Muntazer+al+Zeidi+.jpg" width="125" height="320" /><br />
<a href="http://tales-of-iraq-war.blogspot.com/2008/12/bush-shoe-thrower-journalist-muntazer.html">Muntazer al-Zeidi</a>, “olomangan&#39;ny vahoaka  Irakiana” nataon&#39;i <em>Carlos Latuff</em></div>
<p><a href="http://tales-of-iraq-war.blogspot.com/2008/12/bush-shoe-thrower-journalist-muntazer.html">Muntazer al-Zeidi</a>, “Maherifon&#39;ny vahoaka irakiana” hoy <em>Carlos Latuff</em></p>
<p>Ho fotoana iray manandanja <a href="http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/middle_east/7782422.stm">amin&#39;ny tantara</a> izy ity? Ho avy ve ny andro na ny taona hitantaranao fa izaho, Montather Al-Zeidi, mpanao gazety Irakiana, dia hitantara amin&#39;ny zafikeliko fa efa notorahiko ny kiraroko ny  filohan&#39;i Etazonia? Ho ahy moa dia nandeha nampatory ny zanako aho ny nikiry niantso ahy ny raiko fa tokony hamelona ny fahitalavitra avy hatrany aho.</p>
<p>Saiky sahalahala amin&#39;izany avokoa ny soratra voalohany nataon&#39;ny mpamaham-bolongana Irakiana indray, rehefa natoritory am-bolana vitsivitsy izay, mba hilazany ny heviny fotsiny. Lasa lavitra aza i Abbas Hawazin <a href="http://abbashawazin.blogspot.com/2008/12/shoethrowing-enters-mainstream-culture.html">maminany</a> sahady ho tafiditra ao anatin&#39;ny kolontsaina io ka tsara ny mitady kiraro sahaza mba hampidirana azy anaty kitapo, “Ka raha tàny ity avy izay anambarako ny fahatezerako imasom-bahoaka dia tokony ho tahaka iny no atao.”</p>
<p><strong>Resaka an&#39;arabe</strong></p>
<p><em>Last of Iraqis</em> namoaka ny isan-kerinandrony <a href="http://last-of-iraqis.blogspot.com/2008/12/sacred-shoe.html">hizara ny heviny</a> amin&#39;ity tantara ity. “Eo amin&#39;ny fomban-drazana Irakiana na Arabo amin&#39;ny ankapobeny; iny ny ompa henjana indrindra azon&#39;ny olona atao…iny ny fanimbazimbana faratampony tsy vitan&#39;ny teny”, hoy izy nanoratra. Ary dia zarainy ny fijeriny amin&#39;ny arabe irakiana:</p>
<blockquote><p>Today I went to work as usual and all the people I saw were very very happy, it was like a national celebration…A female patient came to me for a filling and as we were waiting for the Anesthesia to take effect she said “do you know doc. That yesterday was an Eid to me; I haven&#39;t celebrated Eid for the past 3 years because the Americans “accidentally” killed my husband and son and Bush is the reason why they are here so yesterday some of my revenge has been taken” …all the staff said the same thing “A statue should be built for Muntathar” in fact many of them have used the photo of Muntathar as a background for their mobiles but the really beautiful thing that made me even happier was that no one referred to his sect or anything…they were all proud of him…So what will happen now? Will he be considered a terrorist? Will throwing a president with a shoe be a terrorist act?<br />
I think there will be two scenarios of what will happen…either he will continue his life in jail for countless charges and die there or he will be released within few weeks and after some time he will be dead and of course they will say for natural causes or he might die in an accident.</p></blockquote>
<div class="translation">Nankany am-piasana araka ny mahazatra aho androany ary hitako falifaly aok&#39;izany ny olona, tahaka ny misy fetim-pirenena izany&#8230;Nisy vehivavy iray izany hotsaboina ka teo am-piandrasana ny herin&#39;ny anestezia no nilazany hoe &#8220;mba fantatrao moa dokotera fa omaly ny Eid ho ahy ; tsy nankalaza ny  Eid aho telo taona mipaka izao fa nahafaty &#8220;tsinahy&#8221; ny vadiko sy ny zanako lahy ny Amerikana ary i Bush no nahatonga azy ireo eto ary omaly dia saiky vita avokoa ny valifatiko rehetra&#8221; &#8230;niteny avokoa ny ekipa rehetra fa &#8220;tokony hisy tsangambato atsangana ho an&#39;i Muntathar&#8221; ary dia maro amin&#39;izy ireo ihany koa no manao ny sarin&#39;i Muntathar ho sary lafika amin&#39;ny findainy fa ny tena zavatra mahafinaritra dia ny hafaliana ao amin&#39;izy ireo raha mpiara-mivavaka aminy ilay olona na zavatra tahatahaka izany&#8230; Tena manao azy ho rehareha avokoa ny rehetra&#8230;Fa inona izao no hitranga? Heverina ho mpampihorohoro ve izy? Moa ve ny fitorahana kiraro ny filoha dia asa fampihorohoroana?<br />
Heveriko fa roa ny tranga mety hisy&#8230;na hanohy ny fiainany any amponja izy noho ny heloka maro dia maro ary ho faty any na afahana izy afaka andro vitsivitsy ka any andro dia ho faty izy ka holazainy fa maty tsotra fotsiny izy na loza no nahafaty azy.</p>
</div>
<p><em>Hammorabi</em> <a href="http://hammorabi.blogspot.com/2008/12/george-w-bush-between-shoes-of.html">goes some way</a> to explain the anger behind the man who preferred a shoe to a well-worded question:</p>
<blockquote><p>This journalist have seen the US troops killing women and children since 1991, children died from the use of Depleted Uranium … because the USA has prevented importing such treatment under the 12 years sanction since 1991 Gulf war. He has seen the USA many times since 1991, destroying the Iraqi infrastructures, hospitals, mosques, houses, schools, universities, historical sites, factories, and so on. After the invasion in 2003 he has seen the American and their allies’ troops humiliating, assaulting and torturing the Iraq civilians in Abo-Ghreeb prison and in Basrah city by British troops. It is in front of his eyes and every Iraqi eyes the US soldiers and the American security companies such as Black Water killing the Iraqis, humiliating them, and behaving with arrogance and superiority … Iraq became the country of death, killing, lack of services, diseases such as cholera, corruption especially in oil, and division. Many and many other consequences since 1991 US wars in Iraq. All these in mind no wonder why the Iraqi journalist hit GWB with his shoes. GWB was wrong to say this is so the journalist wants to bring attention. It is not but it is the response after all these years of misery by the USA in Iraq.We feel that the journalist could have asked GWB some questions however that might pass unnoticed and he chose the way that he likes to express his anger against the US wars in this country.</p></blockquote>
<div class="translation">Efa nahita ny tafika Amerikana namono zaza amam-behivavy io mpanao gazety io hatramin&#39;ny 1991, zaza matin&#39;ny fakona oranioma &#8230; satria nitondra izany fomba fanao izany ny Amerikana nandritra ny 12 taona namaizana hatramin&#39;ny adin&#39;ny Helidrano tamin&#39;ny 1991. Efa imbetsaka ny nahitany ny Amerikana nandrava ny fotodrafitr&#39;asa, hopitaly, moske, trano, sekoly anjerimanontolo, toerana manantantara, ozinina irakiana sy izay tsy voatanisa. Taorian&#39;ny fananiham-bohitra tamin&#39;ny 2003 no nahitany ny tafika Amerikana sy ny mpiara-dia aminy manimbazimba, midaroka sy mampijaly ny sivily irakiana tao am-ponjan&#39;i Abo-Greeb sy izay nataon&#39;ny Anglisy tany an-tanànan&#39;i Bashorah. Eo imasony sy imason&#39;ny irakiana rehetra no ieboeboan&#39;ny tafika Amerikana sy ny mpiasan&#39;ny fiambenana tahaka ny Black Water (rano mainty) mianjonanjona, manao toeran-tsy zaka mamono ny Irakiana sy manao izay hahamenatra azy. Lasa firenen&#39;ny fahafatesana Iràka, famonoana olona, tsy fikarakarana, aretina tahaka ny cholera, kolikoly indrindra fa eo amin&#39;ny sehatry ny solika, ary fizarazarana. Maro dia maro ny fiantraikan&#39;ny ady nataon&#39;ny Amerikana teto Iràka hatramin&#39;ny 1991. Raha izany rehetra izany no ao an-tsaina tsy isalasalana raha nitoraka kiraro an&#39;i GWB ilay manao gazety Irakiana. Diso hevitra i GWB raha miteny fa ny mba hijerena azy no nahatonga iny mpanao gazety iny nanao iny fihetsika iny. Tsy izany fa iny no setrin&#39;ny fampahoriana rehetra nataon&#39;ny Amerikana an&#39;Iràka. Tsapantsika fa mety ho nanontany zavatra maro an&#39;i GWB ilay mpanao gazety nefa mety ho tsy voamarika izany ary dia nofidiany iny fihetsika iny hanehoany ny fahatezerany ny adin&#39;ny Amerikana ataony eto amin&#39;ity firenena ity.</div>
<p><em>Khalid Jarrar</em> <a href="http://secretsinbaghdad.blogspot.com/2008/12/shoe-incident.html">nifoha tamin&#39;ny torimasony nandritra ny enimbolana</a> hilaza ny fihetsem-pony ao amin&#39;ny takelany ao amin&#39;ny Facebook. Hoy izy:</p>
<blockquote><p>Believe it or not, a lot of people think that this guy, Montathar, regardless of the beating he probably is still having, deserves a statue in the middle of Baghdad. I am willing to fund it myself <img src='http://mg.globalvoicesonline.org/wp-includes/images/smilies/icon_biggrin.gif' alt=':D' class='wp-smiley' /> </p></blockquote>
<div class="translation">Izay tianareo na hino ianareo na tsia, maro no mihevitra fa, ankoatra izay daroka mbola mety hahazo azy amin&#39;izao fotoana izao, dia  mendrika ny hananganana tsangambato eo afovoan-tanànan&#39;i Baghdad i Montathar. Mazoto ny hanampy an&#39;izany aho <img src='http://mg.globalvoicesonline.org/wp-includes/images/smilies/icon_biggrin.gif' alt=':D' class='wp-smiley' /> </div>
<p>Olona iray izay tsy mieritreritra ny tahaka izany i <em>Nibras Kazimi</em> izay mijoro samirery amin&#39;ireo mamaham-bolongana Irakiana <a href="http://talismangate.blogspot.com/2008/12/george-bush-avenue.html">miaro an&#39;i George Bush</a>:</p>
<blockquote><p>Personally, I got angry. Very angry.I will make a public promise: should I ever run into a certain reporter called Muntather al-Zaidi, presently of Al-Baghdadia TV, I will seriously consider beating the crap out of him… See, I will forever remain indebted to President George W. Bush. He is my hero. He liberated Iraq, and that&#39;s how I will always see it. Had there been no President Bush, then Saddam would still be Saddam.</p>
<p>The usual suspects are ecstatic over what happened, especially the US-based media and Iraq-watchers. I would like to beat them all up too, but I think that would be a tad bit excessive. The best revenge is to make them watch Iraq&#39;s democracy strengthen and prosper.</p></blockquote>
<div class="translation">Izaho manokana dia tezitra aho. Tena tezitra. Manao voady eo anatrehan&#39;ny rehetra aho: Andeha hihazakazaka (hijery) izany Muntather al-Zaidi, miasa ao amin&#39;ny Al-Baghdadia TV amin&#39;izao fotoana izao ve aho, heveriko fa nanao fahadalana tanteraka izy&#8230; jereo, tsy afa-trosa mandrakizay amin&#39;ny filoha George W. Bush aho. Izy no maherifoko. Izy no nanafaka an&#39;Iràka, ary izany no ijereko azy amin&#39;izao. Fa raha tsy nisyizany filoha Bush izany, dia mbola ho Saddam ihany no Saddam.<br />
Nitsamboamboatra nahita izany nitranga ny ahiahiana lalandava, indrindra fa ny fampahalalam-baovao Amerikana sy ny mpijery Irakiana. Izaho koa mba te-hidaroka azy rehetra, saingy heveriko fa ho tafahoatra izany. Ny valifaty tsara indrindra dia ny manamafy sy ny mampiroborobo ny demaokrasia.</div>
<p>Miady ny sain&#39;i<a href="http://baghdadtreasure.blogspot.com/2008/12/instead-of-roses-iraqi-throws-shoes-at.html"><em>Baghdad Treasure</em> </a> eo anoloan&#39;ny fahamendrehan&#39;ny asa sy ny mahairakiana:</p>
<blockquote><p>As a journalist myself, I found what the reporter did was extremely wrong. Journalists have their voices and pens (and now the internet) to express whatever they want to protest against. However, I was kind of relieved. As an Iraqi citizen, I believe Bush deserved this ending that the entire world will remember and cherish. I mean what wrong the man had done was huge. His failure to prepare for an invasion aftermath caused Iraqis and Americans hundreds of thousands of souls, not to mention the destruction of an entire country, the millions who have migrated and the creation of terrorism in Iraq. Well, you know the rest. There is no need to go into details here…Anyways, now Bush has one last thing to have the world remember him with. If I were him… Nah, I’ll keep this to myself.</p></blockquote>
<div class="translation">Amin&#39;ny maha-mpanao gazety ahy, dia hitako fa tena tsy mety mihitsy ny nataon&#39;ity mpaka vaovao ity. Manana ny feony sy ny peniny (ary ny aterineto ankehitriny) ny mpanao gazety ahafahany maneho izay zavatra toheriny. Nefa nitraka koa aho. Amin&#39;ny mahairakiana ahy dia heveriko fa mendrika ny fiafarana tahaka iny i Bush mba hotsarovan&#39;izao tontolo izao sy hifalifaliany. ny tiako lazaina dia lehibe loatra ny fahadisoana nataony. Nitarika fahafatesana Irakiana sy Amerikana an-jato arivony ny tsy fahombiazany teo amin&#39;ny fikarakarana ny aorian&#39;ny ady, raha tsy lazaina ny fanapotehana ny firenena manontolo, ny fifindramonin&#39;olona an&#39;arivo arivony sy ny nahaterahan&#39;ny fampihorohoroana teto Iràka. Dia fantatrao ihany koa ny ambiny. Tsy ilaina intsony ny milaza ny antsipiriany eto&#8230; Fa izany eo ihany, Mba misy zavatra farany ahatsiarovana an&#39;i Bush faraparany izany izao tontolo izao e. Fa raha izaho izy&#8230; Nah, Aleo hotazoniko ho ahy ihany ny hevitro.</div>
<p><strong>Afaho i Montather</strong></p>
<p>Maro amin&#39;ny mpamaham-bolongana no mitodika amin&#39;ny mpanao gazety ka mitaky ny anafahana azy. Nanomboka ny <a href="http://raedinthemiddle.blogspot.com/2008/12/free-montather.html">fanangonan-tsonia amin&#39;ny aterineto i</a> <em>Raed Jarrar</em> . Hoy ny sorany:</p>
<blockquote><p>Some of my contacts in Baghdad assured me that the Iraqi Journalist who threw the shoes at bush today was heavily beaten (you can actually hear him scream in pain in this released video)After beating him, the Iraqi authorities arrested Mr. Al-Zeidi.</p></blockquote>
<div class="translation">Maro amin&#39;ny olom-pantatro any Baghdad no nilaza tamiko fa tena voadaroka mafy tokoa ilay mpanao gazety irakiana nitoraka kiraro an&#39;i Bush (ary azonao henoina amin&#39;ity lahatsary ity ny kiakany). Fa tao aorian&#39;ny fidarohana azy dia nisambotra an&#39;Atoa Al-Zeidi ny mpitondra Irakiana.</div>
<p>Nanampy koa i <a href="http://arabwomanblues.blogspot.com/2008/12/another-iraqi-hero-muntather-al-zaeidee.html"><em>Layla Anwar</em> </a>:</p>
<blockquote><p>Feno alahelo sy ahiahy tokoa izahay mamerina ny voalazan&#39;ny <em><a style="border-bottom: thin dotted;" href="http://quizfan.blogspot.com/2005/04/on-meaning-of-fateeha.html">Fateeha</a></em>, satria fantatray fa efa nanasonia ny fahafatesany i Muntather Al-Zaidi. Efa izay ny aminy.Niteny aza i Mama fa hampijaliana,amin&#39;ny ankapobeny dia amin&#39;ny alalan&#39;ny kiraro aloha, mialoha ny fanajedahana azy…</p>
<p>Na izany aza dia miantso ny manam-panahy rehetra aho, indrindra ny Mpanao gazety tsy voafetran&#39;ny sisintany, ny sendikà na ny vondrona mpanao gazety ay amin&#39;izao tontolo izao, Mba hihetsiketsika hanafaka an&#39;i Muntather mialoha ny hamonoana azy.</p></blockquote>
<p><strong>Ary Farany</strong></p>
<p><em>Ladybird</em> mitatitra fa <a href="http://www.roadstoiraq.com/2008/12/16/how-to-throw-shoes-on-bush/">tsy azo ialana fa tsy maintsy misy ny lalao an-tsolosaina</a> (ahoana no itorahana kiraro an&#39;i Bush) teraka avy tamin&#39;iny toe-javatra iny. Nandrohy tamina gazety nôrveziana moa izy ho  “Fampianarana” ny mpilalao amin&#39;ny fikajiana ny zoro sy ny hery hanaovana azy (anatin&#39;ny lalao).</p>
<h4><a title="Posts by Salam Adil" href="http://globalvoicesonline.org/author/salam-adil/">Salam Adil</a></h4>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/17/1440/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Iràka: Tsy Amin&#039;ny Eid na Fotoana Hafa Manokana Mihitsy ny Saina</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/11/1430/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/11/1430/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Dec 2008 20:50:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ady & Fifandirana]]></category>
		<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Arabo]]></category>
		<category><![CDATA[Asongadina]]></category>
		<category><![CDATA[Fialamboly]]></category>
		<category><![CDATA[Fivavahana]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>
		<category><![CDATA[Zavakanto & Kolontsaina]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/11/1430/</guid>
		<description><![CDATA[ &#183; Nandika Jentilisa &#183;  vakio ato ny lahatsoratra nadika 

Eo ampanamarihana ny Eid Al Adha, amin&#39;izao fotoana izao ny Miozolomana manerantany,  fetim-pivavahana izay manamarika ny faneken&#39;i Abrahama hanao sorona ny zanany (naotin&#39;ny mpandika teny malagasy: Ismaela io ho an&#39;ny Silamo fa Isàka kosa ho an&#39;ny Jiosy sy ny Kristiana) sy ny famaranana [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em> &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2008/12/11/iraq-not-in-the-mood-for-eid-and-special-occasions/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div id="single" class="entry">
<p>Eo ampanamarihana ny <a href="http://www.answers.com/Eid%20Al%20Adha">Eid Al Adha</a>, amin&#39;izao fotoana izao ny Miozolomana manerantany,  fetim-pivavahana izay manamarika ny faneken&#39;i Abrahama hanao sorona ny zanany <em>(naotin&#39;ny mpandika teny malagasy: Ismaela io ho an&#39;ny Silamo fa Isàka kosa ho an&#39;ny Jiosy sy ny Kristiana</em>) sy ny famaranana ny fivahiniana masina atao any Lameka (<a href="http://www.answers.com/Hajj"> Hajj)</a> . Miray saina kosa mandritra izany ny mpamaham-bolongana fa tsy ao amin&#39;izany mihitsy ny fo amam-panahiny.</p>
<p>Irakiana <a href="http://arabwomanblues.blogspot.com/2008/12/another-eid.html"><em>Layla Anwar</em></a> miteny fa tsy hitany mihitsy izay antony hifalifaliana. Hoy ny sorany:</p>
<blockquote><p>You know something, I have stopped celebrating holidays, special occasions and the rest…<br />
What I mean is that my festivities are kept to a strict minimum.<br />
I don&#39;t do anything for the Eid, neither for Christmas. However, my family keeps the Eid tradition alive and I comply.</p></blockquote>
<div class="translation">(Ataoko) mahalala zavatra ianao, Nijanona tsy hankalaza fety, fotoana manokana na zavatra hafa aho androany&#8230;<br />
Ny tiako lazaina dia ny kely indrindra amin&#39;ny fifaliana no ataoko.<br />
Tsy manao na inona na inona aho amin&#39;ny Eid, toy izany koa amin&#39;ny Krismasy. Na izany aza, mitazona ny fomban&#39;ny Eid ny fianakaviako ka dia manaraka aho.</div>
<p>Mivoaka sy miverivezy manodidina ary manome ny vaovao farany momba ny Eid any Baghdad i <a href="http://baghdadentist.blogspot.com/2008/12/eid-in-baghdad.html"><em>Baghdad Dentist </em></a>, ary dia manoratra momba ny fifamangian&#39;ny fianakaviana sy ny fanatrehana mariazy, izay voaelingelina noho ny fisian&#39;ny ady manodidina. Nampiany ary:</p>
<blockquote><p>.at about 6p.m. i went to the wedding party of our neighbour. it was a nice one.every one was dancing and laughing. i saw many boys and girls who grew up. my sister&#39;s family stayed,the next day we went to manny neighborhoods in baghdad just hanging over. at night we went to Al-Rubei&#39;y street. i like it because the shops are great and its the only one without concrete barriers on pavements and the people their are more motivated than other where you find trush,concrete barriers,just like chaos!!.there were horrible traffic jams everywhere bcoz of the checkpoints.</p></blockquote>
<div class="translation">Tokony ho tamin&#39;ny 18:00 dia nanatrika ny mariazin&#39;ny mpifanolo-bodirindrina taminay aho. Nahafinaritra ity indray mitoraka ity. Mandihy sy mihomehy ny rehetra. Hitako nihalehibe ny zaza maro. Nipetraka ny fianakavian&#39;ny anabaviko, ny ampitso dia nandeha tamin&#39;ny toerana maro manodidina an&#39;i Baghdad izahay mba (handany andro). Rehefa tonga ny alina dia nankeny amin&#39;ny lalana Al-Rubei&#39;y izahay.  Tiako ny eto noho ny halehiben&#39;ny fivarotana sy eto ihany no misy lalana fandehanana tsy misy sakana (bariera) ka mahatonga ny olona ho marisika kokoa noho ny mankany amin&#39;ny toerana hafa feno fisavana, tena sakana, tahaka ny korontana!! Feno fitohanan&#39;ny fiarakodia eny rehetra eny noho ny toeram-pisavana maro dia maro.</div>
<p>Mpamaham-bolongana hafa <a href="http://afamilyinbaghdad.blogspot.com/2008/12/blog-post.html"><em>Faiza Al Arji</em></a> no miresaka ny dika ara-panahin&#39;ny Eid. Hoy izy:</p>
<div class="arabic">عندما كنت صغيرة , كنت اظن ان العيد هو فقط ملابس جديدة وحلوى وزيارة الاقارب او مدينة الالعاب ,<br />
والى<br />
عهد قريب من حياتي بقيت افكر ان العيد هو فقط طقوس دنيويه مثل ترتيب البيت<br />
وشراء شكولاته وحلويات وعصير للضيوف والذهاب للصالون حتى اقص شعري وارتب<br />
مظهري وشراء ملابس جديدة لافراد العائله جميعهموالان ابتسم على سذاجتي تلك , لم اكن افهم ما معنى هذه المناسبات روحيا , ما هو المغزى الروحي من وراء هذه الطقوس ..<br />
بالنسبة لي الان صرت ارى الاعياد هي مناسبات للاستغفار وذكر الله وشكره على نعمه التي لا تعد ولا تحصى..<br />
وهي مناسبات للتقرب الى الله والشعور بسعادة هذا القرب والأنس بالله<br />
ولا<br />
يهمني كثيرا الشكولاته ولا زيارة الصالون ولا الملابس الجديدة ولا زيارات<br />
الناس والثرثرة والكلام الفارغ عن الدنيا ومكاسبها ومظاهرها او قال وقيل<br />
عن فلان وفلانه ..</p>
</div>
<div class="translation">Fony aho mbola tanora dia noeritreretiko ho akanjo vaovao, vatomamy ary fifamangian&#39;ny mpihavana ary fandehanana any amin&#39;ny toeram-pilalaovana ny dikan&#39;izany hoe Eid. Hatramin&#39;ny vao haingana izay, dia mbola noeritreretiko ho fomba tahaka ny fanadiovana ny trano, fividianana sôkôlà, vatomamy sy ranom-boankazo ho an&#39;ny vahiny ary fandehanana mankany amin&#39;ny mpanao volo hanapahana ny volo, fotoana hanaovana izay mahamanja ny tena ary fividianana akanjo vaovao hoan&#39;ny fianakaviana ny fieritreretako ny Eid. Ankehitriny mitsiky aho amin&#39;ny fahadondronako. Tsy fantaro ny lanja ara-panahin&#39;ny fotoana, sy ny  antony ara-panahy hanaovana ilay fombafomba. Izao vao fantaro fa fotoana fangataham-pamelan-keloka amin&#39;ny Allah, Fahatsiarovana Azy ary fisaorana Azy noho ny Fitahiany ity fotoana ity. Fotoana hanakaikezana an&#39;Andriamanitra ity fotoana ity ary hifaliana amin&#39;izany fifanakaikezana izany. Tsy miraharaha intsony izany sôkôlà sy fandehanana mankany amin&#39;ny mpanao volo, na akanjo vaovao sy famangiana olona sy fifosafosana izany intsony aho.</p>
</div>
<p><a href="http://iraqi-signor.blogspot.com/2008/12/your-days-are-happy.html"><em>Iraqi Signor</em></a>, izay miaina any Londres, kosa dia sahirana mitady fifaliana amin&#39;ny fotoam-pankalazana. Miresaka amintsika ny niainany nandritra ny Eid fahazaza izy nanao hoe:</p>
<blockquote><p>This was how I celebrated Eid more than a decade ago. Today, as hard as I try and as desperately as I search, I cannot find much happiness in such communal festivities. People always asked me why I never look happy whenever there&#39;s something to celebrate; my robotic response is something along the lines of “Who said I&#39;m not happy? I am, but I&#39;m not going to dance about it, am I?”</p></blockquote>
<div class="translation">Toy izany no fomba nakalazako ny Eid ampolo taona lasa izay. Ankehitriny, na dia miezaka tokoa aza aho mitadidy, dia tsy mahita fifaliana amina fety iraisana tahaka itony. manontany ahy foana ny olona fa tsy hitany faly mihitsy aho na dia misy zavatra ankalazaina aza; ny valy fahazarana ataoko moa dia mitovitovy hatrany amin&#39;ny hoe &#8221; Iza no miteny fa tsy faly aho? faly aho, fa tsy izany no andehanako mandihy, sa tsy maintsy?</div>
<p>Nampiany moa hoe:</p>
<blockquote><p>Eid is embarrassing; Christmas is cold and birthdays are, well, check the archive. True happiness needs no occasion and we should be forever grateful to be alive and to have one another.</p></blockquote>
<div class="translation">Mahasanganehana ny Eid; Mangatsiaka ny Krismasy ary toy izany koa ny fahaterahana, eny e, hamarino ny tahiry. Tsy mila fotoana manokana ny fifaliana ary tsy tokony hanadino ny fisaorana mihitsy isika mandrakizay noho ny fahavelomantsika sy manana iray hafa.</div>
<p>Ho avy faingana ve ny hankalazan&#39;ny Irakiana Eid isan&#39;andro?</p>
<p><a title="View all posts by Amira Al Hussaini" href="http://globalvoicesonline.org/author/amira-al-hussaini/">Amira Al Hussaini</a></p>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/11/1430/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ezypta: Antso ho fahatsiarovana an&#039;i Saddam Hussein</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/10/1425/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/10/1425/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Dec 2008 08:34:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ady & Fifandirana]]></category>
		<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Arabo]]></category>
		<category><![CDATA[Egypt]]></category>
		<category><![CDATA[Fanoherana]]></category>
		<category><![CDATA[Fifandraisana iraisam-pirenena]]></category>
		<category><![CDATA[Governance]]></category>
		<category><![CDATA[Hevitra]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Lalàna]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[Tantara]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/10/1425/</guid>
		<description><![CDATA[ &#183; Nandika Jentilisa &#183;  vakio ato ny lahatsoratra nadika 

Amin&#39;izao tsingerintaona faharoa namonoana ny filoha Irakiana teo aloha Saddam Hussein izao, ary noho ny fiaraha-mientan&#39;ny fiaraha-monina Irakiana any Kairo, dia niantso hanao hahatsiarovana ny Filoha irakiana teo aloha ny antoko politika dimy any Ezypta.
Taorian&#39;ny nanatsongana lahatsoratra tao amin&#39;ny Gazety Al Youm 7, no [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em> &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2008/12/10/five-egyptian-political-parties-call-for-commemorating-saddam-hussein/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div id="single" class="entry">
<p>Amin&#39;izao tsingerintaona faharoa namonoana ny filoha Irakiana teo aloha Saddam Hussein izao, ary noho ny fiaraha-mientan&#39;ny fiaraha-monina Irakiana any Kairo, dia niantso hanao hahatsiarovana ny Filoha irakiana teo aloha ny antoko politika dimy any Ezypta.</p>
<p>Taorian&#39;ny nanatsongana lahatsoratra tao amin&#39;ny Gazety <a href="http://www.youm7.com/News.asp?NewsID=55336">Al Youm 7</a>, no nanoratra ny  <a href="http://anegyptian81.blogspot.com/2008/12/five-egyptian-parties-demand-honorizing.html">Ezypsiana iray</a>:</p>
<blockquote><p>Believe it or not they want to honor a psycho terrorist assassin like Saddam who thought of himself as a kind of prophet or a god. Imagine if one day one of these parties ruled Egypt, how are they going to rule? For sure their regime will follow the footsteps of Saddam - “the patriot hero” as they call him. What will other nations think of us when they read such a news? Where is state security police? Why didn&#39;t they arrest them? Guess whom these parties hate? They hate president Mubarak.</p>
<p>Mr. president I wish you longer years of ruling, you are much much better.</p></blockquote>
<div class="translation">Mahazo mino ahy ianareo na tsia fa te-hanome voninahitra mpamono olona mpampihorohoro tahaka an&#39;i Saddam izay mieritreritra ny tenany ho karazana mpaminany na andriamanitra ry zareo. Eritereto hoe hitondra an&#39;i Ezypta, hono, ireto antoko ireto indray andro any, ho tahaka ny ahoana re ny fomba fitondrany amin&#39;izany fotoana izany e! Ny tena azo atokisna dia hanaraka ny dian&#39;i Saddam - &#8220;ilay tia tanindrazana mahery fo&#8221; - araka ny iantsoany azy izy ireo. Inona moa izao no eritreretin&#39;ny firenen-kafa antsika raha mahita izao vaovao izao izy ireo? Fa aiza ny mpitandro ny filaminana? Fa nahoana moa no tsy samborina ireo? Ankamantatra ity: iza moa no tena halan&#39;izy ireo? Ny filoha Mubarak no tsy tiany.<br />
Atoa Filoha, ho ela fitondrana ity firenena ity anie ianao, ianao no tsara kokoa.</div>
<p>Naneho ny heviny tamin&#39;ity tranga iray ity ihany koa i <a href="http://voice-of-egypt.blogspot.com/2008/12/blog-post_08.html">Voice of Egypt </a>:</p>
<div class="arabic" style="text-align: right;">مين دول؟ حد سمع عنهم قبل كده؟<br />
و أنا بقول هم ما بيعارضوش ليه؟ طبعاً مش فاضيين<br />
ده صدام حسين اللي ارتكب أبشع الجرائم ضد الإنسانية، عاملينله مؤتمر و بيخلدوا ذكراه و واصفينه بالشهيد البطل رمز الصمود و مش بعيد يطالبوا ان نحطله تمثال في ميدان رمسيس.. الواحد ما شفهمش يعني بيعملوا مؤتمرات قبل كده علشان الديمقراطية و لا قانون الطواريء و لا المعتقلين و لا رغيف العيش حتي!<br />
أيها السادة رؤساء أحزاب المعارضة.. جتكم القرف</div>
<div class="translation">
<p>Fa iza ireo olona ireo? Efa nisy naheno ny momba ireo ve ianareo? Naninona no tsy heno mihitsy ny feon&#39;izy ireo tao amin&#39;ny fanoherana fa tsy maninona, Nahoana izy ireo no manohitra ny zava-drehetra raha toa ka manao famelabelaran-kevitra ho fahatsiarovana sy ho fanajana olon-doza tahaka an&#39;i Saddam Hussein? lazainy fa maritiora hoe izy, mahery fo, ary olomangan&#39;ny fahazakana (mankany amin&#39;ny hevitry ny fandeferana). Tsy ho gaga aho raha mitaky ny hananganana tsangambato eo amin&#39;ny Lalana  Ramses izy ireo. Tsy mbola naheno antoko politika nanao famelabelaran-kevitra miresaka ny momba ny demaokrasia, ny lalàna momba ny fahamehana, ny voafonja, na ny tsy fisian&#39;ny mofo dipaina akory izahay hatramin&#39;izao.</p>
<p>Andriamatoa isany … mpitarika ireo antoko ireo … mahamenatra ianareo!</p>
</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/10/1425/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ezypta: Nandà ny hihaona amin&#039;ny filoha Bush i Wael Abbas</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/05/1407/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/05/1407/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Dec 2008 10:00:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Arabo]]></category>
		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>
		<category><![CDATA[Egypt]]></category>
		<category><![CDATA[Fahalalahàna miteny]]></category>
		<category><![CDATA[Fifandraisana iraisam-pirenena]]></category>
		<category><![CDATA[Governance]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>
		<category><![CDATA[Politika]]></category>
		<category><![CDATA[U.S.A.]]></category>
		<category><![CDATA[Vaovao Mafana]]></category>
		<category><![CDATA[Weblog]]></category>
		<category><![CDATA[Zon'olombelona]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/05/1407/</guid>
		<description><![CDATA[Mpamaham-bolongana Ezypsiana iray antsoina hoe Wael Abbas no nilaza tao amin'ny bolongany fa nolaviny ny fanasana hihaonana amin'ny (filoha Amerikana George Herbert Walker) Bush. Nandika ny lahatsorany avy amin'ny teny arabo i Marwa Rakha.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em> &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2008/12/05/egypt-wael-abbas-refuses-to-meet-president-bush/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><div id="single" class="entry">
<p>Nilaza tao amin&#39;ny <a href="http://misrdigital.blogspirit.com/archive/2008/12/04/i-turned-down-an-invitation-to-meet-bush.html">bolongany</a> ny mpamahana ezypsiana iray <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wael_Abbas">Wael Abbas</a> izay mpikatroka ihany koa fa nolaviny ny hihaona amin&#39;ny filoha Bush.</p>
<p>Izao ary ny nosoratan&#39;i Abbas:</p>
<div class="arabic">
<p style="text-align: right;">تلقيت مكالمة تليفونية من موظف كبير في السفارة الأمريكية أول أمس لدعوتي لمقابلة الرئيس الأمريكي جورج دابليو بوش - أيوة هو لسه رئيس لحد ما أوباما يمسك  - والصراحة أنا إستفوجئت بالدعوة دي وتذكرت إن بوش كان قابل مدون عراقي من فترة كده بس هو يقابل مدون عراقي يمكن علشان هما محتلين العراق لكن عايز يقابلني انا ليه؟ لو المقابلة في اطار ان انا صحفي او حتى مدون وهاعمل انترفيو حصري مع بوش وافرمه في الأسئلة يبقى اشطة لكن مقابلة بوش في حد ذاتها ليست شرف اقابل بوش ليه؟</p>
<p style="text-align: right;">بوش مش رئيس جمهورية بلدي ولا ولي أمري ولا ولي امر العالم كما هو متخيل. بوش مش رمز لأي حاجة كويسة أصلا علشان حد يتشرف أو يتكرم بمقابلته. مقابلة بوش تلطخ أي شريف وليست تشريف أو تكريم. انا مالياش حاجة عند بوش ولا طالب منه حاجة ولا في ايده اي حاجة ليا وحتى لو في ايده انا مش عايزها وانا اصلا ضد فكرة اي تدخل امريكي في مصر لا بالخير ولا بالشر - انا عايزه يكف اذاه بس ويبطل مساعدة ومساندة النظام المصري. سيبكم من غزو العراق والبلاوي الكتير التانية اللي بوش عملها في العالم كله انا كفاية عليا ان بوش يقول مبارك رجل سلام. انا لم ارفض هذه الدعوة لخوفي من الانتقاد او بمعنى اصح الشرشحة بتاعة بعض التيارات السياسية لان بصراحة احنا في مصر لا عندنا تيارات سياسية ولا بطيخ من بابه ولان ببساطة كمان هاقابل بوش بتاع ايه مش علشان انا قليل لا بالعكس علشان بوش ده ايه اصلا بوش مش نلسون مانديلا ولا غاندي ولا الام تريزا الله يرحمها ولا حتى بانكي مون اللي زي قلته</p>
<p style="text-align: right;">انا الصراحة لو كانت جات لي دعوة لمقابلة اوباما - ومحدش يزعل مني - كنت ها ارحب جدا على الاقل الحق قبل ما اوباما يمسك ويوسخ الدنيا وتبتدي الناس تنتقده ببساطة لاني ها اقابل رمز تاريخي للتغيير في امريكا ورمز لرئيس دولة منتخب ديمقراطيا بجد والناس بتحبه وعندها امل فيه وده نموذج نتمنى نشوفه في كل دول العالم بداية بمصر وممكن كمان اتجرا واقول ان انتخاب اوباما من اهم الاشياء منذ حركة الحقوق المدنية للسود ورموزها زي مارتن لوثر كينج ومالكوم اكس<br />
لكن بوش ده رمز لإيه؟ انا باشتغل على الحريات السياسية والفردية وعلى مقاومة القمع والعنف والديكتاتورية بوش بيرمز لإيه في اللي باشتغل عليه؟</p>
<p style="text-align: right;">الادارة الامريكية القديمة للاسف عارفة انها رايحة وبتشتغل بمبدأ يا رايح كتر من الفضايح وبتعمل انها بتكرم عدد من المناضلين في حين انها في الحقيقة بتلوثهم وعايزة تنسب الفضل في نضالهم ونجاحهم لنفسها قبل ما تمشي. أنا باحب الشعب الأمريكي والشعب الأمريكي هو اللي بيحتضني ويكرمني وليست الإدارة الأمريكية</p>
<p style="text-align: right;">وربما أمريكا ليست النموذج الامثل في حرية الصحافة ولا الاحزاب السياسية<br />
لكن تجربة المجتمع المدني الامريكية جديرة بالاهتمام</p>
</div>
<div class="translation">Naharay antso avy amin&#39;ny mpiasa ambony ao amin&#39;ny masoivoho amerikana aho omaly nanasa ahy hihaona amin&#39;ny filoha Bush - eny, mbola izy tokoa aloha no filoha mandra-pametraka amin&#39;ny fomba ofisialy an&#39;Atoa Obama. Amin&#39;ny fo tsotra no ilazako fa gaga aho saingy tsaroako ny fa efa nihaona tamina mpamaham-bolongana Irakiana koa i Bush. Mety hoe nahaliana azy ny hihaona amin&#39;ny mpamaham-bolongana Irakiana noho ny fanafihana any Iràka saingy nahoana kosa moa izy no hitady fihaonana amiko? Raha toa moa mifandraika amin&#39;ny maha-mpanao gazety ahy sy amin&#39;ny maha-mpamaham-bolongana ahy no iresahany amiko mba hanontaniako zavatra maro aminy dia milamina avy eo tsy ho heninkaja mihitsy ny hihaonana aminy. Inona moa no ilako fihaonana aminy?Tsy filohako na raiko akory i Bush; Tsy izy koa no mpiambina ara-dalàna an&#39;izao tontolo izao araka ny eritreretiny. Tsy mba mariky ny zavatra iray maha-te-hidera i Bush ka hanome voninahitra ny olona rehetra mihaona aminy; Hanimba ny laza tsaran&#39;ny olona marina iray ny fihaonana amin&#39;i Bush - tsy hisy ahazoana rehareha avy amin&#39;izany. Tsy nitrosa tamin&#39;i Bush aho ary tsy manan-trosa aminy ihany koa ary raha misy aza ny zavatra mety ilaiko avy aminy, dia tsy mila izany intsony aho. Manohitra amin&#39;ny heriko manontolo ny fitsabahan&#39;ny Amerikana amin&#39;ny raharaha an-tokatranon&#39;i Ezypta aho na na hitondra zava-tsoa izany na hitondra voka-dratsy. Ny hany tadiaviko aminy dia ny hitandroany ny fandriampahalemany sy ny hampiatoany ny fanohanany ny fitondrana Ezypsiana. Aleo tsy resahina ny fananihana an&#39;Iràka sy ny voina rehetra nentiny manerana izao tontolo izao, fa efa mihoatra ny zaka kosa ny iantsoan&#39;i Bush ny filoha Mubarak ho  “olon&#39;ny fandriampahalemana”.<br />
Tsy noho ny tahotry ny ho voatsikera no andavako ny fanasany ka hiaina hanambaka (hisongona?) ny antoko politika sasany satria afaka manambara amim-pilaminana isika fa tsy manana fifandraisana akaiky na amin&#39;ny antoko iza na antoko iza eto Ezypta. Fa tsotra ny antony tsy mahaliana ahy hiresaka amin&#39;olona tahaka an&#39;i Bush - tsy tahaka an&#39;i Nelson Mandela na i Gandhi na ny Mera Teresa izy - handry am-piadanana anie ny Mera.<br />
Raha toa moa izy ity fanasana avy amin&#39;i Obama - tsy misy ompa izany - dia ho nanaiky tamim-pifaliana tokoa aho. Farafaharatsiny mba nahazo fahafinaretana hihaona amin&#39;ilay olona mialoha ny handraisany ny asany izay handoto ny tanany. Ankehitriny dia tia azy ny olona ary tiako ny hihaona aminy raha mbola tia azy ny olona. Mety ho heninkaja amin&#39;ny fihaonana amina olomangan&#39;ny fiovana amin&#39;ny tantara Amerikana aho. Izany no ohatry ny filoha tena nofidiana tamin&#39;ny fomba demaokratika. Izany no ohatry ny zavatra tianay ho hita manerana izao tontolo izao, manomboka eto Ezypta izany. Mety ho sahisahy loatra aza aho miteny hoe ny fandresen&#39;i Obama indray no mari-pamantarana vaovao taorian&#39;ny hetsika nataon&#39;ny Amerikana Afrikana nitaky ny zony miaraka amin&#39;ireo mpitarika azy  - izay tononina anarana hoe Martin Luther King sy Malcolm X. fa mba iza moa ity Bush ity ary inona no ahafantarana azy na isoloany tena? Miasa ho amin&#39;ny fahafahana politika eo amin&#39;ny tsirairay aho ary manohitra ny tsindrihazolena, ny herisetra, ary ny jadona koa amin&#39;ny lafiny manao ahoana amin&#39;ny tolona ataoko moa no ilako an&#39;i Bush?<br />
Mahafantatra ny ekipa teo aloha fa kely sisa ny fotoana iasany ka nanapa-kevitra izy ireo hanasaritaka kely mialoha ny ialany. Nanapa-kevitra izy ireo ny hanome voninahitra mpikatroka vitsivitsy nefa ny tena marina dia manilika azy ireo i Amerika. Te-hahazo tombony eo amin&#39;ny tsy fitovian-kevitra sy ny fahombiazana azony izy ireo mandra-pahatongan&#39;ny faha-15 minitra mampitsahaketrika ny lazan&#39;izy ireo. Tiako ny Amerikana amin&#39;ny maha-olona azy sy isaky ny mitsidika an&#39;i Amerika aho, satria manohana ahy sy ny hevitro ireo Amerikana ireo…. Mety hoe tsy i Amerika no vahaolana fakantahaka indrindra momba ny fahafahan-gazety sy fahafahan&#39;ny antoko politika saingy mahaliana hatrany ny mandinika sy manadihady ny fiaraha-monim-pireneny.</p>
</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/05/1407/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Iràka: 150 isan&#039;andro ny fiezahana hipiraty ny bolongany</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/06/1177/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/06/1177/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 06 Sep 2008 20:52:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Anglisy]]></category>
		<category><![CDATA[Aterineto & Fifandraisan-davitra]]></category>
		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>
		<category><![CDATA[Fahalalahàna miteny]]></category>
		<category><![CDATA[Fantina]]></category>
		<category><![CDATA[Iraq]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1177</guid>
		<description><![CDATA[ &#183; Nandika Jentilisa &#183;  vakio ato ny lahatsoratra nadika 
“Nihoatra ny 50 ny fikasana hipiraty azy tao anatin&#39;ny 30 mn, nihoatra ny 50 ny fikasana hipiraty ity bolongana ity. Izany no nitranga tao anatin&#39;ny 4 andro izay raha nanodidina ny 3 isan&#39;andro teo ho eo. Izany hoe mahatratra 150 ny fiezahana hipiraty azy isan&#39;andro. Hmmmm….Te-hahafantatra izay antony [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<em> &middot; Nandika <a href='http://mg.globalvoicesonline.org/author/jentilisa/'>Jentilisa</a> &middot;  <a href='http://globalvoicesonline.org/2008/09/05/iraq-150-hacking-attempts-per-day/'>vakio ato ny lahatsoratra nadika</a></em> 
<br /><p>“Nihoatra ny 50 ny fikasana hipiraty azy tao anatin&#39;ny 30 mn, nihoatra ny 50 ny fikasana hipiraty ity bolongana ity. Izany no nitranga tao anatin&#39;ny 4 andro izay raha nanodidina ny 3 isan&#39;andro teo ho eo. Izany hoe mahatratra 150 ny fiezahana hipiraty azy isan&#39;andro. Hmmmm….Te-hahafantatra izay antony aho,” hoy ny fanontaniana&#39;ilay mpamaham-bolongana Irakiana <a href="http://arabwomanblues.blogspot.com/2008/09/to-hacker.html">Layla Anwar</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/06/1177/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
