<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>Global Voices amin´ny teny malagasy &#187; Arts &#038; Culture</title>
	<atom:link href="http://mg.globalvoicesonline.org/category/topics/arts-culture/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
	<description>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</description>
	<pubDate>Thu, 28 Aug 2008 02:02:25 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.5.1</generator>
	<language>en</language>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" -->
		<copyright>&#xA9; </copyright>
		<managingEditor>lova.rakotomalala@gmail.com ()</managingEditor>
		<webMaster>lova.rakotomalala@gmail.com()</webMaster>
		<category></category>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>lova.rakotomalala@gmail.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress_large.jpg" />
		<image>
			<url>http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress.jpg</url>
			<title>Global Voices amin´ny teny malagasy</title>
			<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Ejypta : Olo-manga arabo telo no nodimandry</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/20/1261/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/20/1261/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 20 Aug 2008 10:53:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pissoa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arabic]]></category>

		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Egypt]]></category>

		<category><![CDATA[Entertainment]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[Film]]></category>

		<category><![CDATA[Health]]></category>

		<category><![CDATA[History]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Media]]></category>

		<category><![CDATA[Palestine]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1261</guid>
		<description><![CDATA[Very olo-manga teo amin&#39;ny lafiny kolotsaina telo be izao ny tontolo Arabo tao anatin&#39;ny iray volana ; dia i Dr Abdel Wahab El Miseiri, filozofy sy ilay mpamokatra sarimihetsika Youssef Chahine samy avy ao Ejypta - ary ny poeta palestiniana Mahmood Darwish. Izay no resahin&#39;i ElGharep, na The Stranger, mpitoraka blaogy avy any Ejypta ato [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Very olo-manga teo amin&#39;ny lafiny kolotsaina telo be izao ny tontolo Arabo tao anatin&#39;ny iray volana ; dia i <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Abdel_Wahab_el-Miseiri" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Dr Abdel Wahab El Miseiri</a>, filozofy sy ilay mpamokatra sarimihetsika <a href="http://www.answers.com/topic/youssef-chahine" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Youssef Chahine </a>samy avy ao Ejypta - ary ny poeta palestiniana <a href="http://www.answers.com/Mahmood%20Darwish" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Mahmood Darwish</a>. Izay no resahin&#39;i <em>ElGharep</em>, na The Stranger, mpitoraka blaogy avy any Ejypta ato <a href="http://elgharep.blogspot.com/2008/08/blog-post.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/elgharep.blogspot.com');">amin&#39;ity lahatsoratra ity</a> [Ar].</p>
<blockquote>
<p style="text-align: right;">فى خلال شهر واحد تقريبا توفى ثلاثة من أكثر من أسروا الثقافة العربية وهم على ترتيب ميقات الوفاة د. عبد الوهاب المسيرى و يوسف شاهين ومحمود درويش<br />
الأول كاتب والثانى مخرج والثالث شاعر ….يختلفون فى المجال الثقافى فعبد الوهاب المسيرى الفيلسوف المصرى صاحب موسوعة اليهود واليهودية والصهيونية والذى أعطى كل مالديه أسرئا للثقافة …يوسف شاهين مخرج الوعى والذى جسدت أفلامه كل ألم مصرى وعربى من فيضان النيل ف”بن النيل” و النكسة فى ” عصفور ” وتوقعه بالنصر فى “الأرض” والكثير من الأفلام التى عبرت عن شئ واحد فقط وهو المصرى وقضاياه وأخيرا…محمود درويش ” شاعر الأنتفاضة والذى كتب بكل أسى عن شقاء الاجئ الفلسطينى المسحوق أمام قوة الأحتلال الصهيونى الغاشم وتخاذل الأنظمة العربية المخزى</p>
</blockquote>
<div class="translation">Olona telo izay samy nanana ny naha-izy azy teo amin&#39;ny kolotsaina arabo no nodimandry tao anatin&#39;ny iray volana. Dr Abdel Wahab El Miseiri, Youssef Chahine ary Mahmoud Darwish.</p>
<p>Mpanoratra ny voalohany, ny faharoa mpanao sarimihetsika ary ny fahatelo poeta. Samy niavaka izy telo teo amin&#39;ny lafiny kolotsaina. I El Miseiri dia filozofy avy ao Ejypta izay nanoratra ny firaketana <em>Jews, Judaism and Zionism</em>. Nampiasa izay nananany rehetra izy mba hampanankarena ny kolotsaina arabo. I Youssef indray dia mpamokatra sarimihetsika izay niezaka naneho ny rofin&#39;ny Ejyptiana sy ny Arabo tamin&#39;ny sarimihetsika nataony, tahaka ny tondra-drano tao Nil ao amin&#39;ny <a href="http://www.answers.com/Ibn%20El%20Nile" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Ibn El Nile</a> (Ny Zanak&#39;i Nil), ny tantara ao amin&#39;ny Asfour (Vorona) ary ny fanantenana fandresena ao amin&#39;ny <a href="http://www.answers.com/El%20Ard" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">El Ard </a>(Ny tany) sy ny horonan-tasry mihetsika maro hafa izay miresaka zavatra tokana : ny Ejyptiana sy ny olany. Farany, i Mahmood Darwish, poeta tamin&#39;ny Intifada, nitantara ny fahorian&#39;ireo mpifindra monina Palestiniana tamin&#39;ny fanafihan&#39;ny Zionist sy ny fahalemen&#39;ny governemanta arabo.</p>
</div>
<p>Nanampy koa ny mpanoratra fa :</p>
<blockquote>
<p style="text-align: right;">الثلاثة يتشباهون فى شئ واحد ورئيسى الشأن العام والذى ظل مسيطر عليهم الى أخر لحظة فالمسيرى ظل الى أخر نفس رئيسا لحركة كفاية المصرية المعارضة بالرغم من سنه الكبير الذى لا يتحمل المطاردات الأمنية لأمن النظام المصرى ….وشاهين صاحب أقسى الأفلام السياسة نهاية بفيلم “هى فوضى ” والذى عرى فيه النظام البوليسى المصرى والذى لا يعبأ بالقضاء ولكن بأمنه فقط ….وأخيرا محمود درويش والذى الذى أستقال من منظمة التحرير أثر توقيع أتفاقية “أوسلو” فلم يقبل التخلى عن أى حق فلسطينى</p>
</blockquote>
<div class="translation">Hatramin&#39;ny ora farany niainany dia samy liana tamin&#39;ny raharaham-bahoaka izy ireo. Na dia efa tao anatin&#39;ny fahanterany aza i El Miseiri dia mbola nitarika ny antokony mpanohitra <a href="http://www.answers.com/kifaya" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Kifaya</a> tao Ejypta. I Chanine namokatra sarimihetsika masiaka maro, ary ny farany dia ilay <a href="http://www.imdb.com/title/tt1085799/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.imdb.com');">Heya Fawda </a>(It is Chaos), izay nampiseho ny tsy firaharahian&#39;ireo mpitandro filaminana Ejyptiana ny fahamarinana sy ny fitadiavany tombony ho azy ireo manokana. Farany, dia niala tao amin&#39;ny <a href="http://www.answers.com/Palestine%20Liberation%20Organization" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.answers.com');">Palestine Liberation Organization </a>i Darwish taorian&#39;ny nanaovana sonia ny fifanarahan&#39;i <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Oslo_Accords" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Oslo</a> satria tsy te hamela na dia iray aza amin&#39;ny zon&#39;ny Palestiniana izy.</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/20/1261/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Fifaninanana horonan-tsary ao amin&#39;ny You Tube</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/19/1255/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/19/1255/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 19 Aug 2008 10:40:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Pissoa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Film]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Video]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1255</guid>
		<description><![CDATA[Namoaka horonan-tsary hampielezana ny fifaninanana amin&#39;ny filazam-baovao avy amin&#39;ny firairay ny sampana Citizen News ao amin&#39;ny You Tube. Horonan-tsary amin&#39;ny teny Anglisy, latsaka ny 3 minitra ny faharetany, ary mikasika olona iray eo amin&#39;ny fiaraha-monina izay heverina fa tokony ho fantatry izao tontolo izao ny momba azy no ho raisin&#39;izy ireo amin&#39;izany. Amin&#39;ny volana Septambra [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Namoaka horonan-tsary hampielezana ny fifaninanana amin&#39;ny filazam-baovao avy amin&#39;ny firairay ny sampana <a href="http://es.youtube.com/user/citizennews" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/es.youtube.com');">Citizen News ao amin&#39;ny You Tube</a>. Horonan-tsary amin&#39;ny teny Anglisy, latsaka ny 3 minitra ny faharetany, ary mikasika olona iray eo amin&#39;ny fiaraha-monina izay heverina fa tokony ho fantatry izao tontolo izao ny momba azy no ho raisin&#39;izy ireo amin&#39;izany. Amin&#39;ny volana Septambra no hanomezana fanazavana fanampiny sy hampahafantarana ny loka ho zaraina amin&#39;ity fifaninanana ity. Io manaraka io ny <a href="http://es.youtube.com/watch?v=jIivlrNoyVU" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/es.youtube.com');">horonan-tsary hanasana ny olona handray anjara</a>.</p>
<p><object><embed src="http://www.youtube.com/v/jIivlrNoyVU&#038;hl=en&#038;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object></p>
<p>Raha tsy ny teny Anglisy no teny nahabe ny mpandray anjara, dia mety ho ekena ny hanasiana olona mpitantara na fanazavana an-tsoratra amin&#39;ny teny Anglisy (Mampiasa ny tolotry ny <a href="http://dotsub.com/" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/dotsub.com');">DotSub</a>). Mbola miandry ny fanazavana fanampiny sy ny fepetra tokony arahina amin&#39;izao, na dia efa fantatra tamin&#39;ny hevitra mandeha aza fa ny mpampiasa ny Youtube rehetra mihoatra ny 13 taona dia afaka mandray anjara daholo.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/19/1255/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Rosia: Aleksandr Solzhenitsyn</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/04/1212/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/04/1212/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 04 Aug 2008 08:55:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Breaking News]]></category>

		<category><![CDATA[Freedom of Speech]]></category>

		<category><![CDATA[History]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Language]]></category>

		<category><![CDATA[Literature]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Russia]]></category>

		<category><![CDATA[Russian]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/04/1212/</guid>
		<description><![CDATA[Nodimandry ny alahady teo ilay efa nahazo ny loka Nobel Haisoratra tamin'ny boky mitondra ny lohateny hoe Tangoronosin'ny golagy(The Gulag Archipelago) dia i Aleksandr Solzhenitsyn. 89 taona izy izao nindaosin'ny fahafatesana izao. Efa misy sahady ny fanehoam-pilazana ataon'ny tontolom-bolongana Rosiana, ka ity ny soratra iray avy amin'ny mpandimby ny mpanoratra dia i LJ markgrigorian.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nodimandry tamin&#39;ny faha-89 taonany i<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Aleksandr_Solzhenitsyn" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"> Aleksandr  Solzhenitsyn</a>, ilay nahazo ny loka Nobel momba ny haisoratra noho ny bokiny mitondra ny lohateny hoe <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Gulag_Archipelago" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>The Gulag  Archipelago</em></a>, ny alahady (omaly) teo.</p>
<p>Efa manomboka azo tarafina any amin&#39;ny bolongana miteny rosiana izao fahafatesan&#39;i Solzhenitsyn izao ka indro atolotra anao <a href="http://markgrigorian.livejournal.com/206956.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/markgrigorian.livejournal.com');">lahatsoratra iray avy amin&#39;ny mpandimby azy</a> (RUS), soratry ny mpampiasa LJ  <em>markgrigorian</em>:</p>
<blockquote><p><strong>Nodimandry i Solzhenitsyn</strong></p>
<p>Tsy ampoizina mandrakariva ny vaovao tahaka itony. 89 taona izy.</p>
<p>Ho ahy manokana dia nanomboka tamin&#39;ny lakozian&#39;ny radio (no nahalalako an&#39;i) Solzhenitsyn. Mihaino ny vakitenin&#39;ny <em>The Gulag Archipelago (Ny tangoronosin&#39;ny Golàgy)</em> ny raibeko isan-kerinandro rehefa hariva. Mba mihaino araka izay kely fantatro amin&#39;ny soratry  Solzhentsyn ihany koa aho, fa mahery dia mahery tokoa ny fitantarana mampitampim-bava  avy amin&#39;ny fijoroana vavolombelona avy amin&#39;ny zavatra niainany sy ny sombim-piainana  voalaza [tao aminy].</p>
<p>Mazava loatra fa tsy mbola nahalala ilay tantara efa nalaza tahaka ny [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/One_Day_in_the_Life_of_Ivan_Denisovich" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>One  Day in the Life of Ivan Denisovich</em></a> na andro iray amin&#39;ny fiainan&#39;i Ivan Denisovich] sy [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Novy_Mir" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>Novyi Mir</em></a> gazetiboky haisoratra namoahan&#39;i Solzhenitsyn voalohany indrindra ny tantara nosoratany tamin&#39;ny Naovambira 1962], ary [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Alexander_Tvardovsky" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Aleksandr  Tvardovsky</a>, tonian&#39;ny <em>Novyi Mir</em>]…</p>
<p>Nandritra ny fotoana lava dia mpanoratra ny Tangoronosin&#39;ny Golàgy ihany no hany nahalalako an&#39;i Solzhenitsyn.</p>
<p>Vao maika moa nihanatanjaka izany fahatsapana izany rehefa nandany alina maromaro haka sary isaky ny takelaka ny Tangoronosy natonta tany Paris ny mpaka saripika Misha Kalantar ary teo no nahitako - fa tsy namakiako - antontan_tsary matevina avy amin&#39;o boky io.</p>
<p>Namaky azy aho taty aoriana. Miverimberina, satria tsy mety ny mindrana boky “anatin&#39;ny indray alina.” Ka ahoana moa no hitantanana ny mamaky azy ao antin&#39;ny indray alina? Eny fa na dia haingam-pamaky aza aho, heniky ny fihetseham-po aho, voatery nametraka ny boky teo anila, maka aina, maka fotoana kely mialoha ny hitsorahana indray any amin&#39;ny fitantarana ireo tranga mampihoron-koditra mitranga any amin&#39;ny toby sovietika, milazalaza ny Rafitry  famonoana olona.</p>
<p>Tamy avy eo ny [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Cancer_Ward" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>Cancer Ward na Fanjakan&#39;ny homamiadana</em></a>],  sy [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_First_Circle" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>The First  Circle na Faribolana voalohany</em></a>].</p>
<p>Nankafiziko tokoa ny fomban-tsoratra sy ny fitohizan-drafitra taratra ao amin&#39;ny lahatsorany, fomba fandrindran-tsoratra nialoha ny vanimpotoanan&#39;ny sovietika, ny lantompeom-pitantarana misongadina ao amin&#39;izay nosoratany.</p>
<p>Tamin&#39;ny alalan&#39;ny <em>Indray andro amin&#39;ny fiainan&#39;i Ivan Denisovich</em> sy <em>Toera-malalaky Matryona</em> kosa indray no nahalalan&#39;ny  mpamaky an&#39;i Solzhenitsyn , fa famenon&#39;izay efa novakiako sy fantatro kosa ireo amiko.</p>
<p>Fa nankaloiloy ahy avy hatrany kosa ny bokiny mitoondra ny lohateny hoe <em>Ahoana no hanatsarana an&#39;i Rosia</em>. Tsy ekeko - ary tsy mbola zakako mandraka ity androany - ny fitiavan-tanindrazana mivelatra naborany tao amin&#39;io lahatsoratra fohy io. Nefa tamin&#39;ny 1990, ny fehezanteny voalohany - “Nitsaha-paneno ny lakolosin&#39;ny Komonisima.” - dia tahaka ny haisoratra, fehy aritisitika tamin&#39;izay nitranga. Izay nitranga farany.</p>
<p>Nandritra izany fotoana izany no nahalalako fa i Solzhenitsyn no solontenan&#39;ny hetsika tia tanindrazana  sovietika nisintaka. Ary izay no nampazava tamiko ny safidiko na taminy na  [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Andrei_Sakharov" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Andrei Sakharov</a>], izay nitondra kosa ny faneva demaokiratika, ka nisafidianako an&#39;i Sakharov.</p>
<p>[<a href="http://www.nytimes.com/books/98/03/01/home/solz-oak.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.nytimes.com');"><em>Ny Amontana sy ny zanak&#39;omby</em></a>] - namaky azy ity ho ohatry ny tolona tsy misy fifampiraharahana eo amin&#39;olona iray manohitra ny Rafitra. Na dia misy fahabangana aza ity boky ity dia mora vakiana. Midika izany fa voasoratra tsara io.</p>
<p>[<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Red_Wheel" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>Ny Kodiarana Mena</em></a>] indray dia tsy takatro mihitsy.</p>
<p>Tsy ahy mihitsy koa ny fironan&#39;i Solzhenitsyn amin&#39;ny [Kirisitiana Orthodox/tia tanindrazana].  [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/August_1914" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');"><em>Aogositra 1914</em></a>] indray dia tsapako ho fahaverezan&#39;ny fitiavana haisoratra sy ny talentam-panoratana tao aminy.</p>
<p>Fa raha avela eo ankilany ny tsy fitiavako ny filozofiany sy ny fomba fanoratry Solzhenitsyn  indraindray dia heveriko fa tena fahombiazana tanteraka kosa ny <em>Tangoronosin&#39;ny Golàgy</em>. Raha tao anatin&#39;ny tontolo Sovietika ve, niaretana ny fampahoriana sy ny sivana, na dia nisy aza ny fikarohana azy, ka mbola nahangonan&#39;i Solzhenitsyn ny porofo mivaingana tokana, nandrindrany sy nampitany azy ho amin&#39;ny endrika mampitolagaga ny fahazavan&#39;izay nosoratany.</p>
<p>Tsy azo tsinontsinoavina mihitsy. Asa soratra goavana ny<em>The Archipelago</em> (Ny Tangoro-nosy).</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/04/1212/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Madagasikara tamin&#39;i Hong Kong:&#8221;Avereno ny Emeraodanay&#8221;</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/02/1204/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/02/1204/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Aug 2008 16:47:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Business]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Hong Kong (China)]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Law]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/02/1204/</guid>
		<description><![CDATA[Lova Rabary-Rakotondravony no nanazava fa nandefa solontena efatra tany Hong Kong hanao izay hamerenana ny emeraoda lehibe indrindra sy mavesatra indrindra fantatra ankehitriny [ nomena anarana hoe Fanomezan&#39;ny Lanitra] ary aranty ao amin&#39;ny Baoqu Tang Modern Art Gallery any Honk Kong ny fitondrana Malagasy. Takian&#39;ny fitondrana Malagasy ho anisan&#39;ny fananam-pirenena ny vato izay nahazoan&#39;i Chan [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.lexpressmada.com/index.php?p=display&amp;id=19483" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.lexpressmada.com');">Lova Rabary-Rakotondravony</a> no nanazava fa nandefa solontena efatra tany Hong Kong hanao izay hamerenana ny emeraoda lehibe indrindra sy mavesatra indrindra fantatra ankehitriny [ nomena anarana hoe Fanomezan&#39;ny Lanitra] ary aranty ao amin&#39;ny Baoqu Tang Modern Art Gallery any Honk Kong ny fitondrana Malagasy. Takian&#39;ny fitondrana Malagasy ho anisan&#39;ny <a href="http://www.lifeofguangzhou.com/node_10/node_37/node_83/2008/07/29/121729456545449.shtml" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.lifeofguangzhou.com');">fananam-pirenena ny vato</a> izay nahazoan&#39;i Chan SicPo izay aritisita alalana ny hampiranty azy sady nilazany rahateo fa tamin&#39;ny fomba ara-dalàna no nahazoany ny vato izay ana orinasa mpitrandraka vato miorina ao la Reunion antsoina hoe Orgaco .</p>
<p><em>[naoty avy amin&#39;ny mpandika teny: ao amin&#39;ny rohy dia voalaza fa orinasa Firantsay ity Orgaco ity, ka nahatonga ahy hieritreritra hoe sao dia mbola anisan&#39;ny antony nahatonga ny fandroahana ilay masoivoho Firantsay ihany koa ity vato ity? Niaro ny &#8220;azy&#8221; manko ny fitsarana Firantsay raha izany]</em></p>
<p> </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/08/02/1204/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Borazila: Niala tsy ho minisitry ny kolontsaina</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1198/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1198/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 31 Jul 2008 21:28:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Brazil]]></category>

		<category><![CDATA[Governance]]></category>

		<category><![CDATA[Politics]]></category>

		<category><![CDATA[Portuguese]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1198/</guid>
		<description><![CDATA[Maro ny bolongana no nitatitra fa nandao ny toerana mahaminisitry ny kolontsaina azy, deparitemanta nentiny hatrmin&#39;ny 2003, i  Gilberto Gil . Mieritreritra ny hanao laharam-pahamehana ny asa mahampihira azy indray izy.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://clinicadapalavra.blogspot.com/2008/07/aplausos-para-gil-que-volta-seu-ninho.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/clinicadapalavra.blogspot.com');">Maro ny bolongana</a> no nitatitra fa nandao ny toerana mahaminisitry ny kolontsaina azy, deparitemanta nentiny hatrmin&#39;ny 2003, i  <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gilberto_Gil" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Gilberto Gil</a> . Mieritreritra ny hanao laharam-pahamehana ny asa mahampihira azy indray izy.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1198/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Angola: Indrisy ry tsenan&#39;i Kinaxixe ao Luanda</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1197/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1197/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 31 Jul 2008 21:28:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Angola]]></category>

		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Business]]></category>

		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Portuguese]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1197/</guid>
		<description><![CDATA[Malahelo dia malahelo tokoa i Anabela Quelhas [pt] eo ampanatrehana ny fandravana ny tsenan&#39;i Kinaxixe ao Luanda. Tanisainy ny antony folo anamarihany fa fanorenana manana ny maritrano mampiavaka ny taona 1950 sy manandanja ho an&#39;ny mponina io fanorenana io, ary nofeheziny fa : “Mbola maivandanja eo anatrehan&#39;ny vola sy ny varotra indray ny tahirin-kolontsaina”. Foibem-barotra maoderina [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span class="post-author">Malahelo dia malahelo tokoa i <a href="http://blogdangola.blogspot.com/2008/07/j-divulguei-em-vrios-sitios-na-net.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/blogdangola.blogspot.com');">Anabela Quelhas</a> [pt] eo ampanatrehana ny fandravana ny tsenan&#39;i </span><span class="post-author">Kinaxixe ao Luanda. Tanisainy ny antony folo anamarihany fa fanorenana manana ny maritrano mampiavaka ny taona 1950 sy manandanja ho an&#39;ny mponina io fanorenana io, ary nofeheziny fa : “Mbola maivandanja eo anatrehan&#39;ny vola sy ny varotra indray ny tahirin-kolontsaina</span>”. Foibem-barotra maoderina vao vao indray manko no hatsangana eo amin&#39;io toerana io ihany.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/31/1197/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Libanona: Mamelona indray ny fikambanana jiosy</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/27/1178/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/27/1178/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 27 Jul 2008 08:05:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[History]]></category>

		<category><![CDATA[Lebanon]]></category>

		<category><![CDATA[Religion]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<category><![CDATA[War &#038; Conflict]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/27/1178/</guid>
		<description><![CDATA[“Manohana ara-bola sy manavao ny sinagoga, lehibe indrindra any amin&#39;ny tontolo Arabo, Magen Abrahama afovoan-tanànan&#39;ny renivohitra Libaney ny zanaka ampielezana Libaney. Antenaina ho vita mialoha ny faran&#39;ity taona ity na mialoha ny taona 2009 ny fanavaozana,” hoy ny tatitry The Lebanese Inner Circle.[Kodiarana Libaney]
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>“Manohana ara-bola sy manavao ny sinagoga, lehibe indrindra any amin&#39;ny tontolo Arabo, Magen Abrahama afovoan-tanànan&#39;ny renivohitra Libaney ny zanaka ampielezana Libaney. Antenaina ho vita mialoha ny faran&#39;ity taona ity na mialoha ny taona 2009 ny fanavaozana,” hoy ny tatitry <em><a href="http://theinnercircle.wordpress.com/2008/07/22/reviving-lebanons-jewish-community/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/theinnercircle.wordpress.com');">The Lebanese Inner Circle</a></em>.[Kodiarana Libaney]</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/27/1178/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Letonia: Bolongatsarin&#39;i Arnis Balcus</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1175/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1175/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 26 Jul 2008 07:34:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[History]]></category>

		<category><![CDATA[Latvia]]></category>

		<category><![CDATA[Photography]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<category><![CDATA[Travel]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1175/</guid>
		<description><![CDATA[Nanomboka namoaka Bolongatsary Letoniana (Latvia photoblog) i Arnis Balcus : “Te-hampiranty izay hitako aho satria matetika heverina ho azo alaina maimaipoana ny zava-mahaliana ahy ary tsy mba tsikaritra loatra ihany koa. Eny, zavabitika tokoa ireo fa mbola hanjavona indray andro any, ary tahaka izany ny fanorenana sy ny rafitrano tamin&#39;ny andro sovietika izay niserana ihany. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nanomboka namoaka <a href="http://balcus.blogspot.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/balcus.blogspot.com');">Bolongatsary Letoniana (Latvia photoblog)</a> i Arnis Balcus : “Te-hampiranty izay hitako aho satria matetika heverina ho azo alaina maimaipoana ny zava-mahaliana ahy ary tsy mba tsikaritra loatra ihany koa. Eny, zavabitika tokoa ireo fa mbola hanjavona indray andro any, ary tahaka izany ny fanorenana sy ny rafitrano tamin&#39;ny andro sovietika izay niserana ihany. Fa nalaiko (sary) ihany izy ireny ho tahiry satria omentsika lanaja ny zavatra iray rehefa tsy eo intsony.”</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/26/1175/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>90 Taona i Nelson Mandela</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/19/1146/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/19/1146/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 19 Jul 2008 19:54:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[History]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[Lesotho]]></category>

		<category><![CDATA[Mozambique]]></category>

		<category><![CDATA[Photos]]></category>

		<category><![CDATA[Portuguese]]></category>

		<category><![CDATA[South Africa]]></category>

		<category><![CDATA[Tanzania]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1146</guid>
		<description><![CDATA[Ny Zoma 18 jolay teo no feno 90 taona i Nelson Mandela ary dia nihoatra sisitanin'i Afrika Atsimo izany fankalazana izany ka niarahan'izao tontolo izao niaramihira sy nitehaka ny nahatratra ny fety. Andeha ary hiaramankalaza izany koa isika amin'ny alalan'ity fitetezam-paritra ity hamakiana ny fifaliana misongadina manerana ny kaontinanta afrikana ity.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<blockquote><p><strong><em>Ampoky ny fifaliana izahay, vahoakan&#39;i Afrika Atsimo, fa naverin&#39;ny zanak&#39;olombelona ho amin&#39;ny fivelaranay, izahay, izay noheverina ho dahalo fotoana vitsy lasa izay, no nomena tombondahiny naiditra ho ao anatin&#39;ny fiaraha-monina iraisam-pirenena eto amin&#39;ny taninay manokana.</em></strong></p></blockquote>
<p style="text-align: center;">– teny avy amin&#39;i Nelson Mandela&#39;s <a href="http://www.anc.org.za/ancdocs/history/mandela/1994/inaugpta.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.anc.org.za');">nandritra ny fitokanana</a> azy ho Filoham-pirenen&#39;i Afrika Atsimo, tany Pretoria, ny 10 May 1994.</p>
<p style="text-align: left;">
<p style="text-align: left;"><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Nelson_Mandela" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Nelson Mandela</a>, ilay mpitolona nanohitra ny fanavakavaham-bolokoditra sady filoham-pirenena  Afrikana Tatsimo voafidy tamin&#39;ny fomba demaokiratika feno, no nankalaza ny faha-90 taonany androany [Zoma] ary nihoatra ny tranony  any Qunu, vohitra kely any atsinanan&#39;i Le Cap sy ny sisintany lavitra mihitsy izany ny fanomezam-boninahitra azy izany. Niara-nihira ny fahatrarany fety (happy birthday) izao tontolo izao ary <a href="http://www.actsa.org/mandela/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.actsa.org');">nandefa karatra fiarabana ho azy</a>. Ny ifantohantsika etoana dia ny lahatsora-pifaliana avy amin&#39;ireo mpamaham-bolongana mipetraka eto Afrika, izay dindon&#39;ny fiovana nentin&#39;i Madiba tamin&#39;ny fiainany sy ny fireneny, ary ny nofinofiny amin&#39;ny ho avy.</p>
<p>Rethabile Masilo, mpamaham-bolongana Lesotho fiaviana, no mahatsiaro ny halehiben&#39;ny tolona  nataon&#39;i Mandela. Mendrika hotsidihana ny bolongany <em><a href="http://www.blacklooks.org/2008/07/mandela_birthday_rethabile.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.blacklooks.org');">Black Looks</a></em> noho ny traikefa niainan&#39;ny fianakaviambeny raha nialokaloka tany Afrika Atsimo izy ireo:</p>
<blockquote><p>I had a light bulb above my head, just like in cartoons, and the hair on my arms stood on end. The name Nelson Mandela dropped of it’s own accord into my head, and I truly, really understood why he had sacrificed his life against this… thing. For that particular zombie instant, hair on end, a stupid smile on my face, I <em>knew</em> why. I want to wish him a happy birthday today, and tell <a href="http://poefrika.blogspot.com/2008/07/troublemakerthe-man-from-qunu.html" title="Mandela, the troublemaker" target="_blank" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/poefrika.blogspot.com');">him</a> that <em>we know</em>.</p></blockquote>
<div class="translation">Nisy jiro kely nirehitra, toy ireny amin&#39;ny tantara antsary ireny, teo ambony lohako, ary toy ny marikoditra aho. Toa mirotsaka moramora eken&#39;ny ao an-dohako ny anarana Nelson Mandela, ary tena takatro dia takatro tokoa ny nanaovany sorona ny fiainany iadiana amin&#39;iny&#8230; zavatra iny. Amin&#39;ity fotoam-pahatsiarovana ity (fitsanganan&#39;ny maty &#8220;zombie&#8221; hoy ny lahatsoratra nadika), fotoana mamparikoditra, amin&#39;izato hehy valaka misoritra eny amin&#39;ny tavako, vao <em>fantatro</em> ny antony.</div>
<p>Avy ao Afrika Atsimo kosa i  Sandi Schultz<em> </em>mpamahana ny <em><a href="http://cybersass.com/2008/07/18/happy-birthday-madiba/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/cybersass.com');">My Whorl</a></em> no mahatadidy tsara ilay fiandohan&#39;ny volana Feboroary 1990 raha henony fa noafahana i Mandela, ilay maherifony indrindra, rehefa tany amponja nandritra ny 27 nitolona ho amin&#39;ny fiarahamonina afaka sy demaokiratika:</p>
<blockquote><p>10 february 1990 - we’re in the airport lounge in brussels. i see someone i know and she shouts out, “mandela’s free tomorrow!” wow, we are floored by the news! at long last - and we’re going to be home when it happens.</p>
<p>we land sometime in the early hours and head straight for soweto to watch madiba’s release on tv with friends of john’s. it is momentous! the man walks out, taller, more charismatic than anyone could have imagined. larger than life. a survivor of the seemingly impossible.</p></blockquote>
<div class="translation">10 feboroary 1990 - tao amin&#39;ny toeram-piandrasana tao amin&#39;ny seranam-piaramanidina tao  Bruxelles izahay. Nahita olompantatra iray aho nihiaka mafy hoe, “ho afaka i Mandela rahampitso!” oe, nihoraka izahay nandre ny vaovao! ary naharitra izany - ary dia nody izany rehefa tonga tokoa ny tokoa.Niserantsarana tsindraindray vao maraina izahay hitoditodika any soweto hijery miaraka amin&#39;ny naman&#39;i John ny fanafahana ny madiba mandeha amin&#39;ny fahitalavitra. Tonga ny fotoana! nivoaka ny lehilahy, nihagoavana, mbola manana herimpanahy lehibe noho izay noheverin&#39;ny rehetra, midadasika noho ny aina (feno fahamiramiranana?). Sisampaty avy amin&#39;ny tranga tsy azo vinavinaina.</p>
</div>
<p><em><a href="http://pernille.typepad.com/louderthanswahili/2008/07/happy-birthday.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/pernille.typepad.com');">Louder than Swahili</a></em>, bolongana Danoà monina any Tanzania indray no manambara fa maro ny azo ianarana avy amin&#39;i Mandela, indrindra moa fa rehefa miatrika ny fahafahana mamela heloka isika. Mino izy fa tsy  filoha tsotra fotsiny izy:</p>
<blockquote><p>Mandela has gotten a position very few politicians could ever hope for. It is very much due to Mandela that the country has been able to change and create a positive image of what now is labelled the rainbow nation. But keeping this brand alive is also very much dependent on how his predecessors manage to continue running the country.</p></blockquote>
<div class="translation">Manana laka vitsy mpanao politika manana azy ka tsiriritina fatratra i Mandela. Noho i Mandela no nahafahan&#39;ny firenena niova sy nanjary tsara jinery noho ny anarana iangotiana azy hoe firenen&#39;ny avana. Fa ny fitazonana izany anarambositra tsara izany haharitra koa aloha dia miankina be dia be  amin&#39;izay ataon&#39;ireo mpandimby azy ankehitriny.</div>
<p>Ao amin&#39;ny lahatsoratra hoe ‘Bring Back Nelson Mandela&#39; (avereno i Nelson Mandela) , kosa no itarafan&#39;i  <em><a href="http://theleoafricanus.com/2008/07/17/bring-back-nelson-mandela/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/theleoafricanus.com');">Africa is a Country</a></em> izay mahaliana mikasika an&#39;i Afrika Atsimo amin&#39;ity 2008 ity:</p>
<blockquote><p>It’s of course a very interesting time to celebrate Mandela’s 90th birthday. It’s been 18 years since has released from prison and 14 years since he was first elected as President. And yes, in some ways South Africa today is unrecognizable from the country Mandela encountered in 1990. But some of the old inequalities persist. South Africa — a country that revels in its “special” status — is also becoming an ordinary country.</p></blockquote>
<div class="translation">Fotoana mahafinaritra tokoa izao hankalazana ny faha-90 taona nahaterahan&#39;i Mandela. 18 taona izay no nanafahana azy avyany amponja ary 14 taona kosa no nahafiloha voafidim-bahoaka voalohany azy.Eny, amin&#39;ny lafiny sasany dia tsy fantatra intsony ilay Afrika Atsimo natrehin&#39;i Mandela tamin&#39;ny 1990. Fa mbola misy ihany ny fitongilanana taloha misoritra etsy sy eroa. Afrika Atsimo — ilay firenena &#8220;miavaka manokana&#8221; iny lahy — ka nanjary firenena tsotra amin&#39;izao fotoana izao.</div>
<p><em><a href="http://africareflections.wordpress.com/2008/07/18/tata-mandela-celerates-his-90th-birthday/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/africareflections.wordpress.com');">Memoires of Africa</a></em> [fahatsiarovan&#39;i Afrika] ihany koa dia mametraka izay fahasarotana mianjady amin&#39;ny firenena izay ankehitriny, ary manantena fa tsy ho adinoina ny lova navelan&#39;ilay maherifo:</p>
<blockquote><p>It’s a day for many to reflect on his legacy. At a time when South Africa is going through political upheavals many pray for his wisdom to be transferred to the current and potential future leadership of the country. Will his legacy be carried out to ensure that the stability and the future of this country reflect what he fought for? But let’s not get into politics for today… Ube neminye iminyaka Tata…</p></blockquote>
<div class="translation">Fotoana tokoa izao ieritreretana ny lova napetrany. Amin&#39;izao fotoana mampihotakotaka ny politika eto Afrika Atsimo dia maro no mivavaka mba hifindra amin&#39;ny mpitondra ankehitriny sy hitondra rahampitso ny fahendrena nananany (Mandela).  Ho tafafindra ve ny lova mba ahafahana mitondra miadana ny firenena ahafahana mitaratra tokoa ny tolona nataony ho an&#39;ny firenena? Fa andao aloha mba tsy hotarihin&#39;ny politika androany e… Ube neminye iminyaka Tata…</div>
<p>Avy any Mozambique kosa, <a href="http://www.mozambique-music.com/seguindosonhos/noticias.htm" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.mozambique-music.com');">Seguindo os Sonhos</a> [Manaraka ny nofinofy, pt], tarika mpihira  misy ankizy manantanlenta efatra, dia nandrakitra <a href="http://www.mozambique-music.com/sites/pages/sounds/demos/mandela.mp3" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.mozambique-music.com');">hira</a> hira manokana ho fahatsiarovana ny faha-90 taona nahaterahan&#39;i Mandela. Hihira amin&#39;ny fety hankalazaina amin&#39;ny 10 aogositra ho avy izao any Maputo ry zareo . Azonao vakiana eto ny tonony <a href="http://www.mozambique-music.com/seguindosonhos/letras.htm" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.mozambique-music.com');">eto</a>. Ny lahatsoaratra androany moa dia momba ny fetim-pahaterahana:</p>
<blockquote><p>Nelson Mandela, nosso ídolo ! Hoje a tarde vai receber em África do Sul um pequeno presente nosso: um DVD com a nossa música e o nosso video para seu nonagésimo aniversário. Você é um homem de um coração tão humanístico como há muito poucos neste mundo de hoje, cheio de egoístas e de líderes políticos cuja maioria persegue agendas individuais e não de índole nacional que possam beneficiar os seus compatriotas de que se proclamam seus representantes e defensores.</p></blockquote>
<p class="translation">Hahazo fanomezana kely avy aminay i Nelson Mandela, ilay olona tsongoin&#39;olombolo, amin&#39;ity tolakandro ity any Afrika Atsimo: DVD iray misy ny ny lahatsarinay sy ny hiranay natokana ho amin&#39;izao faha-90 taona anao izao. Olona manana toe-panahy mendrika vitsy dia vitsy mpanana amin&#39;izao fotoana izao manerana izao tontolo izao ianao, izao tontolo izao feno olona tia tena sy mpitarika politika tsy mahalala afa-tsy ny fandaharam-potoana ho an&#39;ny tenany fa tsy mikatsaka ny tombotsoan&#39;ny besinimaro, nefa dia mampihambo ny tenany ho solotenam-bahoaka sy mpiaro azy.</p>
<p><a href="http://sarocks.co.za/2008/07/18/my-memories-of-madiba/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/sarocks.co.za');">Jennifer Reynard</a> moa niezaka ihany ny tsy hitomany teo amin&#39;ny biraony raha nahatsiaro ny nandaozan&#39;i Nelson Mandela ny fonja, ny androm-pifidianana eo ampijerena tamin&#39;ny fahitalavitra ny fanokafana ny faha90 taonany fa tsy tanany ny ranomasony:</p>
<blockquote><p>Natasha, Tanja and I are at Natasha’s aunt and uncle’s house. “Did you send an sms for Mandela’s birthday?” Tush asks me. “Yes- but I kept it very simple. Just ‘Happy Birthday Madiba. God bless and have many more. Love Jenny”.<br />
” Not me,” Natasha says “I got quite emotional, saying ‘Thank you for sending our country on its way to democracy…”<br />
Today- grey skies. I slept past my alarm clock. I got to work late. My eyes are teary. I wish I had baked a cake. I wish I could share with someone how much today means. I listen to Asimbonanga, Impi, Scatterlings of Africa and others on Youtube. I watch the video of Madiba on stage in Frankfurt. I want to cry for our country, and our people, for being so far away but for always having Africa in my heart.<br />
Mandela is an icon, but the key thing about him is it feels like each one of us carries a piece of him- a quote, a special memory, the image ofMadiba shirts hanging in OR Thambo - in our hearts. Not only does he remind the world that we count, that we mean something, but in some small way, his birthday has the power to bring me home.<br />
Happy birthday Madiba. God bless you.
</p></blockquote>
<div class="translation">Tao an-tranon&#39;i dadatoa sy nenitoan&#39;i Natasha izaho sy i Natasha ary i Tanja. “Nandefa sms  ve ianao tamin&#39;ny aniveriseran&#39;i Mandela?” Hoy i Tash amntsy ahy. “Eny- fa nataoko tsotra dia tsotra ny ahy. Nataoko fotsiny hoe ‘Happy Birthday Madiba.(Arabaina fa nahatratra ny fetinao ianao Madiba) Homba anao anie Andriamanitra ary hahatratra ny arivo mitsingeringerina. Maripitiavana avy amin&#39;i Jenny”.<br />
” Izaho tsy nandefa,” hoy Natasha “nidobodoboka be ny foko, niteny hoe ‘Mankasitraka anao noho ny nitarihanao ny firenentsika ho any amin&#39;ny demaokirasia…”<br />
Malomaloka ny andro androany. Mbola natory aho na dia naneno aza ny fanairana. Tara aho vao tonga tany ampiasana. Bongon-dranomaso ny masoko. Faniriako ny hanao mofomamy. Faniriako raha mba misy olona miaramizara amiko ny halehiben&#39;ity andro ity. Nihaino Asimbonanga, Impi, Scatterlings of Africa sy ny maro hafa tamin&#39;ny Youtube aho. Nijery ny lahatsarin&#39;i Madiba fony izy tany Frankfurt aho. te-hitomany ho an&#39;ny tanindrazanay sy ny olona ao aminy aho noho ny fahalavirantany saingy ao ampoko mandrakariva i Afrika.<br />
Olona masina i Mandela, fa ny lakilen&#39;ny famantarana azy dia ny fahatsapan&#39;ny tsirairay fa misy sombiny avy aminy entitsika tsirairay avy - sombinteny, fahatsiarovana manokana, sarin&#39;i Madiba amin&#39;ny akanjo NA ny an&#39;i Thambo - any ampotsika any. Tsy ny nampahatsiaro an&#39;izao tontolo izao fa eo koa izahay, fa misy dikany izahay ihany no nentiny, fa misy lafiny koa amin&#39;ny fahatsiarovana ny aniveriserany hery nitondra ahy ho any an-tanindrazana.<br />
Nahatratra ny fetinao ianao Madiba. Homba anao anie Andriamanitra.</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/19/1146/feed/</wfw:commentRss>
<enclosure url="http://www.mozambique-music.com/sites/pages/sounds/demos/mandela.mp3" length="7148983" type="audio/mpeg" />
		</item>
		<item>
		<title>Iran: Toerana maro noraisina ho vakoka iraisam-pirenena</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/12/1126/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/12/1126/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 Jul 2008 04:29:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Armenia]]></category>

		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Azerbaijan]]></category>

		<category><![CDATA[History]]></category>

		<category><![CDATA[Iran]]></category>

		<category><![CDATA[Religion]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/12/1126/</guid>
		<description><![CDATA[Blogian no miresadresaka amintsika ny fampidirana ny monasitera Armeniana 3 any Iran ho ao anaty ny lisitry ny vakoka iraisam-pirenena alahatry ny  UNESCO. Raha nahafaly ny mpamaham-bolongana izany hetsika izany, dia nahasosotra azy kosa ny tsy nihetsehan&#39;ny UNESCO raha nisy vohitra Armeniana any ankodahodan&#39;i Azerbaijan any Nakhichevan rava.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Blogian </em>no miresadresaka amintsika ny fampidirana ny monasitera Armeniana 3 any Iran ho ao anaty ny lisitry ny vakoka iraisam-pirenena alahatry ny  UNESCO. Raha nahafaly ny mpamaham-bolongana izany hetsika izany, dia <a href="http://blogian.hayastan.com/2008/07/08/the-price-of-djulfa/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/blogian.hayastan.com');">nahasosotra azy kosa ny tsy nihetsehan&#39;ny UNESCO raha nisy vohitra Armeniana any ankodahodan&#39;i Azerbaijan any Nakhichevan rava</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/07/12/1126/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>
