<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>amin´ny teny malagasy &#187; Labor</title>
	<atom:link href="http://mg.globalvoicesonline.org/category/topics/labor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
	<description>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</description>
	<pubDate>Sat, 22 Nov 2008 08:44:29 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.5.1</generator>
	<language>en</language>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" -->
		<copyright>&#xA9; </copyright>
		<managingEditor>lova.rakotomalala@gmail.com ()</managingEditor>
		<webMaster>lova.rakotomalala@gmail.com()</webMaster>
		<category></category>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>lova.rakotomalala@gmail.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress_large.jpg" />
		<image>
			<url>http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress.jpg</url>
			<title>amin´ny teny malagasy</title>
			<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Iran: fitokonana noho ny hetram-barotra vaovao</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/15/1351/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/15/1351/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 15 Oct 2008 22:34:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[Farsi]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[Governance]]></category>

		<category><![CDATA[Iran]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/15/1351/</guid>
		<description><![CDATA[Nitokona ho fanoherana ny hetra momba ny varotra 3% vaovao - na fanampin-tsandan-ketra nandritra ny roa volana ny mpivarotra any amin&#39;ny Bazariben&#39;i Teheran, sy ireo any amin&#39;ny bazarin&#39;ny tanàna lehibe Iraniana tahaka an&#39;i Tabriz, Isfahan ary Mashad.
Nahanton&#39;ny fitondrana moa ny fampiharana ilay lalàna, ary manondro ny mpitatitra sasany fa niverina tamin&#39;ny asany araka ny mahazatra [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nitokona <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/7667699.stm" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.bbc.co.uk');">ho fanoherana</a> ny hetra momba ny varotra 3% vaovao - na fanampin-tsandan-ketra nandritra ny roa volana ny mpivarotra any amin&#39;ny Bazariben&#39;i Teheran, sy ireo any amin&#39;ny bazarin&#39;ny tanàna lehibe Iraniana tahaka an&#39;i Tabriz, Isfahan ary Mashad.</p>
<p>Nahanton&#39;ny fitondrana moa ny fampiharana ilay lalàna, ary manondro ny mpitatitra sasany fa niverina tamin&#39;ny asany araka ny mahazatra ny bazary, raha <a href="http://www.ft.com/cms/s/0/edfd8ebe-9976-11dd-9d48-000077b07658.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.ft.com');">niteny kosa ny hafa fa</a> mbola mitohy ny fitokonana.</p>
<p>Ankavitsiana <a href="http://globalvoicesonline.org/2005/12/24/iran-bus-strike/">tokoa</a> izany fitokonana any Iran izany ary tsy misy sendikà mijoro ara-dalàna any. Maro nohoizany ny mpamaham-bolongana no mitantara ity toe-draharaha ity. Manao fanadihadiana ny sasany raha mitatitra izay hitany fotsiny ny hafa.</p>
<p><em>Ghajarboys</em><a href="http://gbpic.blogspot.com/2008/10/mart-strike-in-tehran.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/gbpic.blogspot.com');"> ohatra mizara</a> ny sary nalainy (ambony) tany amin&#39;ny Bazariben&#39;i Teheran ary miteny [fa]:</p>
<blockquote><p>Nankany amin&#39;ny Bazariben&#39;i Teheran aho androany [12 Oktobra] ary nahatsikaritra fa nikatona avokoa ny trano fivarotana rehetra fa eo avokoa na izany aza ny mpivaotra miandry vaovao…. Niteny tamiko ny iray tamin&#39;izy ireo fa tena tezitra izy ireo noho ny filazana azy ireo tamina gazety iray ho mpanao varomaizina!… tahaka ny hoe niseho ny fitokonana satria tsy mahafa-po ny mpivarotra sy ny mpanelanelana ny fampiatoana mandritra ny roa volana ilay lalàna momba ny hetra.</p></blockquote>
<p><em>Cherikonline</em> <a href="http://cherikonline.blogspot.com/2008/10/blog-post.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/cherikonline.blogspot.com');">no manoratra</a> [fa] fa nikatona ny fivarotana tao amin&#39;ny bazariben&#39;i Teheran tamin&#39;ny 12 Oktobra ary mameno ny tanàna ny mpitandro ny filaminana.</p>
<p><em>Khiyalat</em> <a href="http://khiyalat.blogfa.com/post-70.aspx" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/khiyalat.blogfa.com');">no miteny</a> [fa] momba ny fitokonan&#39;i Isfahan:</p>
<blockquote><p>Mieritreritra aho fa miompana bebe kokoa amin&#39;ny toe-draharaha politika any Iran ity fitokonana ity fa tsy noho ny fanapahan-kevitra ara-toe-karena ary mety hivadika ho hetsi-panoheram-bahoaka ny tsy fahafalian&#39;ny vahoaka amin&#39;ny fitondrana… Nisy filaharambe manko tany Isfahan izay nahitana vahoaka nihiaka hoe “Adinoy ny amin&#39;i Palestina fa hevero ny momba anay” sy ny hoe “Tsy mitady ny rariny izahay!”</p></blockquote>
<p>Mifandraika amin&#39;ny teny famerimberin&#39;ny filoha Mahmoud Ahmadinejad moa ireo hiaka roa ireo. Nampanatena manko izy ny hametraka ny rariny eto amin&#39;ny firenena sy hanohana ny antokon&#39;ny mpitolona Palestiniana Hamas.</p>
<p><em> Ma Hameh Khobim</em><a href="http://noend.blogfa.com/post-178.aspx" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/noend.blogfa.com');"> no nanoratra </a> [fa] fa nisambotra mpivarotra lehibe iray tany Isfahan ny mpitandro ny filaminana fa namotsotra azy afaka andro vitsy taty aoriana.</p>
<p><em>Hamed Talebi</em>, mpamaham-bolongana mpanohana an&#39;i Ahmadinejad  <a href="http://hamedtalebi.blogfa.com/post-272.aspx" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/hamedtalebi.blogfa.com');">no miteny</a> ao amin&#39;ny <em>Khabarnegar Mosalman</em> (midika hoe mpaka vaovao Miozolomana) [fa]:</p>
<blockquote><p>Mpivarotra sasantsasany no nampirisihan&#39;ny kapitalista vitsy an&#39;isa hitarika fitokonana na dia efa nampanantena ny hampitsahatramandritra ny roa volana ny lalàna aza ny fitondrana. Efa niantso ny mpivarotra hizara ny heviny koa manko ny Goverinemanta … Nahatohitra ny fanafihana miaramila sy fampihorohoroana isika… saingy henatra izao isika tsy mahatohitra jiolahy vitsy kely izao.</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/15/1351/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Arabia Saodita : Fanandevozana ao amin&#39;ny helodrano Persika</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/13/1234/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/13/1234/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 13 Aug 2008 16:02:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pissoa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arabic]]></category>

		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>

		<category><![CDATA[Business]]></category>

		<category><![CDATA[Diaspora]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Kuwait]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Protest]]></category>

		<category><![CDATA[Saudi Arabia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1234</guid>
		<description><![CDATA[Tapa-bolana lasa izay dia nanao fitokonana sy fenehoan-kery ireo tera-tany Bangladeshy miasa ao Koety noho ny fahakelezan’ny karama omena azy ireo sy ny faharatsian’ny lalana mifehy ny asany. Taorian’io fitokonana io dia mahery ny 200 ny mpiasa noroahina tamin&#39;ny asany. Ny hevitry ny mpitoraka blaogy Saodiana roa mikasika ny endriky ny “fanandevozana” mitranga ao Arabia [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tapa-bolana lasa izay dia nanao fitokonana sy fenehoan-kery ireo tera-tany Bangladeshy miasa ao Koety noho ny fahakelezan’ny karama omena azy ireo sy ny faharatsian’ny lalana mifehy ny asany. Taorian’io fitokonana io dia mahery ny 200 ny mpiasa <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7535571.stm" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.bbc.co.uk');">noroahina</a> tamin&#39;ny asany. Ny hevitry ny mpitoraka blaogy Saodiana roa mikasika ny endriky ny “fanandevozana” mitranga ao Arabia Saodita sy manerana ny helodrano Persika amin’izao fotoana izao no hotanterintsika amin’ity lahatsoratra ity.</p>
<p>Ny tantara’ny fanandevozana nisy tany <a href="http://abujoori.wordpress.com/2008/08/04/new-slavary/" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/abujoori.wordpress.com');">Etazonia</a> no hanombohan’i Ahmed Baaboud azy :</p>
<blockquote><p style="text-align: right;">أعلن الكونجرس الأمريكي منذ بضعة أيام عن اعتذار رسمي للأمريكيين الأفارقة عن سنوات العبودية الطويلة التي عانوا منها في أمريكا على أمل أن تكون هذه خطوة من أجل محاربة العنصرية و تخفيف جروح الماضي المرة، في نفس الوقت تابعنا الأنباء عن إضرابات العمال الأجانب في الكويت بسبب عدم دفع رواتبهم الضعيفة أصلاً</p>
</blockquote>
<div class="translation">Andro maromaro lasa izay dia <a href="http://www.france24.com/en/20080730-us-congress-offers-first-formal-apology-slavery-usa" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.france24.com');">niala tsiny</a> tamin’ireo Afrikana-Amerikana ny antenimieram-pirenena Amerikana noho ny taona maro nampijaliana azy ireo tamin’ny fanandevozana tao Amerika. Dingana iray izany amin’ny fanafoanana ny fanavakavaham-bolo-koditra, sy ny fanalefahana ny hirifiry noho ny ratra nentin’ny lasa. Nandritra izany koa no nanarahana ny vaovao mikasika fitokonana nataon’ireo vahiny miasa ao Koety noho ny tsy fandoavana ny karaman’izy ireo, izay efa kely rahateo.</div>
<p>Avy eo izy dia niresaka ny zava-misy ao Arabia Saodita :</p>
<blockquote><p style="text-align: right;">في مملكة الإنسانية أجد أن صنوف كثيرة من العاملين هنا يعانون من أشكال مختلفة من سوء التعامل و ساعات العمل الطويلة بالإضافة إلى عدم وجود نظام مقنن للإجازات الأسبوعية بصورة مفجعة، و نظراً لعدم وجود الكثير من السعوديين العاملين كبائعين في المحلات لا نجد أن هناك إحساس بحجم المعاملة القاسية التي يعيشها مئات الألوف من العاملين هنا.<br />
أتكلم من خلال معرفة شخصية لأن لي أقارب يعملون كبائعين في محلات أقمشة و بيع ساعات يعملون من الساعة التاسعة صباحاً حتى صلاة الظهر (أي إلى حدود الساعة الثانية عشر ظهراً)، و بعد ذلك يعودون للعمل من الساعة الرابعة و النصف حتى الساعة العاشرة و ربما الحادية عشر مساءً، أي ما مجموعة ثمان ساعات يومياً تقريباً و بشكل يومي من غير أيام إجازة أسبوعية، بل حتى إجازات الأعياد تكون مقصورة في العادة على يوم أو يومان. كما إن الأمور تصل إلى حد غير معقول خلال العشر الأواخر من شهر رمضان حيث تستمر ساعات العمل إلى الساعة الثانية صباحاً.</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p>Ato amin’ity “fanjakan’ny maha-olombelona” misy antsika ity dia mahita aho fa maro ny mpiasa no tsy mizaka ny zony tanteraka, na miasa be loatra ary misy aza miasa amin’ny faran’ny herinandro. Ny fisian’ny Saodiana miasa amin’ireny magazay isan-karazany ireny dia midika fa mbola odian-tsy hita ny olana sedrain’ny olona an’arivony maro eto. Mahafanattra izany aho satria misy havako miasa amin’ireny magazay mivaro-damba na famantaran’andro ireny. Manomboka amin’ny 9 maraina izy ireo no miasa ary tsy mitsahatra raha tsy amin’ny vavaka atoandro (izany hoe mandra-pisasaky ny andro), dia miverina miasa indray manomboka amin’ny 4 sy sasany ary tsy mirava raha tsy amin&#39;ny 10 na 11 alina. Izany hoe miasa adiny valo isan’andro izy ireo, tsy misy fiatoana amin’ny faran’ny herinandro – ary na ny fialan-tsasatra amin’ny <a href="http://www.answers.com/Eid" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Eid</a> [Fety Silamo] aza dia voafetra ho iray na roa andro ihany. Tsy vitan&#39;izay fa mandritra ny folo andro tsy hahataperan’ny <a href="http://www.answers.com/Ramadhan" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Ramadan</a> aza moa dia mitohy hatramin’ny 2 maraina ny ora fiasan’izy ireo, izay zavatra tsy azo ekena mihtisy.</p>
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;">Noho izy ireo miasa mandritra ny andro sy ny tsy fisian’ny fialan-tsasatra kely isakin-kerinandro dia tsy afaka mivelatra ara-tsosialy ireo mpiasa ireo. Manginy fotsiny ny fahakelezan’ny karama omena azy ireo. Misy elanelana lehibe araka izany eo amin’ireo mpiasa ireo sy ny Saodiana ary miteraka lonilony noho ny fomba hampiasana azy ireo isan’andro. Taloha dia tsy nampiharina tamin&#39;ireny sehatra ireny ny tetik&#39;asam-pirenena <a href="http://www.answers.com/topic/saudization" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">hampirisihana ny fanomezana ny asa ho an&#39;ny tera-tany Saodiana</a> noho ny fahabetsahan’ny ora isana sy ny fahakelezan’ny karama. Amin’izao nefa dia efa maro ihany ny Saodiana miandraikitra ny varotra amin’ireny orinasa lehibe ireny. Antenaina fa ho hitan’ny Saodiana itony lahatsoratra itony.</p>
</div>
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;">Tsy mahagaga an’i Ahmad kosa ny zavatra misy ao <a href="http://www.ahmad.ws/blog/archives/365" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.ahmad.ws');">Koety</a> :</p>
<p style="text-align: left;">
<blockquote><p style="text-align: right;">يسجل التاريخ أن التغير الكبير لا يظهر إلا بثورة ، وأبطال هذه الثورات إما أن يتحولون إلى أبطال يذكرهم التاريخ طوال سنوات ويمجدهم في الكتب والمراجع ، أو هم يصبحون ضحايا للثورة فيخسرون كثيراً .. قد يصل الأمر إلى أن يخسرون حياتهم .<br />
تذكرت الكلمات السابقة وأنا أشاهد ردة فعل العمالة في دولة الكويت خلال الاسبوع الماضي ، حيث أضرب عدد كبير من العمال وبعضهم شارك في مظاهرة علنية في الشوارع والميادين مطالبين بتحسين الأنظمة ، بغض النظر عن إشكاليات العمال والجرائم التي انتشرت مؤخراً ، أنا على يقين بأننا في دول الخليج - ليس في الكويت فحسب - لازلنا ننظر إلى العمالة الآسيوية نظرة متدنية وخالية من أي تقدير واحترام أشببها بالنظرة الحيوانية ، فالمواطن ينظر للعامل ويتعامل معه وكأنه ليس انساناً مثله ، ناهيك عن تعامل الشركات التي تقدم رواتب شهرية متدنية جداً ، أعلم بأن 120 دولار (450 ريال) تعتبر مرتباً عالياً جداً للموظف في بنغلادش مثلاً ، لكنها لن تستطع أن تجعل عاملاً في الرياض أو دبي أو الكويت يعيش بأقل التكاليف مع توفير مبلغ نهاية كل شهر ، فلو فرضنا أن جميع وجبات الأكل الثلاث تكلف العامل في اليوم الواحد فقط 12 ريال فهذا يعني بأنه يحتاج إلى 360 ريال شهرياً فقط لوجباته الثلاث ، ناهيك عن الملبس والتنقل والتوفير .</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p style="text-align: left;">
Araka ny tantara dia amin’ny alalan’ny tolo-piavotana ihany no hisian’ny fiovana goavana. Rehefa vita ny tolona, dia na lasa olo-malaza ireo nitarika izany noho ny firesahana azy amin’ny tantara sy ny boky isan-karazany mandritra ny taona maromaro ; na mizaka ny takaitran’ny tolona noho ny fahavoazany, mety hatramin’ny famohizany ny ainy aza. Izay no tonga tao an-tsaiko raha nahita ny fihetsikereo mpiasa ao Koety ireo aho tamin’ny herinandro. Maro ny nandeha nitokona, ny sasany naneho hery teny amin’ny ara-be mba hanatsarana ny lalana mifehy ny asan’izy ireo. Na tsy nisy iny hetsika nataon’ny mpiasa iny aza, dia izaho mahita fa mbola heverintsika eto amin’ny helodrano Persika iray manontolo, fa tsy Koety ihany, fa ambany noho isika ny olona avy ao Azia, ary tsy mendrika ny fanajana fa sanatria tahaka ny biby. Tahaka ny tsy olona no hitondrantsika ireny mpiasa ireny, ny fomba fitondran’ny orinasa isan-karazany azy moa tsy resahiny intsony, tahaka ny fahakelezan’ny karama omena azy ireny. Fantatro fa betsaka izany US$120 (450 Riyals) isam-bolana izany raha ho an’ny mpiasa any Bangladesh ohatra, fa tsy ampy hivelomana izany raha ao Riyadh, Dobay na Koety, ary tsy afaka manana tahiry kely akory izy ireo amin’ny faran’ny volana. Raha atao ny kajy, ny olona iray misakafo in-3 isan’andro dia mandany 12 riyals eo ho eo, izany hoe lany amin’ny sakafo fotsiny ny 360 riyals mandritra ny iray volana – ary tsy mbola voaisa ao ny fitafiana, ny fitanterana na izay tahiriny.</p>
</div>
<blockquote><p style="text-align: right;">لشركات تستغل ضعف وزارات العمل الخليجية وانشغالها بالموظفين المواطنين إلى الضغط على الآسيويين واستغلالهم شر استغلال بما فيها المرتبات المدنية وساعات العمل الطويلة وسوء مكان السكن وانعدام أي مميزات ، من المفترض أن لا يزيد عدد ساعات العامل عن 9 ساعات يومياً لكننا نشاهد العمالة في مواقع البناء والمصانع وحتى المطاعم تعمل على مدار اليوم ثم نغضب عندما تصدر مؤسسات حقوق الانسان الغربية اتهامات بعبودية (البشر) في دول الخليج .<br />
الشركات الكبرى الآن تضغط على الحكومات التي تتأخر في دفع مستحقات المشاريع الكبيرة بعدم دفع رواتب العمال ، فحين يحتج العامل ويوصل صوته للمسؤولين في بلاده يكون رد الشركة بأننا ننتظر (التعميد من الحكومة ) أي استلام جزء من مستحقات المناقصة وهو الذي يتأخر بالأشهر ويصل إلى 7 أو 8 شهور ، الضحية هنا العامل الذي لاعلاقة له بكل ذلك .. يحرم من مرتبه الضئيل فترات تصل إلى 8 شهور .. ثم نغضب حينما يلجأون للجريمة والسرقة .</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;">Araraotin’ny orinasa ny fahalemen’ny Minisiteran’ny Asa eto amin’ity helodrano ity sy ny fahasahiranan’izy ireo amin’ireo mpiasa tera-tany. Hita izany fanararaotana izany amin’ny fitondran’izy ireo ny mpiasa avy ao Azia, amin’ny tsindry hazo lena sy ny fitrandrahana azy ireo, amin’ny fahakelezan’ny karama, ny habetsahan’ny ora hiasana, ny faharatsian’ny trano sy ny tsy fisian’ny tombony ho an’ny mpiasa mihitsy. Raha ny tokony ho izy dia adiny 9 isan’andro ihany no hiasan’ny mpiasa iray. Betsaka nefa ny mpiasa amin’ireny asa fanorenana, na toeram-pisakafoanana aza, miasa mandritra ny andro. Dia tezitra isika rehefa miresaka ny fanandevozana misy eto amintsika ny fikambanana miaro ny zon’olombelona avy amin’ny firenena tandrefana. Rehefa tara ny fandoavan’ny fanjakana ny vola tokony alohan’izy ireo amin’ny asa ataony, dia ny mpiasa, amin’ny tsy fandoavana ny karaman’izy ireo, no ataon’ny orinasa fitaovana hanerana ny fanjakana. Rehefa mitaraina ny mpiasa ary tonga hatrany amin’ny manam-pahefana ny fitarainan’izy ireo, dia mety valian’ny orinasa fotsiny fa mbola miandry ny “batemy” avy amin’ny governemanta izy ireo, izany hoe mbola miandry ny volan’izy ireo any amin’ny governemanta ka izany no mahatara ny fandoavana ny karama hatramin’ny fito na valo volana &#8230; Ny mpiasa, izay tsy miditra amin’izany resaka miaraka amin’ny governemanta izany akory, no tena voa mafy. Tsy omena azy ireo ny karama keliny mandritra ny valo volana, dia tezitra isika rehefa mandeha mangalatra sy mampiasa herisetra izy ireo.</p>
</div>
<p style="text-align: left;">
<blockquote><p style="text-align: right;">لنسبة لي عندما أستمع إلى شكاوي العمالة حقيقة يحز في خاطري أن يتم معاملتهم بطريقة فيها من (العبودية) الشيء الكثير .. يكفي أن بعض الشركات تطلب من العامل مرتب شهر نظير تجديد الإقامة ، وشركات أخرى تمنع العامل من التمتع بإجازته الاسبوع ، وأخرى تحرمه من أي استئذان أو إجازة حتى بحجة المرض ، أحد العمال قال لي بأنه يعمل في السعودية منذ 3 سنوات ولم يستطع أداء العمرة لأن الشركة ترفض منحه يومين إجازة.<br />
كل هذه السلبيات تتكرر أيضاً في العمالة المنزلية ، ففي كل دول الخليج تعمل الخادمة أو السائق نحو 18 ساعة يومياً بلا توقف ، وهناك الكثير منهم لا ينعمون بمكان نوم ملائم ، بل هناك من يجبر الخادمة على النوم في المطبخ بين الفرن والثلاجة ! ، في أحد المرات ذكر لي صديق (متفاخراً ) بأنه لا يجعل الخادمة تغسل (حوش) المنزل خوفاً من تلقيها أرقاماً هاتفية من سائقين بالجوار .. لذلك فهي لا تتجاوز حدود المنزل الداخلي وربما لا تنعم بضوء الشمس سوى عند نشر الملابس في سطح المنزل ، وعلى كل حال يؤكد أيضاً بأنها لا تخرج مع العائلة للسوق أو المطاعم حتى يضمن عدم تعرفها لعمال آخرين ، قلته له بالعربي ( هي في سجن ؟) ، فأجاب .. (بس هي راضية!)</p>
</blockquote>
<div class="translation">
<p style="text-align: left;"></p>
<p style="text-align: left;">Rehefa maheno ny fitarainan’ireo mpiasa ireo aho dia tsapako fa tena tahaka ny andevo mihitsy no hitondrana azy ireo. Akoatra ny fakan&#39;ny orinasa ny karama iray volana be izao amin’ny mpiasa rehefa hanavao ny taratasy fahazoany alalana mipetraka eto izy ireo, dia misy koa ireo orinasa tsy mamela ny mpiasany hiala sasatra na dia iray andro isan-kerinandro aza, na dia efa marary aza. Misy mpiasa niteny tamiko fa efa telo taona izy izay no niasa teto Arabia Saodita, ary nandritra izany dia tsy afaka nanao ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Umrah" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Umrah</a> [Fiatahana Masina any Mecca] satria tsy omen’ny orinasa izy na dia roa andro fotsiny aza hanatanterahany izany. Misedra izany olana izany koa ny mpiasa an-trano. Amin’ny firenena rehetra eto amin’ity helodrano misy antsika ity dia miasa adiny 18 isan’andro ny mpiasa an-trano sy ny mpamily fiara-kodia, ary misy amin’izy ireny no tsy manana toerana mba hahafahany matory tsara akory – misy ny matory ao an-dakozia eo anelanelan’ny fatana sy ny vata fampangatsiahana ! Nisy namako izay nitantara tamiko (nirehareha ery !) fa tsy avelany mamafa tokotany ny mpanampiny fa sao mahazo ny laharana an-taroby an’ireo mpamilin’ny mpifanolo-bodi-rindrina aminy. Mbola tsy niala io trano io mihitsy izy izany hatramin’ny niasany tao, ary mety mbola tsy nahita masoandro ankoatra ny hoe mandeha manaha lamba any amin’ny tafo. Nanamafy moa izy fa tsy miaraka miantsena amin’ny fianankaviana io mpanampiny io, tsy mandeha amin’ny toeram-pisakafoanana sns mba hahazoany antoka fa tsy mahafantatra mpiasa tahaka azy izy. Nanontaniako moa izy hoe “Fa gadra angaha ilay mpiasanao ?” dia nolazainy aho fa “Fa faly tsara izy ka ! ”</p>
</div>
<p style="text-align: left;">
<blockquote><div style="text-align: right;">المشكلة الكبرى فينا وليست في الاسلام بطبيعة الحال ، لكننا نتفاخر بعاداتنا وثقافتنا وروحنا الاسلامية ولا نطبقها على أرض الواقع ، جرب وقف يوماً في إشارة مرور مزدحمة قرب مواقع العمل والمناطق الصناعية ، شاهد كيف تحشر العمالة تحت درجة حرارة 45 في سيارة نقل أعدت لنقل المعدات .. والخراف في أحسن الأحوال .. لكن جشع صاحب المصنع أو الشركة يمنعه من شراء باص قد لا يزيد سعره عن 40 ألف ريال لنقل العمالة من المكانالإقامة للعمل ، ووالله لو كان الأمر بيدي لرفعت قضية ضد أي شركة ينقل عمالتها بسيارات (نقل) وحكمت على المالك بأن يخوض تجربة النقل في ( دينا) لمدة اسبوع (طبعا هذا في الاحلام ).</p>
<p>سل نفسك الآن ، متى آخر مرة أحضرت وجبة خارجية للخادمة أو السائق ، وكم مرة منحت السائق هاتفك الجوال لمحادثة أهله ، ماذا عن الخادمة .. هل مازالت تكتب رسائلها وتبعثها بالبريد ؟<br />
هل لديكم شك بأنها ليست (عبودية) ؟
</p></div>
</blockquote>
<div class="translation">Tsy ny finoana Silamo mihitsy no tena olana ho antsika ; mirehareha ery isika amin’ny fombafomba sy kolotsaina ary toe-panahy Silamo – nefa tsy ampiharintsika akory ireny amin’ny fiainana. Mba mijanona anie manoloana ireny toeram-piasana na orinasa ireny, dia jereo ny fanerana ny mpiasa hifafatra ao anatin’ireny fiara be natao hitanterana entana na ondry ireny, amin’ny hafanana be 45 °C [113 Fahrenheit] … Noho ny fitiavan-tenan’ny tompon’ny orinasa dia tsy mividy fiara be fitanteran’olona izy (bus) mba hitanterany ny mpiasany, na dia tsy mihoatra ny 40,000 Riyals aza ny vidin’ireny. Raha nanana fahafahana aho dia ampiakariko fitsarana ireny orinasa mitatitra ny mpiasany amin’ny fiara be fitanterana entana ireny,  ary ataoko ao amin’ny lalana fa tsy maitsy mandeha amin’ireny fitanterany ny mpiasa ireny in-dray mandeha isan-kerinandro ny mpampiasa. (Nofinofy izany !)</p>
<p>Manontania tena amin’izay, oviana ianao no nitondra sakafo avy any amin’ireny toeram-pisakafoanana ireny ho an’ny mpiasa na mpamilinao ao an-trano ? Mba avelanao mampiasa ny findainao ve ny mpamily mba hiresahany amin’ny fianankaviany ? Ary ny mpiasa trano ? Mbola manoratra taratasy ve izy, ary mandefa izany amin’ny paositra ?</p>
<p>Mbola manana ahiahy ve ianao raha tena fanandevozana tokoa ity na tsia ?</p></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/13/1234/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Tany Arabo:Vehivavy, tokantena, handao ny akany?</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/12/1232/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/12/1232/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 12 Aug 2008 19:30:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Education]]></category>

		<category><![CDATA[Egypt]]></category>

		<category><![CDATA[Gender]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Jordan]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Saudi Arabia]]></category>

		<category><![CDATA[Travel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1232</guid>
		<description><![CDATA[Ho an&#39;ny ankamaroan&#39;ireo vehivavy tokantena arabo, ny hiaina sy hiasa na handranto fianarana lavitry ny fianakaviana dia safidy tsy mora atao, noho ny tahotra ny hoe “Dia inona no ho lazain&#39;ny olona”. Manerana ny tontolo arabo, vehivavy mpitoraka blaogy maro no efa naneho ny ahiahiny mikasika ny olana sedrain&#39;ireo vehivavy tokantena.
I Rambling Hal, monina any [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ho an&#39;ny ankamaroan&#39;ireo vehivavy tokantena arabo, ny hiaina sy hiasa na handranto fianarana lavitry ny fianakaviana dia safidy tsy mora atao, noho ny tahotra ny hoe “Dia inona no ho lazain&#39;ny olona”. Manerana ny tontolo arabo, vehivavy mpitoraka blaogy maro no efa naneho ny ahiahiny mikasika ny olana sedrain&#39;ireo vehivavy tokantena.</p>
<p>I Rambling Hal, monina any Amman ary mpitoraka blaogy ao amin&#39;ny <em>Rants and Rambles</em>, dia nanapa-kevitra hanaiky tolotr&#39;asa any <a href="http://ramblinghal.blogspot.com/2008/08/fed-up.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/ramblinghal.blogspot.com');">Abou Dhabi </a>:</p>
<blockquote><p>Sao misy amintsika azafady, MIANGAVY AHO, mba afaka hanazava amiko hoe INONA no tena mahahenjana, ny tena maha ratsy, ny tsy mahamety ny maha-vehivavy be nofinofy (tanjona) manana ny fahaiza-manao, ny faniriana sy ny fientanana handeha hiorim-ponenana any amina firenana hafa iray any Moyen-Orient ka hiaina ny fiainana maha tokantena azy any toy ny mpiasa nafàrana (expatriée) (oay mahatsiravina, oay manafintohina), noho ny traikefa fotsiny? Ary tsy hoe firenena iza akory fa dia ny EMIRATS ARABES UNIS mihitsy miaraka amin&#39;ireo sarangam-piainany sy ny fitoniany, ny filendalendana aterany raha asa no asian-teny ary ny fampitoviana laharana azy amin&#39;i &#8216;Soisan&#39;ny Moyen-Orient&#39;. […] Raha izaho manokana sy ny fianakaviako akaiky no mifankahazo resaka, mifanohana ary manaiky ny fanapahan-kevitro HANORINA FIAINANA AHY MANOKANA (HANDRAY AN-TANANA SAMIRERY NY FIAINAKO), tsy teliko marina mihitsy ny fomba fijery vilan&#39;ity fiaraha-monina ity izay manery antsika hihinana am-bolony ny fitsaratsaram-poana diso toerany sy ny fahatsapana mitanilany momba ny fetra sy ny fomban-drazana ara-piaraha-monina nolovaina. Ny hany tokony hibahana ao an-tsaina ny alahelo noho ny fisarahana (sy ny fangoronana ny kiraroko) fa TSY &#8216;izay ho lazaina na hosainin&#39;ny olona&#39; velively.<br />
Olona manana tetik&#39;asa aho. Tsy hitorevaka fotsiny eo aho hanonofy fa any andro iray ho tanteraka ireny. Tsy maintsy hiezaka aho ny hahatanteraka ireny ary hifofotra aho mba hisy zavatra mijoro mandritry ny androm-piainako. Raha izany no hahatonga ahy ho olona tsy ampiampy saina, hafa noho ny rehetra, sy voaozona hitsotsorika amin&#39;ny lalana ratsy mitondra any amin&#39;ny helo, olona tsy azo antoka, mivika satria olona manome lamosina ny fiadanana rehetra omen&#39;ny fiainana lavitr&#39;izay mety ho fandraisana andraikitra, olona nivily làlana koa aza angamba&#8230; tsy maninona, izay izany.</p></blockquote>
<p>Avy any Arabia Saodita i Hala ary monina tsy ela akory izao any Etazonia , mitoraka blaogy ao amin&#39;ny <em>HALA_IN_USA</em>; izy no mizara amintsika ny zava-niainan&#39;ny iray amin&#39;ireo namany tokantena miasa any Riyad, lavitry ny fianakaviana, ary tsy maintsy nizaka nandritry ny fotoana maharitra ny faneriterena (tsindry hazolena) nataona lehilahy iray, izay tsy hitany loatra izay anaovana azy. Hoy i Hala <a href="http://hala1.wordpress.com/2008/08/09/the-cons-of-a-single-working-female-life/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/hala1.wordpress.com');">mamehy </a>izany :</p>
<blockquote><p>Mitsetra ireo tovovavy tokantena miaina irery ao anatin&#39;ny tontolo najoron&#39;ny lehilahy aho… Vaha olana naroson&#39;ny reniko ny handehanana manambady ary ny zokiko vavy dia nanoro hevitra ahy mba hanarona voaly ny endriko ho mariky ny fikasana tsara ananan&#39;ny vehivavy sy ho fanafenana ny aminy (hoe iza izy) … dia nanontany tena aho hoe, na teo aza ny ezaka maro nataon&#39;ny vehivavy ho fisorohana ny teritery (tsindry hazolena) eto, tsy nahatohitra ny rabirabin&#39;ity lehilahy ity ilay namana iray ity, tsy dia nasiana lanja loatra izay heviny… Afaka tonga dia lazaina ve fa ny vehivavy dia afaka miara-miasa amin&#39;ny lehilahy raha toa ka tsy hajaina sy faritana mazava tsara ny zon&#39;izy ireny? Tsy maintsy hasiana fanentanana eraky ny firenena ve mba hanentanana ny lehilahy momba ny zon&#39;ny vehivavy, indrindra fa eny amperin&#39;asa, sy momba ny lalàna henjana mba tsy hanaovana z&#39;inona ny vehivavy? Ny tahotra ny ho very laza amam-boninahitra ve no hisongona ny fiarovana ny tena manokana? Tontolom-piaraha-monina henjana sy be moraly ve no misy antsika? Ary ahoana no hanovantsika fomba amam-panao efa tena latsa-paka, manery ireo vehivavy manana ny hàjany sy tena anatin&#39;ny finoana ho ailika anjorom-bala, apetraka ambany fiadidiana sy rakofana manontolo voaly, hankany amin&#39;ny fomba amam-panao feno fitsimbinana ny vehivavy?…</p></blockquote>
<p>Ho faranantsika miaraka amin&#39;i Eman izay manoratra ao amin&#39;ny <em>Hatshepsut</em>, haftra mitondra ny lohateny hoe &#8216;Overheard in <a href="http://arabist.net/hatshepsut/?p=218" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/arabist.net');">Cairo</a>&#8216; (&#39;Resaka heno tao Caire&#39;):</p>
<blockquote><p>Tovovavy 1: Ha ! Dia handeha hianatra any ivelany mandritry ny firy taona izany indry?<br />
Tovovavy 2: 5 taona.<br />
Tovovavy 1: Woow ! DIMY TAONA ! Be loatra izany an !<br />
Tovovavy 2: K&#39;ah, hanao doctorat anie aho e… Indry koa aza tokony hanao fangatahanai.<br />
Tovovavy 1: Mmm, tsy haiko, tsy mino aho hoa haniky ny hipetrahako irery any an-tanin&#39;olona any ny dadako mandritra izany fotoana ela be izany.<br />
Tovovavy 2: Fa nahoana ?<br />
Tovovavy 1: K&#39;ah, hain-dry ihany, noho izay mety ho filazan&#39;ny olona.<br />
Tovovavy 2: Inona no mety hambaran-dry zareo k&#39;ah ?!!<br />
Tovovavy 1: Hain-dry e… &#8220;Tovovay nipetraka irery nandritry ny fotoana maharitra iny&#8221;…  &#8220;Andriamanitra irery no mahalala izany nataony tany&#8221;… Hitan-dryy, zavatra toy izany…<br />
Tovovavy 2(sadaikatra): Zay izany, tsy misy afa-tsy ny olona tsy misy fandeferana sy manana fisainana mivika no hisaina toy izany, ary amiko dia tsy tokony hihaino azy ireny akory izay olona mahay mandinika sy mandanjalanja.<br />
Tovovavy 1: Ekeko, nefa ny zavatra toy izany dia mety hiantraika hatrany amin&#39;ny vintana tokony hanànana tokantrano ary izany no tsy haneken&#39;ny raiko azy.<br />
Tovovavy 2: Hay, tsy te-hanambady olona tsy ampy saina sy borné kosa angamba aloha indry e, sa ?</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/12/1232/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Cap_Vert:Politika ivelany sy ny zanany am-pielezana</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/03/1211/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/03/1211/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 03 Aug 2008 06:59:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Diaspora]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1211</guid>
		<description><![CDATA[Ao amin’ny blaoginy i Miguel Cruz Sousa [amin’ny teny portige] no mitondra fandalinana momba ny politika ivelan’i Cap Vert sy ny fifandraisan’ny firenena amin’ireo zanany ampielezana. “Ny tsy fananàna asa, ny elanelana ao anaty fiaraha-monina, ny tsy fandriampahalemana, ny karama varimasaka sy ny mety ho tsy fahampiana dia mitatao mandrakariva aty an-tanindrazana. Any anivon’ireo zanaka [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ao amin’ny blaoginy i <a href="http://olhofuturo.blogspot.com/2008/08/estado-da-nao-radiografia-sobre.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/olhofuturo.blogspot.com');">Miguel Cruz Sousa</a> [amin’ny teny portige] no mitondra fandalinana momba ny politika ivelan’i Cap Vert sy ny fifandraisan’ny firenena amin’ireo zanany ampielezana. “Ny tsy fananàna asa, ny elanelana ao anaty fiaraha-monina, ny tsy fandriampahalemana, ny karama varimasaka sy ny mety ho tsy fahampiana dia mitatao mandrakariva aty an-tanindrazana. Any anivon’ireo zanaka miely eran-tany, misy ny fifanenjehana, ny fifanavahana, ny tsy fitoniantsaina mifandray amin’ny asa, ny tsy fananana asa, ny tahotra ny vahiny (xénophobie), ny fisamborana tsy mazava loatra ary ny tsy firaikan’ny governemanta cap-verdiana; misy fanilihana roa sosona ao, raha ny tena hevi-teny no rainina, avy amin’ny firenena mampiantrano sy ny avy amin’ny nahaterahan’ireo Cap-verdiana maherin’ny 9 hetsy monina sy miasa any amina firenena maherin’ny dimy ambiroampolo manerana ny tany.”</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/03/1211/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Nikaragoa : Fanaraha-maso akaiky ny tetikasam-panjakana mivoy “fampindramam-bola madinika”</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/29/1013/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/29/1013/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 29 May 2008 09:43:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[Industry]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Nicaragua]]></category>

		<category><![CDATA[Spanish]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1013</guid>
		<description><![CDATA[Nandritra ny fandaharana “Esta Semana” [Ity herinandro ity] izay fandaharana fampahalalam-baovao maharitra 60 minitra mpandeha amin&#39;ny fahitalavitra any Nikaragoa, nisy tatitra sy fanadihadiana ny mikasika ny fomba fanao manodidina ny Usura Cero (zanabola aotra) izay tetikasam-panjakana mivoy “fampindramam-bola kely” hoan&#39;ireo vehivavy izay mpandraharaha “madinika”.
Naren Mayorga no mamintina ao amin&#39;ny ¿Y ahora de que vamos a [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nandritra ny fandaharana “Esta Semana” [Ity herinandro ity] izay fandaharana fampahalalam-baovao maharitra 60 minitra mpandeha amin&#39;ny fahitalavitra any Nikaragoa, nisy tatitra sy fanadihadiana ny mikasika ny fomba fanao manodidina ny <a href="http://www.laprensa.com.ni/archivo/2007/septiembre/30/noticias/politica/218508.shtml" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.laprensa.com.ni');"><em>Usura Cero</em> (zanabola aotra)</a> izay tetikasam-panjakana mivoy “fampindramam-bola kely” hoan&#39;ireo vehivavy izay mpandraharaha “madinika”.</p>
<p><em>Naren Mayorga</em> no mamintina ao amin&#39;ny <em>¿Y ahora de que vamos a hablar?</em> [Rahoviana isika izany vao mba handray fitenenana ?] izay <a href="http://yahoradeque.blogspot.com/2008/05/esta-semana-y-el-usura-cero.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/yahoradeque.blogspot.com');">vokatra efa nentin&#39;ity tetikasa</a> izay ambany fifehezana henjan&#39;ny fanjakana nikaragoana ity:</p>
<blockquote><p>Lo poco que se sabe del mismo es que se ofrecen crédito por el rango de C$1,000 a C$5,000 a comerciantes mujeres urbanos bajo la metodología de Grupos solidarios y con tasas de interés subsidiadas que ronda el 4% anual con un périodo de gracia de varia de 2 a 6 meses según el monto prestado y que en su administración participan distintas organizaciones e instituciones del estado</p></blockquote>
<div class="translation">Izay kely mba fantatra momba ity dia ny fampindramam-bola mitentina $1&#8242;000-$5&#8242;000 C hoan&#39;ireo vehivavy mpivarotra monina an-tanana, araky ny fomba fiasa manentana azy ireo hivondrona sy hiray hina izay arahina zana-bola iva 4 % izay tohanan&#39;ny fanjakana sady ampian&#39;ny tsy fandoavana zanabola mandritra ireo 2-6 volana voalohany miankina amin&#39;ny habetsahan&#39;ireo vola indramina sy ireo sampandraharaha sy biraom-panjakana samihafa mandray anjara amin&#39;izany tetikasa izany.</div>
<p>Ho fanampin&#39;izany, tsy ny fahadisoan&#39;ny tatitry&#39;ireo mpanao gazety ihany no hitsian&#39;ity blaogy ity fa na izay fanambaran&#39;ny talen&#39;izany tetikasa izany koa aza.</p>
<blockquote><p>…En una entrevista que le hicieron a la encargada del Usura Cero en uno de los medios de comunicación afines al gobierno mencionó que el programa era todo un éxito por que se estaba logrando la recuperación de más del 70% de los montos prestados. Para que un programa de este tipo sea viable debe de tener una tasa de recuperación mayor al 90% menos que eso está condenado al fracaso o subsistir mediante la inyección de fondos del erario público o bien mediante préstamos o donaciones de otros países (como es el caso del usura cero).</p></blockquote>
<div class="translation">&#8230; tamin&#39;ny tafatafa nataon&#39;ny tompon&#39;andraikitry ny governemanta misahana ny tetikasa <em>Usura Cero</em> (zanabola aotra), nambaran-dRamatoa fa tena fahombiazana tanteraka ity tetikasa ity satria tafakatra taha-70% ny famerenam-bolan&#39;ireo mpindram-bola. Anefa amin&#39;ny tetikasa toy itony, mila mahatratra taham-pamerenam-bola 90% mba hialana amin&#39;ny fatiantoka manambana raha tsy izany dia ho voa-ozona ny hiantehatra hatrany amin&#39;ny tolo-bolam-panjakana na koa fanomezana avy any amin&#39;ny firenena vahiny.</div>
<p>Manasa anao <a href="http://yahoradeque.blogspot.com/2008/05/esta-semana-y-el-usura-cero.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/yahoradeque.blogspot.com');">hamaky ireo hevitra 6 hafa izay atolotry Naren etoana …</a> </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/29/1013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Bahrain : “Fahirano” atao ireo teratany Bangladeshy</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/28/1012/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/28/1012/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 28 May 2008 23:30:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bahrain]]></category>

		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>

		<category><![CDATA[Diaspora]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Racism]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1012</guid>
		<description><![CDATA[Taorian&#39;ny nitrangan&#39;ny loza andro vitsy izay, izay namonoan&#39;olona ity teratany Bahrainy iray nohon&#39;ny fandavany handoa ireo fanampin-karama 500 fils (1.3 USD) izay notakian&#39;ity Mekanisiana teratany Bangladeshy iray tamin&#39;ny asa notanterahiny, dia nahanton&#39;ny fanjakan&#39;i Bahrain ny fanomezana fahazahoan-dalàna miasa hoan&#39;ny teratany Bangladeshy rehetra. Misy aza vondrona Solombavam-bahoaka izay miketrika ny hanolorana tolo-dalàna mba hodinihin&#39;ny Antenimieram-pirenena, mba [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Taorian&#39;ny nitrangan&#39;ny loza andro vitsy izay, izay <a href="http://bahraini.tv/2008/05/24/man-killed-over-500-fils/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/bahraini.tv');">namonoan&#39;olona ity teratany Bahrainy iray</a> nohon&#39;ny fandavany handoa ireo fanampin-karama 500 fils (1.3 USD) izay notakian&#39;ity Mekanisiana teratany Bangladeshy iray tamin&#39;ny asa notanterahiny, dia <a href="http://bahraini.tv/2008/05/27/visa-ban-for-bangladeshis/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/bahraini.tv');">nahanton&#39;ny fanjakan&#39;i Bahrain ny fanomezana fahazahoan-dalàna miasa hoan&#39;ny teratany Bangladeshy rehetra</a>. Misy aza vondrona Solombavam-bahoaka izay miketrika ny hanolorana tolo-dalàna mba hodinihin&#39;ny Antenimieram-pirenena, mba ahafahana mandroaka ireo mpila ravinahitra teratany Bangladeshy rehetra [miasa any Bahrain], izay heverina ho mahatratra 90&#8242;000 any ho any, noho ny fiampangana azy ireo ho nahavita ‘<a href="http://bahraini.tv/2008/05/26/ban-on-workers-will-spell-misery/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/bahraini.tv');">heloka bevava sady manafintohina</a>‘ maro lavitra noho ireo andian-teratany vahiny hafa.</p>
<p>Tsy mba mihotso-volomaso ny mpiblaogy <em>Mahmood</em> manoloana izany jadon-tongotra izany, <a href="http://mahmood.tv/2008/05/27/collective-punishments/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/mahmood.tv');">hoy indrindra izy</a>:</p>
<blockquote><p>There are a few things that suggest that our society is in a desperate state. The indicators are probably best exemplified by the exclusionary standards our parliamentarians and their electorate take. Both are quick to condemn whole peoples, nations and even civilizations due to isolated incidents without taking one second to reflect on our own shortcomings and our non-exclusive ownership of basic human values. […]</p>
<p>If you talk to Bahrainis fortunate enough to have lived in the 70s and before, they will categorically tell you that they have never experienced anything like this, they will confirm that they didn’t give their neighbour’s race or religion much importance. They will further tell you that they habitually interacted with each other in various ways; they visited, conducted business and even fought the British occupation together by forming and maintaining a cohesive multi-cultural front that crossed confessional divides. The common denominator was their Bahraininess which surpassed every other consideration. They celebrated their differences, rather than diligently work at finding the chinks to exploit in each others’ armor.</p>
<p>The stark contrast between that era and now could not be more evident. What we now have is an acutely insular society with impenetrable walls propped up by suspicion and hatred of the other. This “us and them” atmosphere is condoned by the government - regardless of how many denials we hear from their higher echelons - evidenced by the selective employment policies, the conditional awards of constitutionally guaranteed citizen benefits and the disparity in economic circumstance […]</p>
<p>Let us remind them that their role is to ameliorate differences and protect the national unity, and not diligently and wantonly work at exacerbating them. The demand to expel and ban Bangladeshis because of the unfortunate result of a single person’s moment of anger is tantamount to our agreement to the entrenchment and even encoding xenophobia as our main Bahraini trait.</p></blockquote>
<div class="translation">Misy famantarana vitsivitsy izay toa maneho fa ambavahaona ny fiaraha-monintsika. Ireo fambara izay tena mazava angamba dia ny elanelana misy manelanelana ireo mpisolovavambahoakantsika amintsika vahoaka izay mifidy azy ireny. Samy mavitrika amin&#39;ny fanamelohana ny mpiray tanindrazana manontolo izy roroa, eny manameloka ny firenena aza, ny fomban-drazana nolovain&#39;izy ireny noho izay loza tokana nitranga, tsy misy fiheverantena akory na dia kely aza mikasika izay mety ho tsy-fahatanterahantsika manokana sy izay tsy maha-tokana antsika amin&#39;ny famaritana izay atao hoe zo fototra hoan&#39;ny olombelona […]</div>
<div class="translation">Raha mitafa amin&#39;ny mpnona Bahrainy izay manam-bitana ka nanatri-maso ireo taona manodidina ny 1970 sy talohan&#39;izany ianareo, dia ho hantitranteriny mafy aminareo fa tsy mbola niaina zavatra toy izao mihitsy ry zareo, hambarany fa tsy mba nanome lanja be toy izao izay mety ho fihaviana na fomba fivavahan&#39;ireo mpiara-monina aminy izy ireo. [Izay mifanohitra amin&#39;izany aza no] hambarany aminareo fa nahazatra azy ireo ny mifandray amin&#39;ireo vahiny mpiara-monina ireo amin&#39;ny fomba samihafa; mifamangy mifampiditra an-trano, miara-mientana ary niara-nanohitra ny fanjanahantanin&#39;ny Anglisy tamin&#39;ny alalan&#39;ny famoronana fiaraha-monina mafy ahitana fihaviana maro samihafa sy foto-pivavahana samihafa. Izay nitoviziazan&#39;izy ireo dia ny maha-Bahrany azy izay mihevitra ankoatry izay fizarazarana madinidinika mety nipetraka. Ny fankalazana ny fahasihafan-dry zareo no nataony fa tsy ny fikarohana izay mety ho fahalemen&#39;ny fiarovana izay mandrakotra ny mpiara-monina aminy.</div>
<div class="translation">Tsy misy fifangarihana mazava kokoa noho izay fahasamihafana mipetraka amin&#39;izay ianantsika izao sy izay nisy tamin&#39;izany fotoana izany angamba. Izay fiaraha-monina iainantsika izao dia mitsitokotoko ery toa nosy elanelanin&#39;ny ranomasin&#39;ny fiheverana ny hafa ho mihevi-dratsy sy ny fankahalana. Ity fomba fijery “izahay sy ry zareo” ity dia ataon&#39;ny fanjakana odian-tsy hita - na manao akory hamaron&#39;ny fandavana izay mety ho rentsika avy amin&#39;ny ambaratonga ambony -  porofon&#39;izany ny pôlitika fanavakavahana izay mifehy ny asa, na koa ny fametrahana fepetra mialoha ny fanekena izay tokony ho fiarovana malalaka izay harinkaren&#39;ny tsirairay ary ny fampiharana lalàna samihafa miankina amin&#39;izay fivoatry ny toe-draharaha Ekônômika [&#8230;]</div>
<div class="translation">Aoka isika hampahatsiahy azy ireo fa ny andraikitra [voalohan&#39;]ny fanjakana dia ny hampihena ny fahasamihafana misy sy ny fiarovana ny firaisam-pirenena, fa tsy [ny mifanohitra amin&#39;izany dia] ny miezaka hampivandravandra azy ireo [fahasamihafana misy]. Izay fangatahana ny handroahana sy fanaovana fahirano ireo teratany Bangladeshy rehetra nohon&#39;ny heloka mampalahelo izay nateraky  ny haromotan&#39;ny iray ny amin&#39;izy ireo, dia toa fanekentsika sahady ny fankahalana ireo vahiny mpiavy milaravinahitra ho isan&#39;ny toe-tsaina fototry ny mponina Bahrainy</div>
<p>Manoina izany i <em>Reeshiez</em> raha <a href="http://mahmood.tv/2008/05/27/collective-punishments/#comment-119209" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/mahmood.tv');">nametraka hafatra</a>:</p>
<blockquote><p>This is the most ridiculous thing that I’ve heard and is blatant racial discrimination. I can’t believe our government did this and that many people support this law. You can’t punish an entire nation for isolated incidents by their citizens. How would bahrainis feel if all arabs were banned from coming to the US because a random Bahraini killed an American citizen? I am completely disgusted.</p></blockquote>
<div class="translation">Tsy mbola nandre hadalana toy izany mihitsy aho sady tena fanavakavahana ampahibemaso mihitsy. Ohatry ny tsy mampino hoe nanao izanyny governemantantsika sy hoe tohanan&#39;ny olona maro izany lalàna izany. Tsy tokony anasaziana mponin&#39;ny firenena iray manontolo ny heloky ny olona tokana monja. Mba hanao akory izay fihevitry ny Bahrainy raha raràna tsy mahazo miditra any Zamerika daholo ry zareo noho izay Bahrainy iray namono Amerikana ? Tena maharikoriko ahy mihitsy izany.</div>
<p> </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/28/1012/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Maraoka : hatezerana sy alahelo noho ny orinasa izay nirehitra</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/13/955/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/13/955/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 May 2008 01:12:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arabic]]></category>

		<category><![CDATA[Breaking News]]></category>

		<category><![CDATA[Disaster]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Governance]]></category>

		<category><![CDATA[Health]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Industry]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Morocco]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/13/955/</guid>
		<description><![CDATA[Nisiana haintrano mahatsiravina roa tao an-drenivohitry ny toe-karena maraokana, Casablanca, tamin’ny faran’ity herinandro ity ka ny iray tao amin’ny orinasa mpanao kidoro ary ny faharoa kosa tao amina orinasa fanaovan-damba iray. Ampolony ny olona maty nandritra izany haintrano izany noho ny nanidian’ny mpampiasa ny toeram-piasana (avy any ivelany). Mitafatafa amin’alahelo sy fahatezerana noho io toe-javatra mahonena io no tontolom-bolongana Maraokana.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nisiana haintrano mahatsiravina roa tao an-drenivohitry ny toe-karena maraokana, Casablanca, tamin’ny faran’ity herinandro ity ka ny iray tao amin’ny orinasa mpanao kidoro ary ny faharoa kosa tao amina orinasa fanaovan-damba iray. Ampolony ny olona maty nandritra izany haintrano izany noho ny nanidian’ny mpampiasa ny toeram-piasana (avy any ivelany). Mitafatafa amin’alahelo sy fahatezerana noho io toe-javatra mahonena io no tontolom-bolongana Maraokana.<br />
Ao amin’ny lahatsoratra mitondra ny lohateny hoe “Fisaonana eto Maraoka[fr]” no ilazan’ny mpanoratra an’i <a href="http://www.zainabi.com/?p=109" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.zainabi.com');">Zainabi </a> ireo toe-javatra ireo ho “voina mahazo ny firenena [fr].” nanampy koa izy hoe: “ Raha mahita ny [loharanom-baovao maraokana lehibe] 2M milaza ny zavatra ataon’ny mpanjaka mialoha ny filazana ny voina izahay dia vao maika nitombo ny tsy fahafalianay. Mampihivingivin-doha ! mampalahelo ! maha-te-hitroatra! [fr]”<br />
Manontany tena ny momba ny fepetram-piarovana eny amin’ny toeram-piasana ny mpamaham-bolongana Moi dans tous mes etats [izaho vory ny maha-izaho ahy manontolo] ao amin’ny lahatsoratra mitondra ny lohateny hoe “<a href="http://moidanstousmesetats.blogspirit.com/archive/2008/04/28/welcome-tohell-in-casablanca-55-sur-100-c-est-beaucoup.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/moidanstousmesetats.blogspirit.com');">Welcome tohell in casablanca : 55 sur 100 … c&#39;est beaucoup!!” </a>” (Tonga soa eto amin’ny afoben’i Casablanca: 55 amin’ny 100…betsaka izany!), ary miantso ny sendika maraokana hahatsiaro ireo toe-javatra ireo mandritra ny fetin’ny asa:</p>
<blockquote><p>55% est un grand chiffre ….<br />
55% des ouvriers d&#39;une usine à Lyssasfa sont morts suite à une incendie …<br />
55 sur 100 sont morts principalement par asphixie …<br />
55 sur 100 sont morts parce que le patron a fermé l&#39;usine à clef pour que le prolétariat travaille …<br />
55 sur 100 sont morts et les bouches d&#39;incendie ne marchaient pas …<br />
55 sur 100 sont victimes du capitalisme barbare, de la corruption, …<br />
Où est le controle des services des inspecteurs du travail …<br />
Où est le gars qui a autorisé l&#39;usine sans vérifier les installations de sécurité …<br />
A quoi bon de parler encore de la sécurité dans les lieux du travail?<br />
J&#39;espère qu&#39;au premier Mai, nos syndicats parleront aussi des conditions de travail …<br />
Pour l&#39;instant, je présente mes sincères condoléances aux familles des victimes.</p></blockquote>
<div class="translation">55% ange ka isa lehibe …<br />
55% n’ny mpiasa ao amin’ny orinasa ao Lyssasfa no maty noho ny afobe …<br />
55 amin’ny 100 no maty noho ny fahasemporana …<br />
55 amin’ny 100 no maty satria nohidian’ny debabe tamin’ny lakile ny orinasa hiasan’ny mpitrongy vao homana …<br />
55 amin’ny 100 no maty satria tsy mandeha ny paompy famonoan-drano …<br />
55 amin’ny 100 no iharan’ny voka-dratsin’ny kapitalisma tsy mifaditrovana, ny kolikoly …<br />
Aiza ny asam-panaraha-mason’ny inspecteurs du travail ?<br />
Aiza ilay zalahy nanome alalana ny hijoroan’ny orinasa tsy mijery ny fipetrapetraky aroloza?<br />
Inona koa moa ny mbola iresahana fisorohana ny loza eny amin’ny toeram-piasana e?<br />
Manantena aho fa amin’ny voalohan’ny volana mey fetin’ny asa [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/International_Workers%27_Day" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">International Worker&#39;s Day</a>], dia hiresaka momba ny [fanatsarana] ny tontolon’ny asa ny sendikà …<br />
Fa amin’izao fotoana izao aloha dia mitondra ny fampiononana ho an’ny fianakavian’ireo niharam-boina aho.</div>
<p>Atsingerin’ny mpamaham-bolongana amin’ny teny anglisy Adilski ao amin’ny <a href="http://adilski.blogspot.com/2008/04/do-we-need-dozens-of-fire-victims-to.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/adilski.blogspot.com');"><em>A Moro in America</em></a> fa tompon’andraikitra amin’ity voina ity avokoa ny lafim-piarahamonina maraokana rehetra:</p>
<blockquote><p>But, there is a sense of complicity amongst all groups within the Moroccan society who turn the blind eye on violations and lax attitude towards the violation of laws. We all let it slide when Mqeddem takes few dozen Dirhams to let you build an extra room in your building or expand a garden to the public domain. We don&#39;t complain when a Gendarme lets it slide for 30 Dirhams when your buddy was 20 kms above the legal speed, but we complain about the high rate of accidents in Morocco. The pig picture of the country&#39;s situation is made up of small details; and we are almost involved in all those small details. If we turn the blind eye on the small violations, we get paid back in big calamities such as the horrendous road accidents and the mass deaths of impoverished workers at a sweat shop of highly inflammable material.[en]</p></blockquote>
<div class="translation">Mahalala avokoa ny rehetra fa ny kolikoly sy ny tsy fampiharana ny lalàna no antony voalohany nahatonga ity voina ity. Fa misy antony avokoa ny firaisana tsikombakomba ao amin’ny fiaraha-monina maraokana mody tsy mahita sy tsy miraharaha izay mety ho fandikan-dalàna. Manisi-bola [dihram vitsivitsy] an-dranona isika ahafahantsika manorina efitra fanampiny na manitatra tokotany hahazoana tanim-panjakana. Tsy mitaraina isika raha manaiky ny 30 dihram atolotry ny namantsika tratra mandeha mihoatra ny 20km isan’ora noho ny ara-dalàna, nefa be menomenona amin’ny fahamaroan’ny lozam-pifamoivoizana eto Maraoka.  Antsipirian-javatra no manorina ny sary manalìka [kisoa amin’ny teny frantsay soratana silamo fady azy] ny firenena ; saingy saiky tafiditra amin’ireo antsipirian-javatra ireo avokoa isika rehetra. Raha mody tsy mahita ireo fandikan-dalàna madinidinika rehetra ireo isika, dia mijinja ny karazam-boina mahatsiravina tahaka ny lozam-pifamoivoizana sy fahafatesana mpiasa maro nampahantraina anaty toerana mahatsemboka mikirakira fitaovana mora mirehitra.</div>
<p>Ankoatra ny fahatezerana sy ny fahaketrahana miloatra avy ao am-pony noho ny toe-javatra nitranga nandritra ny faran’ny herinandro teo dia manontany ny sampan-draharaham-panjakana rehetra nanome alalana ny fananganana ny orinasa i, Jamal, mpanoratra ny <a href="http://jamalhafsi.unblog.fr/2008/04/28/les-55-morts-de-lincurie-et-de-lavidite/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/jamalhafsi.unblog.fr');"><em>Comment Vous le dire</em>?</a> (ahoana no ilazako azy ?) ny antony nanomezana alalana azy amin’ny amin’ny lafiny fiarovana aloha voalohany, ary miangavy koa izy handinika ny atontan-taratasy rehetra nifandraika tamin’ny fanorenan-trano ihany koa:</p>
<blockquote><p>Ça fait terriblement mal que de voir se consumer, autant de vies humaines, sur l’autel de l’avidité des uns et sur celui de la cupidité des autres.<br />
Ces métaphores peuvent peut être choquer, je le sais ! Néanmoins l’intention, comme vous devez vous en doutez, ça n’est pas de le faire.<br />
Le but, c’est de dire combien peut être soudaine, malheureuse et inacceptable une tragédie qui fait une bonne demie centaine de victimes en très peu de temps. C’est de dire aussi toute ma rage, et celle, sans aucun doute, de millions de marocains qui ne peuvent ni comprendre, ni admettre, qu’on puisse perdre, en moins de six mois, autant de victimes des causes de l’incurie, du laisser-aller et de l’inconscience qui prévalent dans notre administration.<br />
Nous avions soulevé, en moult circonstances, et attiré, plusieurs fois, l’attention des pouvoirs publics sur les catastrophes qui peuvent survenir, à tout moment, du fait du non respect des normes de construction et de sécurité lors de l’édification de bâtisses à usage d’habitation, à usage administratif ou à usage industriel.<br />
Encore que dans le cas des bâtiments administratifs les normes sont relativement bien respectées. Pourquoi alors ne le sont-ils plus dès lors que le promoteur est un particulier ou une entreprise ? Tout simplement parce qu’il est un ramassis de corrompus qui sévissent en toute impunité dans notre administration, qui pourrissent la vie aux citoyens, et qui parfois, comme c’était le cas à Kenitra il y a quelques semaines et samedi à Lissasfa, abrègent, à la place du Mektoub, des vies humaines.<br />
Difficile d’admettre en effet que des femmes et des hommes, partis deux heures plutôt pour aller travailler, se retrouvent soudainement et traîtreusement prises au piège d’un incendie qui prendra tout son temps pour les calciner et les asphyxier sans qu’elles aient pu avoir la moindre chance de pouvoir s’échapper d’une usine dont on avait pris le soin de sceller toutes les issues pour éviter, dit-on, d’éventuel vols.<br />
C’est trop facile, et surtout trop tard, pour dire, maintenant que 55 personnes ont péri, que les fenêtres étaient grillagées, que les issues de secours étaient inexistantes ou que le proprio de l’usine ne respectait pas les normes de sécurité.<br />
J’aimerais bien savoir où étaient les préposés aux contrôles avant que cela n’arrive ? Où étaient surtout les consciences de tous ceux qui avaient délivrées toutes les attestations de conformité aux normes de sécurité au promoteur du projet ?<br />
Si questionnements et poursuites devront avoir lieu, ce qui nous semble être le minimum que les pouvoirs publics doivent faire dans pareils cas, il y aura lieu alors de remonter toute la filière administrative qui a eu à instruire les différents dossiers concernant cette usine…<br />
Même pour un non spécialiste, et rien que vue de dehors, cette construction n’a pas les allures d’une usine. Depuis quand construit-on des usines comme on construit des immeubles ? Sachant que les mesures de prévention les plus efficaces sont celles qui s’exercent en amont, dès la conception et la construction des locaux. Elles permettent de garantir de bonnes conditions d’évacuation, de mieux prendre en compte l’isolement, la séparation et les distances de sécurité pour empêcher, ou limiter, la propagation de l’incendie, ainsi que le choix des matériaux pour assurer la stabilité de la structure et réduire l’émission de gaz et fumées en cas de sinistre.<br />
Vue de dedans, je ne vous dis pas que cette usine ne répondait, selon les réponses apportées à nos questions par ceux qui y travaillaient, à aucune des normes de sécurité exigibles. Pas de détecteurs de fumées, de chaleur ou de flamme, pas de dispositifs de désenfumage, pas de système de détection d’incendies, pas d’extincteurs mobiles, pas de robinets d’incendies armés, pas de cloisons ni de portes coupe-feux, pas d’issues de secours….<br />
J’arrête à ce niveau la liste de ce qui aurait du nécessairement exister sur ce site avant la délivrance de toute autorisation pour l’exercice d’une activité industrielle…<br />
Observer 2 minutes de silence et de recueillement, le 27 avril de chaque année, à la mémoire des 55 victimes de Lissasfa serait le meilleur hommage que l&#39;on pourrait rendre à cette classe ouvrière qui souvent paye cash l&#39;incurie des uns et l&#39;avidité des autres…</p></blockquote>
<div class="translation">Tena maharary tokoa ny mahita ain’olona maro dia maro tahaka izao atao sorona eo amin’ny alitaran’ny (ôtelin’ny) hatendan-kanin’ny sasany sy ny fitiavan-tenan’ny hafa.<br />
Mety hanafintohina izany fanoharana izany, fantatro tsara! Saingy ataoko fa fantatrao fa tsy ho amin’izany no ataoko amin’izao fotoana izao.<br />
Ny tanjoko dia ny hilaza hoe tena tampoka, mahonena ary tsy azo leferina ny famoizana ain’olona manasaka ny 100 ao anatin’ny fotoana fohy monja. Maneho ny fahatezerako, tahaka ny an’ireo Maraokana an-tapitrisany, ihany koa aho izay tsy afaka ny hanaiky na handefitra amina famoizana olona maro tahaka izao ao anatin’ny enim-bolana, satria maro amin’izay misahana ny asam-panjakana no tsy mivaky loha sy tsy manatontosa ny andraikiny.<br />
Efa impiry impiry akory moa izahay no nanaitra ny tompon’andraiki-panjakana amin’ny loza izay mety hitranga noho ny tsy fanarahana ny fenitra fananganana sy fiarovana ny ain’olona rehefa misy ny fanorenana trano ipetrahana, hanaovana birao fandraharahana na atao orinasa.<br />
Fa raha manara-penitra tsara ihany manko ny tranom-panjakana. Nahoana no tsy voaraka intsony izany fenitra izany raha vao olo-tsotra na orinasa tsy miankina no mampanao ny asa ? Tsotra ny antony satria anjakazakan’ny mpanao kolikoly loatra ao anivon’ny sampan-draharaham-panjakana, izay mamotika ny ain’olo-tsotra ary, tahaka izay nitranga tany Kenitra herinandro vitsivitsy lasa izay sy izay nitranga tany Lissasfa tamin’ny asabotsy lasa teo, nanafohy ny fotoam-piainan’olona teo amin’ny toeran’ny vintana [Mektoub].<br />
Sarotra tokoa ny mieritreritra fa raha ora roa izay no niaingan’ireo vehivavy sy lehilahy hamonjy toeram-piasana, kanjo voafandrika sy voageja tampoky ny haintrano nahazo fotoana malalaka dia malalaka handoro sy hanempotra azy ireo no sady tsy navela handositra ny ozinina tsara hidy hisorohana halatra, hono.<br />
Tsotra loatra sady tara loatra indrindra indrindra ny milaza, satria efa nisy olona 55 no lavo, fa voafefy vy ny varavarankely, tsy misy ny lalam-pivoahana raha misy loza ary tsy nanaja ny fenitry ny fiarovana ny ain’ny mpiasa ny tompon’orinasa.<br />
Mba tiako ho fantatra hoe taiza moa ny tompon’andraikitry ny fanarahamaso talohan’ny voina ? taiza daholo ireo tompon’andraikitra nanome ny alalana fa ara-dalàna sy manara-penitra ny fanatontosana ny tetikasa ?<br />
Raha hisy ny fanadihadiana sy ny fakana ambavany, izay zavatra kely indrindra tsy maintsy ataon’ny tompon’andraiki-panjakana amin’ny fotoana tahaka itony, dia ny mikaroka ireo tompon’andraikitra rehetra nisahana ny atontan-taratasin’ity ozinina ity …<br />
Raha vao jerena avy aty ivelany fotsiny, na dia tsy manam-pahaizana manokana aza no mijery, dia mahita fa tsy hita mihitsy izay maha-endrika orinasa azy. Hatramin’ny oviana indray moa no manangana ozinina ho tahaka ny endri-trano ipetrahana ? Satria efa fantatra fa ny fomba fisorohana loza mandaitra indrindra dia izay [mitatao hatraty ambony (?)] efa niomanana, hatrany amin’ny famariparitana sy ny fananganana ny toerana. Mora kokoa ny fivoahana raha misy loza, hita kokoa ny fanasarahana sy ny elanelam-piarovana hanakanana na hamerana ny fitaran’ny afo, ary tsotra kokoa ny fifantenana fitaovana manamafy ny fanorenana sy mampihena ny fandefasana entona sy setroka raha sanatria misy haitrano.<br />
Raha jerena avy tao anatiny, dia tsy hiteny aminareo aho hoe tsy mifanaraka, raha ny famalian’izay niasa tao no nanontaniana, amin’ny fepetra takiana ny fisorohana ny loza. Tsy misy milina mpamantatra setroka , na hafanana, na afo. Tsy misy fitaovam-panalana rivo-manempotra, tsy misy fitaovam-pamonoana afo. Tsy hita izay fantson-drano vonona amin’ny haitrano, tsy misy mpanasaraka na varavarana misakana ny afo, ary tsy misy toeram-pivoahana raha sendra misy loza.<br />
Ajanoko hatreo ny lisitry ny zavatra rehetra tokony hisy teo amin’io toerana io talohan’ny nahazoany alalana hanaovany izany asam-pamokarana indostrialy izany…<br />
Ny fametrahana roa minitram-pahanginana sy fieritreretana isaky ny 27 avrily isan-taona manomboka izao ho fahatsiarovana ireo 55 nodimandry tao Lissasfa no mety indrindra ho fanomezam-boninahitra ny sarangan’ny mpiasa izay iharan’ny tsy firaharahiana sy ny hantedan-kanin’ny sasany.</p>
</div>
<p>Asehon’ny mpamaham-bolongana Hdidane koa ny fahatezerany amin’ny alalan’ny lahatsoratra mitondra ny lohateny hoe <a href="http://www.7didane.org/2008/04/28/serie-noire-2eme-incendie-a-casa/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.7didane.org');">Serie noire: 2e incendie a Casa </a> (Mitohy ny loza: haitrano faharoa tao Casa):</p>
<blockquote><p>7didane* est furieux !<br />
Mêmes conditions : Des gens enfermés dans des locaux non conformes aux lois de sécurité marocaines.<br />
Hier soir, un 2ème incendie à eu tout son temps pour griller des ouvriers qui passaient leurs nuits sur place.<br />
Leurs cris de secours ont réveillé les riverains, sans les faire sortir de leur prison.<br />
J’attends l’EXEMPLE !<br />
7didane a perdu sa voie.<br />
Comment faire pour permettre aux syndiques de publier la liste des usines non conformes aux normes ?<br />
7didane étudie le problème. Peut-être un site web avec la possibilité de noté des entreprises et laisser des critiques, et des mails réguliers aux responsables avec la liste des criminels.<br />
Le fils de pute qui ne sait pas maitriser sa chaine de provisionning sans emprisonner ses ouvriers, pour ne pas voler dit-on, n’a pas les compétences et n’est pas assez mature pour obtenir des crédits ou même avoir la licence d’ouvrir.<br />
CRIMINELS !</p></blockquote>
<div class="translation">Tezitra i 7didane*!<br />
Mitovy ny toe-java-niseho: olona voahidy anaty toerana tsy mifanaraka amin’ny lalana maraokana momba ny fiarovana aina.<br />
Haitrano faharoa indray halina no nanam-potoana tsara nitono ireo mpiasa nandany ny alina tao an-toerana.<br />
nanaitra ny manodidina ny antsoantsony, saingy tsy nahafahana nanala azy ireo tamin’ny fonjany izany.<br />
Miandry ny ohatra aho!<br />
Very tanteraka i 7didane.<br />
Ahoana ny fomba atao mba ahafahan’ny sendika mamoaka ny lisitry ny orinasa tsy manara-dalàna?<br />
eo ampieritreretana ny olana i 7didane. Angamba hanangana vohikala iray ahafahana mitatitra ny ataon’ireny orinasa ireny ary ahafahana mitsikera azy ireny, ary mandefa mailaka ara-potoana any amin’ny tompon’andraikitra ny lisitr’ireo tsy matahotody ireo.<br />
Tsy manana ny maripahaizana sy tsy mbola matotra hahazo alalana hanangana orinasa na mitrosa izay adalalahy tsy mahafehy ny fotoana lany hamokarana ny fetr’isa tratrarina ka managadra ny mpiasany, hisorohana amin’ny halatra hono.<br />
MPAMONO OLONA!</div>
<p><a href="http://riadzany.blogspot.com/2008/04/second-fire-in-casablanca.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/riadzany.blogspot.com');">The View from Fez</a> (fijery avy eto Fez) mpamaham-bolongana amin’ny teny anglisy:</p>
<blockquote><p>The mattress factory blaze is the worst industrial incident in Morocco. Moroccan Interior Minister Chakib Benmoussa who visited the site, at the head of an official delegation sent by King Mohammed VI, pledged that an investigation into the cause of the blaze would also examine security measures and work conditions at the factory.</p></blockquote>
<div class="translation">Ny fahamaizan’ny orinasa mpanao kidoro no zava-nitranga ratsy indrindra teto Maraoka. Nitsidika ny toerana nitarika ny delegasiona nirahin’ny Mpanjaka Mohammed IV ny minisitry ny atitany maraokana Chakib Benmoussa ary nanome toky fa hizotra amin’ny fandinihana ny fanatsarana asa sy ny fiarovana amin’ny loza amperinasa koa ny fanadihadiana amin’izay fototry ny fahamaizana.</div>
<p>Tsy manontany ny fanjakana, ny praiminitra ary ny governemanta ihany ny mpamaham-bolongana <a href="http://www.larbi.org/index.php?2008/04/27/579-un-trs-mauvais-film" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.larbi.org');">Larbi</a> fa mitsikera ihany koa ity sarimihetsika ity:</p>
<blockquote><p>Nous n’irons pas jusqu’à dire que quand une incendie grave et dramatique se déclenche quelque part, le roi n’a pas besoin de donner ses « Hautes instructions royales pour secourir les victimes.».<br />
Nous n’irons pas jusqu’à dire que les secours doivent être apportés spontanément et sur le champ. Sans attendre des instructions royales ! Si toutefois le respect de la vie humaine signifie encore quelque chose.<br />
Nous n’irons pas jusqu’à dire que tout ce qui va être dit dans les prochains jours sur le drame humain de Lissasfa a été dit auparavant , et à plusieurs occasions, notamment lors de l’effondrement de l’immeuble de Kenitra! Et qu’entre temps rien n’a changé ou presque.<br />
Nous n’irons pas jusqu’à dire que des usines comme celui de Lissasfa il y en a probablement beaucoup d’autres et que des immeubles comme celui de Kenitra il y en a aussi beaucoup d’autres au Maroc . Nous n’irons pas qu’à dire que face à la médiocrité et l’incompétence des gérants de ce pays, il faut hélas se résigner à attendre d’autres incendies et effondrements pour les découvrir .<br />
Nous n’irons pas jusqu’à dire que le silence du premier ministre nous n’étonne pas tant depuis longtemps il a été réduit à un simple fonctionnaire chargé de recevoir les ambassadeurs et les syndicats et que s’il faut chercher une responsabilité politique dans cette affaire il faut la chercher auprès de ceux qui décident et qui gouvernent…<br />
Nous n’irons pas jusqu’à dire que nous avons beaucoup de peine pour les familles des victimes et que c’est qui nous chagrine le plus c’est que ce drame aurait pu et aurait du être évité . Que ce qui nous chagrine le plus c’est qu’il y avait des morts avant Lissasfa et qu’il y aura des morts après Lissasfa .<br />
Non! Nous ne dirons rien de tout cela pour éviter d’être taxés de nihilistes. Nous nous contentons de ceci : ce film de très mauvais goût n’amuse plus personne !</p></blockquote>
<div class="translation">Tsy ho tonga any amin’ny filazana izahay fa raha (sanatria) misy ny haitranomahatsiravina sy mampivrahontsana sahala amin’izao dia tsy hiandry ny « Baikon’ny mpanjaka hamonjena ny traboina » ny mpanjaka (hanirahany olona).<br />
Tsy hiteny indray izahay fa tsy maintsy atao eo noho eo ary avy hatrany ny famonjena. Tsy miandry ny baikon’ny mpanjaka ! raha mbola misy dikany ihany koa izany ain’olombelona izany.<br />
Tsy ho tonga any amin’ny fitenenana indray izahay rahampitso sy rahafakampitso fa efa voateny matetika, indrindra nandritra ny fihotsahan’ny trano lehibe tany Kenitra, ny toejavatra mahonena nitranga tany Lissasfa, nefa teo anelanelan’ireo vanim-potoana roa ireo dia tsy nisy na saiky tsy nisy ny zavatra niova …<br />
Tsy ho tonga any amin’ny filazana indray izahay fa mbola maro ny orinasa tahaka ity tao Lissasfa ity sy ny trano tahaka ilay tao Kenitra manerana an’i Maraoka. Mba tsy ho tonga any amin’ny filazana izahay fa tsy maintsy ho maro ny fihotsahana trano sy haintrano ho avy noho ny tsy fahaizana sy ny fahambaniantsain’ny mpitantana ity firenena ity.<br />
Tsy hilaza any amin’ny filazana izahay fa tsy mahagaga anay hatramin’ny ela ny fahanginan’ny praiminisitra rehefa nahena ho mpiasam-panjakana mpandray masoivoho sy solontenan’ny sendika ihany ny lahasany ka raha hitady izay tompon’andraikitra politika amin’ity raharaha ity dia izany mpanapa-kevitra sy mpitondra no karohy …<br />
Tsy ho tonga any amin’ny filazana izahay fa mampahonena anay tokoa ny fianakavian’ny niharam-boina ary ny tena mavesatra aminay dia tokony ho voasoroka sy azo sorohina mihitsy iny voina iny. Ny tena mampalahelo anay dia efa nisy ny maty talohan’ny loza tany Lissasfa ary mbola ho be ny maty aorian’ny loza tany Lissasfa.<br />
Tsia ! Tsy hiteny na inona na inona momba izany izahay mba tsy anendrikendrehana anay ho manao tsinontsinona. Izao ihany no holazainay: tsy mahafaly na iza na iza intsony ity sarimihetsika maharikoriko ity!</div>
<p>Notaterin’i The View from Fez (Fijery avy eto Fez) ihany koa fa:</p>
<blockquote><p>King Mohammed IV sent a condolence message to the families of the victims and vowed to take in charge the hospitals and burial expenses of the victims.</p></blockquote>
<div class="translation">Nitondra ny fampiononana any amin’ny fianakavian’ny niharam-boina ny Mpanjaka Mohammed IV ary nampanantena fa handoa ny saran’ny hopitaly sy ny lanin’ny niharam-boina nandritra ny fandevenana.</div>
<p>________________________<br />
*Ho an’ny mpiteny arabo izay mamadika ny feo Arabo ho amin’ny endritsoratra latina dia ampiasaina ny marika 7 hanondroana ny hanononana tsara (fa tsy moana) ny feo “H”.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/13/955/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Bangladesh: Mahatsiaro ny Voalohan&#39;ny volana Mey ny Blaogy Bangla</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/09/927/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/09/927/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 09 May 2008 08:42:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Protest]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=927</guid>
		<description><![CDATA[Tamin&#39;ity herinandro ity, ny blogy Bangla eran-tany dia niraondraona tamin&#39;ny andrana sy fandalinana manodidina ny 1 Mey, ankalazaina eran-tany ho toy ny andron&#39;ny mpiasa eran&#39;izao tontolo izao sy andron&#39;ny asa.
Be ny fahadisoam-panantenana teny anivon&#39;ireo mpitoraka blaogy izay nanindry fa angamba efa very, navalon&#39;ny fotoana, ny foto-kevitra marina nijoroan&#39;ity andro ity, ka dia noraisina fotsiny ho [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tamin&#39;ity herinandro ity, ny blogy Bangla eran-tany dia niraondraona tamin&#39;ny andrana sy fandalinana manodidina ny <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/May_Day" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">1 Mey</a>, ankalazaina eran-tany ho toy ny andron&#39;ny mpiasa eran&#39;izao tontolo izao sy andron&#39;ny asa.</p>
<p>Be ny fahadisoam-panantenana teny anivon&#39;ireo mpitoraka blaogy izay nanindry fa angamba efa very, navalon&#39;ny fotoana, ny foto-kevitra marina nijoroan&#39;ity andro ity, ka dia noraisina fotsiny ho toy ny andro iray fialan-tsasatra sisa. Araka ny hevitr&#39;i <a href="http://www.somewhereinblog.net/blog/zukrufa07blog/28793360" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.somewhereinblog.net');">Zukrufa</a>, betsaka amin&#39;ireo mpampiasa no manohana am-bava fotsiny ny fahatsiarovana ny Voalohan&#39;ny volana Mey amin&#39;ny fikarakarana fikaonan-doha (seminera), fihaonana ara-panatanjahantena na lahatsoratra anaty gazetiboky momba ny raharaha ary maneho nofinofy mandrenoka ireo mpiasa momba izay ho endriky ny fiainan-ko aviny. Kanefa, ireo mpampiasa ireo ihany no tsy nitondra fiovana mivaingana noho ny fanaovan&#39;ny rafitra tsindry hazolena ireo mpiasa sy ny fandavana ny zo fototra mendrika tokony ho azony.</p>
<p><a href="http://www.somewhereinblog.net/blog/sazamanblog/28793291" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.somewhereinblog.net');">Syed Amiruzzaman </a>mahita azy ity ho toy ny fandrebirebena hitazonana ny sarangan&#39;ny mpiasa ho ao anatin&#39;ny tsy fahalalana mba hahafahana manararaotra azy ireo, tsy avy amin&#39;ny mpampiasa fotsiny, fa koa avy amin&#39;ireo antoko politika sy ireo mpitarika sendika. Ao amin&#39;ny <a href="http://banglablog-narijibon.blogspot.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/banglablog-narijibon.blogspot.com');">Amader Kotha </a>(Ny tantarantsika), blaogy Bangla iray ao amin&#39;ny tetikasa <a href="http://www.narijibon.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.narijibon.com');">Narijibon </a>ao Bangladesh (mpanohana ny <a href="http://rising.globalvoicesonline.org/projects/nari-jibon-project/">Rising Voices</a>), <em>Aysha Khatun</em> no <a href="http://banglablog-narijibon.blogspot.com/2008/05/blog-post.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/banglablog-narijibon.blogspot.com');">manoratra </a>milaza fa na dia amin&#39;izao fotoana aza ireo mpiasa amin&#39;ireo orinasa anatin&#39;ny sehatry ny fanenoman-damba ao Bangladesh dia iharan&#39;ny tsindry hazolena mafy tokoa amin&#39;ny tsy maintsy hiasana mandritry ny 12 ora raha kely indrindra nefa sandan-karama 8 ora monja no raisiny amin&#39;izany. Ankoatr&#39;izay, ireo mpiasa ireo, hoy hatrany izy amintsika, dia miasa andro fety ary inoana fa niasa koa ny Voalohan&#39;ny volana Mey.</p>
<p><a href="http://www.somewhereinblog.net/blog/kowshikblog/28793244" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.somewhereinblog.net');">Kowshik Ahmed </a>no manamarika ny olana sedrain&#39;ny mpiasa amin&#39;ny sehatra maro ary mametraka fanontaniana momba ny zon&#39;izy ireo sy ny &#8216; fiarovana ny asa&#39;. Ny mpitoraka blaogy <a href="http://www.sachalayatan.com/suman/14812" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.sachalayatan.com');">Suman Chowdhury </a>anefa dia mahita fanantenana ary milaza fa misy ny fanararaotana amin&#39;ny lafiny ilany, amin&#39;ny lafiny iray kosa misy ilay foto-pisainana tsy mety folahana ananan&#39;ny sarangan&#39;ny mpiasa sy ny finiavana hanohitra foana ary hahazo rariny. Manainga ny tokony hisian&#39;ny firaisankinan&#39;ny mpiasa erantany izy.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/05/09/927/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Mozambika : Ireo tsy an&#39;asa sy ny andraikitry ny governemanta</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/30/921/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/30/921/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Apr 2008 10:44:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[Ideas]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Mozambique]]></category>

		<category><![CDATA[Portuguese]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=921</guid>
		<description><![CDATA[Basilio Muhate no manapariaka izay feheviny izay fototry ny maha-avo ny tahan&#39;ireo tsy an&#39;asa sy izay andraikitry ny governemanta manoloana izany any Mozambika : 
A Burocracia também é a causa de muitos problemas ligados ao mercado de trabalho pois granded parte das decisões não são coerentes e reais com a realidade econômica, onde os gastos [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Basilio Muhate</em> no manapariaka izay feheviny izay <a href="http://basiliomuhate.blogspot.com/2008/04/desemprego-em-moambique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/basiliomuhate.blogspot.com');">fototry ny maha-avo ny tahan&#39;ireo tsy an&#39;asa sy izay andraikitry ny governemanta manoloana izany</a> any Mozambika : </p>
<blockquote><p>A Burocracia também é a causa de muitos problemas ligados ao mercado de trabalho pois granded parte das decisões não são coerentes e reais com a realidade econômica, onde os gastos públicos (gatos do Governo) são muitas vezes decididos por via de interesses políticos e não condizentes com o mercado.</p></blockquote>
<div class="translation">“Miteraka olana maro teo anivon&#39;ny tsenan&#39;ny asa koa ny Biraokrasia [fahavesaran&#39;ny fikarakarana ireo atontantaratasy ilaina isan&#39;amabaratongany eo amin&#39;ny fanjakana], indrindra noho ireo fanapahan-kevitra izay tsy mifanaraka amin&#39;ny harinkarena tena izy, na koa ireo fandaniam-bolam-bahoaka (firobaroban&#39;ny fanjakana) izay mifototra amin&#39;ny tombotsoa pôlitika fa tsy mifanaraka amin&#39;izay lalànan&#39;ny &#8216;ty sy &#8216;nday [mipetraka eo amin&#39;ny tsena].”</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/30/921/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Tadjikistan: Fitsinjarana mitanila ny harena</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/17/843/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/17/843/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 17 Apr 2008 03:23:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>avylavitra</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Labor]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Russian]]></category>

		<category><![CDATA[Tajikistan]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/17/843/</guid>
		<description><![CDATA[Sahala amin’ny filam-boatsiary izany mitady zavatra mitera-bokatra hatao eto Tadjikistan izany raha toa ianao ka manaraka ny fepetra sy fitsipika rehetra noferan’ny fanjakana. Anaovan’ny olona sangy ratsy mihitsy ny filazana fa ny làlana mora hahatonga ho olona manan-karena dia ny fidirana ho ao amin’ny governemanta na olona akaikin’ny governemanta. Mety ho marina angamba izany, sady [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Sahala amin’ny filam-boatsiary izany mitady zavatra mitera-bokatra hatao eto Tadjikistan izany raha toa ianao ka manaraka ny fepetra sy fitsipika rehetra noferan’ny fanjakana. Anaovan’ny olona sangy ratsy mihitsy ny filazana fa ny làlana mora hahatonga ho olona manan-karena dia ny fidirana ho ao amin’ny governemanta na olona akaikin’ny governemanta. Mety ho marina angamba izany, sady hahatonga anao ho tsy maty manota izany amin’ny resaka taratasim-bola, fifaninanana ary izay mety ho fanenjehana—Avo ny toerana misy anao, betsaka koa ny azonao. <em>Neweurasia</em> dia <a href="http://tajikistan.neweurasia.net/2008/04/13/law-abiding-people-will-never-become-wealthy-in-tajikistan/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/tajikistan.neweurasia.net');">mamintina</a> ny karoka nataon’ny <em>Avesta News Agency</em> momba ny mpanankarena eto Tadjikistan:</p>
<blockquote><p>Raha mpanankarena monina eto Tadjikistan ianao dia midika izay fa , na (1) ianao olon’ny governemanta, na (2) ianao mpiasa taloha tao amin’ny governemanta, na (3) ianao mpanao afera mandositra hetra, na (4) ianao olo-malazan’ny zavakanto, na (5) ianao mpamatsy zava-mahadomelina. Raha tsy olon’ny governemanta ianao nefa mpanankarena, dia midika izany fa mànana <em>krisha</em> ianao (” tafo”, na mpiaro ao anatin’ny olon’ny governemanta).</p></blockquote>
<p>Ny tatitra dia maneho - ary azo lazaina ho marina ihany – fa raha te ho olo-malazan’ny zavakanto dia mila manana tohana (ambadika) avy amin’ny olon’ny governemanta. Anaty hafatra hafa i neweurasia dia <a href="http://tajikistan.neweurasia.net/2006/12/03/no-krisha-no-business-doing-business-in-tajikistan/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/tajikistan.neweurasia.net');">miresaka</a> ny asa fitadiavana eto Tadjikistan:</p>
<blockquote><p>Ny <em>krisha</em>-nao mety ho mpanao heloka bevava, mpiasa ambony iray ao amin’ny governemanta, indrindra fa ao anatin’ny mpampihatra lalàna (polisy). Tsara ny mànana <em>krisha</em> ao anatin’ny mpampihatra lalàna (polisy) na avy ao amin’ny governemanta satria ny mpanao heloka bevava sy ny filoha mpitarika ady fahiny dia tsy misy lanjany loatra eto Tadjikistan [ankehitriny].</p></blockquote>
<p><a href="http://tojvar.wordpress.com/2008/04/12/%d0%a1%d0%b0%d1%80%d0%b2%d0%b0%d1%82%d0%b8-%d1%85%d0%b8%d0%b4%d0%bc%d0%b0%d1%82%d0%b3%d0%be%d1%80%d0%be%d0%bd-%d0%b8-%d1%85%d0%b0%d0%bb%d0%ba/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/tojvar.wordpress.com');">Manamarika</a> i Tojvar [taj] ao amin’ny “weathiest Tajiks list” fa:</p>
<blockquote><p>Ny olon’ny governemanta ao Tadjikistan dia tsy mampihahaka velively ny hareny ary miteny fa miaina fotsiny amin’ny karamany isam-bolana izy ireo—200 USD—na dia fantatra aza fa tsy ampy mihitsy izany ao an-drenivohitra ao. Ny fanontaniako eto dia ireto: Nahoana izy ireo na mànana harem-be, raha izaho kosa tsy maintsy mandeha miondrana mivarotra herin-tsandry any Rosia ?</p></blockquote>
<p>Raha ny marina, ilaina ny miaiky fa ireo izay migoka ny tombontsoa amin’izao fotoana, dia mety ho very fihinana isaky ny misy fitsinjarana vaovao ny harena eo amin’ireo lohandohany, na toy inona lanjan’ny mpiaro anao ao anatin’ny rafitry ny governemanta, dia mety sady hafoinao ny maha tsy maty manota no koa hafoinao ny fanananao. Tamin’ny herinandro lasa iny, Tajik iray tamin’ireo mpanao afera sady niroborobo lavitra noho i Maruf Orifov dia nosazian’ny Cour de cassation higadra 8 taona sy tapany  miampy fanagiazana ny fanànany noho ny resaka kolikoly sy fandosirana hetra. Izy no tompon’ny tamba-jotra mpaninjara lehibe indrindra “Orima” ao Dushanbe.</p>
<p><em>John Musarra</em> ao amin’ny Tajiksitan Journal dia <a href="http://tajikistanjournal.blogspot.com/2007_03_01_archive.html#5691938960394420333" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/tajikistanjournal.blogspot.com');">mamaritra</a> ny fomba mahazatra azy rehefa manjifa ao amin’i Orima, raha mbola <a href="http://ru.tajikistan.neweurasia.net/?p=228#more-228" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/ru.tajikistan.neweurasia.net');">misaintsaina </a>kosa i Ravshan [rus] fa tsy dia mifanandrify (henjana) loatra ilay fanapahan-kevitra noraisin’ny Cour de cassation ary mety hitondra rivotra ratsy amin’ny fampiasam-bola eto amin’ny firenena. Na izany aza, betsaka no mihevitra eto Tadjikistan fa iny raharaha iny dia tsy hafa fa vely kobain’ireo mpisetrasetra (mpanao ratsy) ho fakàna ny raharaha fidiram-bolan’ny hafa fotsiny. <a href="http://tajeconomy.wordpress.com/2008/04/10/%D0%9F%D1%80%D0%B8%D0%B3%D0%BE%D0%B2%D0%BE%D1%80-%D0%9C%D0%B0%D1%85%D0%BC%D1%83%D0%B4%D0%BE%D0%B2%D1%83-%D1%83%D0%B4%D0%B0%D1%80-%D0%BF%D0%BE-%D0%BF%D1%80%D0%B5%D1%81%D1%82%D0%B8%D0%B6%D1%83-%D1%81/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/tajeconomy.wordpress.com');">Miombon-kevitra</a> amin’izany i Tajeconomy [rus] ary mametraka hoe:</p>
<blockquote><p>Ny zava-miafina voalohany eto dia izao – ho lasan’iza (olon-tsotra iza ) i Orima? Raha noforonina hakàna ny tamba-jotra “Orima” ilay raharaham-pitsaràna, izay ho tompony aoriana (na izay mpiaro io olona io) dia azo lazaina avy hatrany ho ny ati-doha nikotrika ny raharaha. Raha tena noforonina tokoa ilay raharaham-pitsaràna, iza no mety hànana izany fahefana izany ary koa ny hery nentina nandrebirebena ny olona mpampihatra lalàna (polisy)?</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/04/17/843/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>
