<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd"
	xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
>

<channel>
	<title>amin´ny teny malagasy &#187; French</title>
	<atom:link href="http://mg.globalvoicesonline.org/category/languages/french/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
	<description>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</description>
	<pubDate>Fri, 05 Dec 2008 11:48:21 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.5.1</generator>
	<language>en</language>
		<!-- podcast_generator="podPress/8.8" -->
		<copyright>&#xA9; </copyright>
		<managingEditor>lova.rakotomalala@gmail.com ()</managingEditor>
		<webMaster>lova.rakotomalala@gmail.com()</webMaster>
		<category></category>
		<itunes:keywords></itunes:keywords>
		<itunes:subtitle></itunes:subtitle>
		<itunes:summary>Manangam-peo izao tontolo izao. Renao ve?</itunes:summary>
		<itunes:author></itunes:author>
		<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
		<itunes:owner>
			<itunes:name></itunes:name>
			<itunes:email>lova.rakotomalala@gmail.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<itunes:block>No</itunes:block>
		<itunes:explicit>no</itunes:explicit>
		<itunes:image href="http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress_large.jpg" />
		<image>
			<url>http://mg.globalvoicesonline.org/wp-content/plugins/podpress/images/powered_by_podpress.jpg</url>
			<title>amin´ny teny malagasy</title>
			<link>http://mg.globalvoicesonline.org</link>
			<width>144</width>
			<height>144</height>
		</image>
		<item>
		<title>Goyana Frantsay: Fitokonambe tsy misy milaza</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/03/1400/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/03/1400/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 03 Dec 2008 20:09:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[Energy]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[French Guiana]]></category>

		<category><![CDATA[Protest]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/03/1400/</guid>
		<description><![CDATA[Nisafotofoto ny toe-draharaha any amin'ny faritry Goyana Frantsay efa herinandro mahery izay. Manohitra ny fiakaran'ny vidin'ny lasantsy amin'ny alalan'ny fametrahana barazy manerana ny lalana, fanakatonana ny sekoly sy orinasa ny mponina. Amin'izao fotoana izao dia  €1,77 isaky ny litatra ny vidin'ny lasantsy (US$ 2,25), izay mifandaka amin'ny fidinan'ny solika izay tafidina ambanin'ny US$ 50,00 ny iray baril herinandro vitsivitsy lasa izay. Manome ny akon'izany fihetsiketseham-bahoaka izany ny tontolom-bolongana Goyaney Frantsay.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="single" class="entry">
<p>Nisafotofoto ny toe-draharaha any amin&#39;ny faritry <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/French_Guiana" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">Goyana Frantsay</a> efa herinandro mahery izay. <a href="http://www.france24.com/en/20081130-petrol-protests-block-french-guianas-roads-france" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.france24.com');">Manohitra ny fiakaran&#39;ny vidin&#39;ny lasantsy</a> amin&#39;ny alalan&#39;ny fametrahana barazy manerana ny lalana, fanakatonana ny sekoly sy orinasa ny mponina amin&#39;izao fotoana izao. Amin&#39;izao fotoana izao dia  €1,77 isaky ny litatra ny vidin&#39;ny lasantsy (US$ 2,25), izay mifandaka amin&#39;ny fidinan&#39;ny solika izay tafidina ambanin&#39;ny US$ 50,00 ny iray baril herinandro vitsivitsy lasa izay. Manome ny akon&#39;izany fihetsiketseham-bahoaka izany ny tontolom-bolongana Goyaney Frantsay.</p>
<p>Tamin&#39;ny 28 Novambra lasa teo no nanazavan&#39;ny <em><a href="http://guyane.over-blog.net/article-25255394.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/guyane.over-blog.net');">Le Blog Guyane</a></em> [fr] fa efa ambavahoana tokoa ny toe-draharaha ara-toe-karena, politika ary sosialy any an-toerana, ka izay no miteraka izao fihetsiketseham-bahoaka sy fitokonana politika izao.</p>
<blockquote><p>“Déjà que la vie est chère ici, mais avec l&#39;essence à 1,77 euros ça devient plus gérable pour beaucoup de gens. Du coup blocage total des transports, voiture, avion, déchargement des bateaux. Petit probleme, certains bleds isolés dépendent de l&#39;essence pour l&#39; électricité, la filtration de l&#39;eau étant électrique, plus d&#39;eau potable en début de semaine prochaine (le fleuve est pollué au mercure des chercheurs d&#39; or), plus d&#39;électricté pour les dispensaires, etc….. “</p></blockquote>
<div class="translation">Amin&#39;izao fiainana efa lafo eto izao, mbola 1,77 euros ny (litatry ny) lasantsy hany ka tsy zakan&#39;ny maro intsony izany. Tonga dia tsy misy mihetsika intsony ny fitaterana, ny fiara, ny fiaramanidina, ny fibatana ny entana miala ny sambo. Ny olana, misy ny toerana saro-dalana no miankina amin&#39;ny lasantsy ny herinaratra, mandeha amin&#39;ny herinaratra koa moa ny fitantavanana ny rano ka tsy hisy intsony koa ny rano azo antoka manomboka amin&#39;ny herinandro (efa voaloton&#39;ny mpitady volamena koa moa ny renirano) ary dia tsy hisy rano jiro ihany koa ny tobim-pahasalamana …”</div>
<p>Ny tena nifantohany koa dia tsy mba misy fampahalalam-baovao iraisam-pirenena mitatitra ity vaovao ity, nefa dia tsy fahita hatramin&#39;izay ity olana izay nahatonga ny mponina Goyaney sy ny mpanao politika ao aminy handray andraikitra ity.</p>
<blockquote><p>“Eh oui, des barrages partout, plus d&#39;écoles ni de magasins ouverts,plus d&#39;essence, il reste l&#39; hopital et la police….. Bon vu qu&#39; apparement la Guyane n&#39; interesse pas trop les médias ni notre cher président, ni même beaucoup le secrétaire d&#39; etat à l&#39; outre mer…”</p></blockquote>
<div class="translation">Eny ho&#39;aho, feno barazy anie ny tanàna e! tsy misokatra ny sekoly, ny fivarotana, tsy misy intsony ny lasantsy, ny hopitaly sy ny polisy sisa (no misokatra)….Fa toa tsy dia mahaliana ny fampahalalam-baovao loatra moa ny eto Goyana, ka tsy mahataitra ny filohantsika, eny fa na dia ny sekreteram-panjakana miandraikitra ny ampitan-dranomasina aza tsy taitra…”</div>
<p>Fa lahatsoratra iray ao amin&#39;ny bolongan&#39;i <em><a href="http://dometstephenguyane.travelblog.fr/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/dometstephenguyane.travelblog.fr');">Dom et Steph en Guyane</a></em> [fr] no mampivoitra ny tsy maintsy  andinihan&#39;ny mponina sy ny mpitondra ny resaka angovo madio kokoa.</p>
<blockquote><p>“Espérons aussi qu&#39;un débat de fond sur les alternatives à la consommation de pétrole soit initié.”</p></blockquote>
<div class="translation">“Enga anie mba hisy ny loa-bary an-dasy lehibe handinihana lalina hampidirana izay hasolo ny fampiasana ny solika ( eto Goyana Frantsay).”</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/03/1400/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Nahoana no hamaham-bolongana ho an&#39;i Afrika</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/02/1393/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/02/1393/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 02 Dec 2008 05:41:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Arts &#038; Culture]]></category>

		<category><![CDATA[Burkina Faso]]></category>

		<category><![CDATA[Cote d'Ivoire]]></category>

		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>

		<category><![CDATA[Ethnicity]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Ideas]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Software &#038; Tools]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/02/1393/</guid>
		<description><![CDATA[Andro vitsivitsy lasa izay dia nitagy ny mpamaham-bolongana namany i Théophile Kouamouo [Fr], mpamaham-bolongana mipetraka any Abidjan (Côte d&#39;Ivoire), hilazalaza ny eritreriny tsirairay avy amin&#39;ny antony hamahanam-bolongana momba an&#39;i Afrika:
Bloguons nous pour la diaspora et le vaste monde, coupé de nos contemporains sur le continent ? Blogue-t-on sur l&#39;Afrique comme on blogue sur l&#39;Europe ou l&#39;Asie [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Andro vitsivitsy lasa izay dia <a href="http://kouamouo.ivoire-blog.com/archive/2008/11/21/pourquoi-bloguer-sur-l-afrique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/kouamouo.ivoire-blog.com');">nitagy</a> ny mpamaham-bolongana namany i Théophile Kouamouo [Fr], mpamaham-bolongana mipetraka any Abidjan (Côte d&#39;Ivoire), hilazalaza ny eritreriny tsirairay avy amin&#39;ny antony hamahanam-bolongana momba an&#39;i Afrika:</p>
<blockquote><p>Bloguons nous pour la diaspora et le vaste monde, coupé de nos contemporains sur le continent ? Blogue-t-on sur l&#39;Afrique comme on blogue sur l&#39;Europe ou l&#39;Asie ? La blogosphère afro-orientée a-t-elle quelque chose de spécifique à offrir au concert de l&#39;universel version 2.0 ?</p></blockquote>
<div class="translation">Hamaham-bolongana ho an&#39;ny mieli-patrana sy ny tontolo midadasika, tafasaraka amin&#39;ny mpiara-belona amintsika any amin&#39;ny kaontinanta? Hamaham-bolongana ho an&#39;i Afrika tahaka izay hamahanam-bolongana ho an&#39;i Eoropa na i Azia? Moa ve ny tontolom-bolongana mitodika amin&#39;i Afrika manan-javatra manokana atolotra ny fiaraha-mientan&#39;izao tontolo izao endrika 2.0?</div>
<p>Taorian&#39;ny nitagiany mpamaham-bolongana Afrikana vitsivitsy dia natolotry Téophile ihany ny <a href="http://kouamouo.ivoire-blog.com/archive/2008/11/21/pourquoi-bloguer-sur-l-afrique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/kouamouo.ivoire-blog.com');">valinteiny</a> tamin&#39;ny fanontaniany:</p>
<blockquote><p>Je blogue sur l&#39;Afrique avec joie parce que je crois que c&#39;est de nos voix individuelles et mêlées que naîtra la renaissance africaine qui arrivera aussi sûrement que le rêve de Martin Luther King est devenu réalité quarante années plus tard. Je lis les blogs afro-orientés avec bonheur parce qu&#39;ils me donnent une image moins monolithique et moins catastrophiste du continent et de ses habitants.</p></blockquote>
<div class="translation">Mamaham-bolongana ho an&#39;i Afrika amim-pifaliana aho satria inoako fa avy amin&#39;ny feo maningatsingana sy mifangaro avy amintsika no iavian&#39;ny tsirim-panantenana afrikana vaovao indray izay ho avy mihitsy tahaka ny nofin&#39;i Martin Luther King izay tanteraka 40 taona taty aoriana. Mamaky amim-pahasambarana ny bolongana mitodika any Afrika aho satria ireny no manome ahy sary tsy mankaleo sy tsy manana fijery ratsy loatra ny kaontinanta syny mponina ao aminy.</div>
<div class="translation"><img src="http://globalvoicesonline.org/wp-content/uploads/2008/12/africa-map.jpg" alt="" width="400" height="482" /></div>
<p>Indreto ary misy nofantenana avy amin&#39;ireo mpamaham-bolongana miteny frantsay nandray anjara tamin&#39;ity tagy ity.</p>
<p><a href="http://hilairekouakou.blogspot.com/2008/11/pourquoi-bloguer-sur-lafrique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/hilairekouakou.blogspot.com');">Hilaire Kouakou</a> [Fr], avy any Côte d&#39;Ivoire koa:</p>
<blockquote><p>… parce que l&#39;Afrique ne peut se soustraire du monde. Ensuite bloguer sur l&#39;Afrique, est la preuve que ce continent a une vie, existe, a des voies.</p></blockquote>
<div class="translation">… satria tsy afaka esorina tsy ho anisan&#39;izao tontolo izao i Afrika. Ary porofon&#39;ny fisian&#39;ny aina, ny fisiany, ny lalantsainy koa ny mamaham-bolongana ho an&#39;i Afrika.</div>
<p><a href="http://claudus.ivoire-blog.com/archive/2008/11/25/blogons-sur-notre-afrique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/claudus.ivoire-blog.com');">Claudus</a> [Fr]:</p>
<blockquote><p>Je voudrais pour nos petites sœurs, nos petits frères et nos enfants une Afrique respectée dans le monde car devenue digne et sure d’elle.</p></blockquote>
<div class="translation">Mitady Afrika hajaina eto amin&#39;izao tontolo izao satria mendrika sy matoky tena ho an&#39;ny anabavy sy rahalahintsika madinika ary ny zanatsika aho.</div>
<p>Ramata Sore avy any Burkina Faso, no <a href="http://globalvoicesonline.org/2008/12/01/why-i-blog-about-africa/%5BFr%5D">miresaka</a> tao amin&#39;ny l&#39;Atelier des Médias [Fr] tao amin&#39;ny Radio France Internationale:</p>
<blockquote><p>Parce que l&#39;Afrique, fait partie du monde,<br />
Parce que ce chaleureux Continent fait toujours l&#39;actualite<br />
c&#39;est le Continent aussi dechire par le cri de ses Enfants</p>
<p>[…]<br />
Parce que c&#39;est un Continent qui existe tout simple<br />
Et parce que c&#39;est Nous l&#39;Afrique.</p></blockquote>
<div class="translation">Satria anisan&#39;izao tontolo izao i Afrika,<br />
Satria voalaza amin&#39;ny vaovao mandrakariva ity kaontinanta mafana ity<br />
ary satria kaontinanta rovitry ny tomanin&#39;ny Zanany izy<br />
[…]<br />
Satria misy fotsiny ity kaontinanta ity<br />
Ary satria isika no Afrika</p>
</div>
<p><a href="http://africa2point0.com/2008/11/25/pourquoi-bloguer-sur-lafrique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/africa2point0.com');">Africa 2.0</a> [Fr]:</p>
<blockquote><p>* Essayer de gommer la mauvaise image qui colle à ce continent à mon niveau<br />
* Rencontrer d’autres personnes ayant le même idéal<br />
* Informer les autres peuples sur les réalités africaines<br />
* Faire bouger les choses<br />
* Participer au débat planétaire<br />
* Faire entendre la voix de l’Afrique<br />
* Discuter de nos problèmes et essayer d’y apporter des solutions</p></blockquote>
<div class="translation">* Fiezahako hikosoka ny sary ratsy miraikitra amin&#39;ny kaontinanta<br />
* Fihaonana amin&#39;ny olona mitovy fijery amiko<br />
* Hilaza amin&#39;ny hafa ny zavamisy afrikana<br />
* hampihetsika ny raharaha<br />
* Handray anjara amin&#39;ny dinika manerantany<br />
* Mampandre ny feon&#39;i Afrika<br />
* Hiresaka ny olana misy sy mitondra ny vahaolana</div>
<p><a href="http://maintikely.blogspot.com/2008/11/pourquoi-je-blogue-sur-lafrique.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/maintikely.blogspot.com');">Maintikely</a> [Fr] avy eto Madagasikara no manangona ny lisitr&#39;ireo fijery mahazatra an&#39;i Afrika mialoha ny hitondrany ny fijery hafa izay ananany:</p>
<blockquote><p>…l&#39;Afrique n&#39;est pas seulement la couleur noire, elle n&#39;est pas seulement synonyme de SIDA, ni de guerre civile à tout bout de champ. Elle n&#39;est ni la malnutrition, ni la pauvreté ni la misère, ni la mortalité infantile. Elle n&#39;est pas la corruption, les pirates, le braconnage, la lutte pour le pouvoir, les dettes, les safaris, les pyramides, ni les paysages exotiques, ni le Sahara, ni Mugabe et compagnie, ni les lions et les éléphants etc…</p>
<p>L&#39;Afrique c&#39;est aussi le berceau de l&#39;humanité, le berceau de toute civilisation, le sourire de sa population, son sens de l&#39;accueil et de l&#39;hospitalité, l&#39;amitié, sa population, son diaspora, l&#39;espoir d&#39;un jour meilleur, le soukouss, la diversité de ses habitants, la diversité du paysage, l&#39;esprit de famille et les valeurs familiales, le maghreb, l&#39;accent qui caractérise tant un africain mais qui vous rend nostalgique loin de votre pays, kouakou, les couleurs vives , sa culture diversifiée etc…</p></blockquote>
<div class="translation">…Afrika tsy hoe ny loko mainty ihany, tsy hoe SIDA no mitovy dika aminy, na ady an-trano isaky ny mivily. Tsy tsi-fahampiankanina na fahantrana na fahoriana na fahafantesan-jaza. Tsy kolikoly, na piraty, fihazana (tsy ara-dalàna?), na ady fahefana, na trosa, na safaris, na pyramida, na tontolo fanalan&#39;andro, na Sahara, na Mugabe sy ny tariny, na liona sy elefanta, sns…Afrika koa ilay nihavian&#39;ny olombelona rehetra,  ilay akanin&#39;ny sivilizasiona rehetra, ilay tsikin&#39;ny mponina ao aminy, ilay fampiantranoany vahiny sy fahaizany mandray vahiny, ilay firahalahiana, ny mponiny, ny mieli-patrana avy aminy, ilay fanantenana amin&#39;ny andro tsara kokoa, ilay dihy soukous, ilay fahasamihafan&#39;ny mponina ao aminy , ilay fahasamihafan&#39;ny endri-taniny, ilay firaisan-kinan&#39;ny fianakaviana sy ilay soatoavin&#39;ny fianakaviana hajainy, i Maghreb, ilay firoky mampiavaka loatra ny Afrikana iray izay mahatonga anao ho manina ny tanindrazanao, kouakou, ny loko marevaka, ny kolontsany samihafa…</p>
</div>
<p>Ary dia resahiny farany moa ny nahatonga azy hamaham-bolongana ho an&#39;i Afrika:</p>
<blockquote><p>[…] parce que je suis africaine, et fière de l&#39;être. Une africaine qui connaît mal l&#39;Afrique mais qui l&#39;aime et qui souhaite qu&#39;on jette un regard nouveau sur ce continent, un regard qui transcende les clichés qui lui sont associés, un regard au delà de l&#39;opinion touristique, et des maux de l&#39;Afrique pour voir aussi l&#39;autre côté de la médaille.</p></blockquote>
<div class="translation">[…] satria Afrikana aho, ary mirehereha amin&#39;izany. Vehivavy Afrikana tsy dia mahalala loatra an&#39;i Afrika saingy tia azy ary maniry indrindra mba ho fijery vaovao no ijerena ny kaontinanta, fijery izay mamaky ny endrika mahazatra ijerena azy, fijery mihoatra ny hevitry ny mpizahatany, tsy mijanona amin&#39;ny maharary an&#39;i Afrika fa hijery koa ny lafiny iray amin&#39;ny meday.</p>
</div>
<p><em>(saritanin&#39;i Afrika notagen&#39;ny mpandray anjaran&#39;ny </em><em><a href="http://barcampafrica.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/barcampafrica.com');">Barcamp Africa</a></em><em> tamin&#39;ny volana Septambra, saripikan&#39;i </em><em> <a href="http://www.flickr.com/photos/maneno/sets/72157607943787229/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.flickr.com');">Maneno Flickr photostream</a></em><em>)</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/02/1393/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Madagasikara: Ady amin&#39;ny fanamoramorana mandritra ny andro manerantany iadiana amin&#39;ny SIDA</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/01/1392/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/01/1392/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 01 Dec 2008 19:54:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>

		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Health]]></category>

		<category><![CDATA[Human Rights]]></category>

		<category><![CDATA[LGBT]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/01/1392/</guid>
		<description><![CDATA[
Mampahatsiahy ny mpamaky azy ny mpamaham-bolongana mandritra ity andro manerantany iadiana amin&#39;ny SIDA ity fa na dia eo aza ny fandrosoana misy eo amin&#39;ny fisorohana ny VIH sy ny fitsaboana ny SIDA ity, dia tsy tokony ho moramorainy amin&#39;ny fisorohana azy ny tsirairay. Nandritra &#8220;Ny tenin&#39;ny Filoham-pirenena&#8221; fanaon&#39;ny filoha Marc Ravalomanana no nampahatsiahiany amin&#39;ny olom-pirenena [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="single" class="entry">
<p>Mampahatsiahy ny mpamaky azy ny mpamaham-bolongana mandritra ity andro manerantany iadiana amin&#39;ny SIDA ity fa na dia eo aza ny fandrosoana misy eo amin&#39;ny fisorohana ny VIH sy ny fitsaboana ny SIDA ity, dia tsy tokony ho moramorainy amin&#39;ny fisorohana azy ny tsirairay. Nandritra &#8220;Ny tenin&#39;ny Filoham-pirenena&#8221; fanaon&#39;ny filoha Marc Ravalomanana no nampahatsiahiany amin&#39;ny olom-pirenena fa <a href="http://www.madagascar-tribune.com/Le-president-de-la-Republique,10130.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.madagascar-tribune.com');">tsy misy fampandrosoana vanona raha tsy tsy misy ny fitsaboana</a> sy nampirisihany ny fikambanana tsy miankina amin&#39;ny fanjakana ( ara-tsosialy) sy ny fikambanana miankina amin&#39;ny fiangonana hiray hina amin&#39;ny fiadiana amin&#39;ny ady amin&#39;ny VIH/SIDA.</p>
<p><em>Sipagasy</em> no mampahatsiahy antsika fa <a href="http://sipagasy.blaogy.org/2008/11/30/ady-sida/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/sipagasy.blaogy.org');">mari-pitiavana</a> ny miangavy ny miaraka aminy hanao firaisana voaaro (mg):</p>
<blockquote><p>Mahagaga tokoa mantsy fa araka ny hita @izy ireny dia misy ny mieritreritra fa dia hoe mahamenatra hono ny manontany ‘fimailo’ @ ilay olona miaraka aminy!! amiko anisan’ny porofom-pitiavana izany, satria miaro azy sy miaro ny tenanao ianao</p></blockquote>
<p>Manontany ny mpamaky azy i <em>Ikala </em> raha <a href="http://ikalakely.blogspot.com/2008/12/moi-sro-ou-pas-sro.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/ikalakely.blogspot.com');">tena siora (matoky) ny toe-tenany tokoa izy ireo amin&#39;ny tsy fisian&#39;ny VIH ao aminy</a>. Manasa ny tsirairay izy hanao fitiliana tamin&#39;ny alalan&#39;ny fakana antontan&#39;isa (fr):</p>
<blockquote><p>Selon les derniers chiffres rendus publics par l’InVS, 6 500 personnes ont découvert leur séropositivité en 2007. Presque une personne sur trois vivant avec le VIH ignore encore sa séropositivité. Le sida existe toujours, malgré les progrès récents qui permettent de mieux soigner cette maladie et d’améliorer la qualité de vie des séropositifs</p></blockquote>
<div class="translation">Araka ny isa navoakan&#39;ny InVS dia  6 500 no nahalala fa mitondra ny tsimok&#39;aretina tamin&#39;ny 2007. Saika ny  olona  1 amin&#39;ny 3 mitondra ny tsimok&#39;aretina no tsy mahalala ny fananany izany. Mbolamisy hatrany ny SIDA na dia efa misy aza ny fivoarana amin&#39;ny fitsaboana azy sy hanatsarana ny fiaian&#39;ireo mitondra ny tsimok&#39;aretina</div>
<p>Manombana kosa i <em>Pati </em> hoe <a href="http://patiettoi.wordpress.com/2008/12/01/stop-sida-ou-en-sommes-nous/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/patiettoi.wordpress.com');">hatraiza moa izay ny zavatra vita</a>.  Fantany tsara ny fampahafantarana natao mikasika ny VIH saingy amnontany izy raha vitantsika ny voadintsika (na ny adidintsika)(fr):</p>
<blockquote><p>Pendant que d’autres refusent de se faire dépistés et de connaître leur situation par rapport au VIH/SIDA, des ateliers ne s’arrêtent d’être organisés […] Même jusqu’aux zones les plus enclavées de l’île, on en parle,on fait des sensibilisations sur mais la même question se pose, où en sommes nous?! […] je ne vais pas faire de sensibilisation car je crois que ce n’est plus la peine de répéter tout le temps ce que tout le monde connaît par cœur […] Mais je pense que ce qui reste à faire c’est de rappeler à tout le monde que par rapport à ce qu’ils savent, ils ont leur devoirs.</p></blockquote>
<div class="translation">Raha mbola maro ny mandà ny hanao fitiliana hahalalany ny toe-tenany, betsaka ny loa-bary an-dasy vita […] Eny fa na dia any amin&#39;ny toerana saro-dalana eto amin&#39;ny nosy aza, resahina sy ampahafantarina mandrakariva ny VIH, saingy mampanontany hoe aiza ho aiza ary isika izao ? […] Tsy hanao fanentanana intsony aho satria tsy te-hamerina ny zavatra efa hain&#39;ny rehetra [..] Fa ny heveriko mbola tokony hosahanina kosa dia ny mampahatsiahy amin&#39;ny rehetra izay nataony (adidiny) miohatra amin&#39;izay fantany.</div>
<p><em>Tomavana</em> indray moa mampahatsiahy amin&#39;ny rehetra fa <a href="http://tomavana.wordpress.com/2008/12/01/sida-aids-25/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/tomavana.wordpress.com');">mbola matanjaka dia matanjaka ny fanavakaahana ny olona mitondra ny tsimok&#39;aretina VIH</a>:</p>
<blockquote><p>Ny SIDA / AIDS no tokony havahana, fa tsy ireo olona izay mitondra ny otrik’aretina</p></blockquote>
<p>Ho fampanajana ny zon&#39;ny olona mitondra ny tsimok&#39;aretina VIH, dia nanangana <a href="http://fimizore.wordpress.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/fimizore.wordpress.com');">bolongana vaovao hitehirizana ny asa nataony</a> ny fikambanana miaro ny zon&#39;ny mpivaro-tena sy mpitia ny olona mitovy fananahana aminy na FIMIZORE izay miorina eto Madagasikara.</p>
<p>Raha te-hahalala bebe kokoa ianao dia tsidiho ny takelaka manokan&#39;ny Global Voices mikasika ny <a href="http://globalvoicesonline.org/specialcoverage/world-aids-day-2008/">Andro manerantany iadiana amin&#39;ny SIDA 2008</a>.</p>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/12/01/1392/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Senegaly: Mpanefoefo te-hamorona asa vaovao an&#39;arivony</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/26/1386/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/26/1386/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 26 Nov 2008 10:16:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Business]]></category>

		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Finance]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Senegal]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/26/1386/</guid>
		<description><![CDATA[
Indro mijoro eo anilan&#39;ny filoha Wade ao amin&#39;ny lapam-panjakana ilay mpandraharaha Senegaly sady  Filoha Tale Jeneralin&#39;ny vondrom-barotra Bara Mboup (CCbm), Atoa  Serigne Mboup,  nilaza ny tsiri-keviny  omaly hampiasa vola mahatratra 34 arivo arivo arivo Cfa (US$ 666 arivo arivo) hanomezana asa vaovao mahatratra 60 000 amin&#39;ny fanafarana posy-bisikileta ampolo arivony avy [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="single" class="entry">
<p>Indro mijoro eo anilan&#39;ny filoha Wade ao amin&#39;ny lapam-panjakana ilay mpandraharaha Senegaly sady  Filoha Tale Jeneralin&#39;ny vondrom-barotra Bara Mboup (CCbm), Atoa  Serigne Mboup,  nilaza ny tsiri-keviny  omaly hampiasa vola mahatratra 34 arivo arivo arivo Cfa (US$ 666 arivo arivo) hanomezana asa vaovao mahatratra 60 000 amin&#39;ny fanafarana posy-bisikileta ampolo arivony avy any ivelany ampidirina any Senegaly.</p>
<p>lahatsoratra avy ao amin&#39;ny <em>Le Quotidien</em> no nakan&#39;i Seneweb ilay tetikasa:</p>
<blockquote><p>Il s’agit de remplacer notamment les motos-taxis qui circulent à Kaolack et Fatick, par des tricycles dans lesquels les passagers sont installés de manière un peu plus confortable. L’ambition de la Ccbm et de l’Etat est que ces nouveaux moyens de transport remplacent progressivement les pousse-pousse traditionnels, tractés par la force d’homme ou tirés par la traction animale. Pour Serigne Mboup, il y a là, rien que pour Dakar, l’opportunité de «générer ou consolider 3000 emplois plus valorisants».</p></blockquote>
<div class="translation">Ny paika moa dia ny hanoloana ny moto-taxi indrindra izay mivezivezy any Kaolack sy any Fatick amin&#39;ny alalan&#39;ny fiara kodiarantelo ahafahan&#39;ny mandeha mahazo fitoerana tsara.  ny kendren&#39;ny fanjakana sy ny Ccbm moa dia ny hanoloana tsikelikely ny posiposy nentim-paharazana, tarihin&#39;olona na biby. Eo imason&#39;i Serigne Mboup dia efa misy fahafahana, ho an&#39;i Dakar fotsiny, “mamorona na manamafy asa ahazoana karama tsara 3 000.”</div>
<p>Na dia tsy mazava tsara amin&#39;ny antsipiriany aza anefa dia marihin&#39;ny lahatsoratra fa tian&#39;ny orinasan&#39; i Mboup ny hanangana fampindramam-bola madinika ahafahan&#39;ny orinasa madinika na olo-tsotra mividy fiara kodiarantelo.</p>
<p>Tsy ny rehetra tsy akory no resy lahatra amin&#39;ity tetikasam-pampandrosoana amin&#39;ny famenoana fiara vaovao mamoaka setroka maloto ny firenena ity.</p>
<p><em><a href="http://www.blogs-afrique.info/senegal-politique/index.php/2008/11/24/1789-quand-l-informel-regne-en-roi" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.blogs-afrique.info');">Le Blog politique au Senegal</a></em> no manazava:</p>
<blockquote><p>Ces petites cylindrées sont extrèmement polluantes, surtout celles venant d&#39;Asie où aucune règle ne s&#39;impose en matière de pollution. Rajouter ces engins dans le bordel des rues de dakar me parait hautement suicidaire.</p></blockquote>
<div class="translation">Tena mpandoto rivotra ange ireto fiaramadinika ireto e, indrindra fa ireny avy any Azia izay tsy noferan&#39;ny lalàna hanaja ny fikajiana ny fahadiovan&#39;ny tontolo iainana. Famonoantena mihitsy raha mbola ampiana izany fiara izany izao fifamoivoizana mikorontana eto Dakar izao.</div>
<blockquote><p>La circulation de Dakar va empirer, les bronches de nos gamins se goudronner un peu plus pour que la géniale idée de Mr Mboup lui rapporte 4 ou 5 milliards.</p></blockquote>
<div class="translation">hiharatsy ny fifamoivoizana eto Dakar, hihosotra tara (goudron) kokoa ny havokavoky ny zanatsika mba hahazoan&#39;i Mr. Mboup 4 na 5 arivo arivo arivo.</div>
<p align="justify">Mieritreritra i Naomed fa raha tena te-hanatsara ny fitaovam-pitaterana eto Dakar ny fitondrana dia any amin&#39;ny fitaovam-pitaterana mahazaka olona maro sady maoderina no tokony ifotorany.</p>
<p align="justify">Raha namoaka ny tantara ny gazety <a href="http://www.seneweb.com/news/article/19725.php" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.seneweb.com');"><em>Le Quotidien</em>, omaly</a> [FR], dia difotry ny fanehoan-kevitra mafana vay ny vohikalany.  Maro kokoa no tsy resy lahatra.</p>
<p align="justify">Dioh:</p>
<blockquote>
<p align="justify">Les motos-taxis, il n&#39;y a rien de pire dans une ville comme Dakar. Ce genre de système de transport doit être interdit. Aggravation du trafic, accidents, incivisme, pollution…</p>
</blockquote>
<div class="translation">Tsy misy zavatra ratsy noho ny fisiana moto-taxi ho an&#39;ny tanàna tahaka an&#39;i Dakar.  Tokony horarana ny fitaovam-pitaterana tahaka ireny.  Fitohanana, lozam-pifamoivoizana, tsy fanajana lalàna, loto, ao daholo izany…</div>
<p align="justify">Laye:</p>
<blockquote>
<p align="justify">…Ce projet est à saluer et à soutenir mais plus important nous devons veiller à ce qu&#39;il ne tombe pas dans les travers de la pratique politicienne et, ce faisant, être la chasse-gardée des autorités politiques (comme il en a déjà été le cas dans un passé très récent avec REVA) au détriment des vrais demandeurs d&#39;emploi…</p>
</blockquote>
<div class="translation">Tsara sy tokony hotohanana ity tetikasa ity fa ny tena zavadehibe dia tsy maintsy manara-maso isika mba tsy hivarina any amin&#39;ny resaka politika maloto ity raharaha ity ka ny manampahefana indray no mahazo vahana [vola] (tahaka izay nitranga tamin&#39;ny REVA vao haingana) ka tsy nisy na inona na inona ho an&#39;ny tena mpitady asa intsony…</div>
<p align="justify">BOUKI</p>
<blockquote>
<p align="justify">DU N&#39;IMPORTE QUOI. C&#39;EST UN RETOUR EN ARRIERE. QUI VA MONTER SUR CES TROTINETTES POUR ALLER SE SUICIDER? WHAT A F…K IS GOING ON? C&#39;EST CE QUI SE PASSE QUAND DES INCOMPETANTS ET IDIOTS DIRIGENT UN PAYS.</p>
</blockquote>
<div class="translation">TSISY DIKANY.  MIVERINDALANA IZANY. IZA NO HANDEHA AMIN&#39;IRENY FIARAKODIA IRENY HAMONO TENA? FA MISY INONA-P… E?  IZANY NO IZY REHEFA NY VENDRANA SY NY ADALA NO MITONDRA NY FIRENENA.</div>
<p align="justify">Tsy nitonana anarana:</p>
<blockquote><p>Bara veut tout simplement transposer la Chine au Sénégal. Il n&#39;a pas l&#39;esprit creatif, il ne fait que du copié collé. Mais ce qui est valable en Chine ne l&#39;est pas forcémént au Sénégal.</p></blockquote>
<div class="translation">Te-hamindra an&#39;i Shina ho eto Senegaly fotsiny i Bara.  Tsy manana tsirin-kevitra izy fa mandika sy mametaka fotsiny. Fa tsy voatery ho tsara ho an&#39;i Senegaly anie ny nahasoa an&#39;i Shina e.</div>
<p align="justify">Fa misy kosa ireo hafa izay mitehaka ny tetikasan&#39;i Mboup ho fanehoana fitiavan-tanindrazana vitsy mpanana ka te-hampiasa ny volany amin&#39;izao fitadiavana mpampiasa vola izao.</p>
<p align="justify">boy Dakar:</p>
<blockquote><p>Le malheure c&#39;est que les sénégalais sont commlexés. C&#39;est comme ça que beaucoup de secteurs de notre économie nous ont échappé. C&#39;est le cas du commerce controlé par les libano syriens, les mauritaniens et les guinéens… ce que le jeune Mboup propose c&#39;est ce que tout patriote doit faire. Son projet ne s&#39;adresse pas à tous les séngégalais mais peut régler en parte le problème du chômage. Il ya des jeunes qui restent du matin au soir sans rien faire, avec ces motos ils peuvent au moins assurer les besoins courants et on verra la suite.</p></blockquote>
<div class="translation">Ny mampalahelo dia mahatsiaro ho ambany (miraviray tanana) ny Senegaly. Izay no mahatonga antsika tsy mahafehy ny toe-karenantsika mihitsy eo amin&#39;ny sehatra maro. Ny varotra lasan&#39;ny Libaney Syriana, ny Maoritaniana aryny Gena…Ny zavatra tokony ataon&#39;ny tia tanindrazana rehetra izao asehon&#39;i Mboup izao.  Tsy ho an&#39;i Senegaly iray manontolo ny tetikasany fa mba mamaha olona amin&#39;ny ampahany ny tsy fananan&#39;asa aloha izay.  Maro anie ireo tanora tsy manao na inona na inona mandritra ny tontolo andro e, raha manana môtô izy mba mety afaka misahana ny zavatra ilaina andavanandro aloha dia ho hita eo ny tohiny.</div>
<p align="justify">izz:</p>
<blockquote>
<p align="justify">si tous les Sénégalais riches pensaient comme le jeune Mboup,on serait loin de la souffrance.Des centaines de milliardaires Sénégalais n&#39;investissent que sur l&#39;immobilier ou thésaurisent leur argent dans les banques occidentales jusqu&#39;à mourir.C&#39;est vraiment égoiste de leur part.”pensons à s&#39;entraider entre fréres Sénégalais” au lieu d&#39;en faire profiter les toubabs…</p>
</blockquote>
<div class="translation">Raha manana eritreritra tahaka an&#39;i Mboup ny mpanankarena rehetra mety mba ho lavitry ny fijaliana ihany isika. Anjatony ny mpanefoefo senegaly no tsy mampiasa vola afa-tsy amin&#39;ny fananganan-trano sy fanofana izany na mitahiry ny volany any amin&#39;ny Banky tandrefana mandra-pahafatiny.  Izany no endrika fitiavantena tafahoatra ataony.  ”Andao isika hieritreritra hanampy ny Senegaly rahalahintsika” fa tsy hampanankarena ny vazaha…</div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/26/1386/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Madagasikara: Nanakorotantsaina ny fifanarahan-tany tamin&#39;ny Koerana tatsimo.</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/24/1384/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/24/1384/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 Nov 2008 19:46:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Agriculture]]></category>

		<category><![CDATA[Breaking News]]></category>

		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/24/1384/</guid>
		<description><![CDATA[Raha inoana ny nolazain'ny Financial Times dia hanofa ny atsasaky ny tany azo volena eto Madagasikara ny Koreana Tatsimo. Niteraka adihevitra teo amin'ny tontolom-bolongana malagasy mikasika ny fiandrianam-pirenena sy ny fampandrosoana ara-toe-karena izany. Mbola tsy mazava moa hatramin'izao hoe efa nosoniavin'ny roa tonta ve ny fifanarahana? Na izany aza dia efa ifandresen-dahatra eo amin'ny mpamaham-bolongana raha azo heverina ho karazana "fanjanahantany vaovao" izao fifanarahana izao.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Raha inoana ny nolazain&#39;ny <em>Financial Times</em> dia hanofa ny atsasaky ny tany azo volena eto Madagasikara ny Koreana Tatsimo. Niteraka adihevitra teo amin&#39;ny tontolom-bolongana malagasy mikasika ny fiandrianam-pirenena sy ny fampandrosoana ara-toe-karena izany. Mbola tsy mazava moa hatramin&#39;izao hoe efa nosoniavin&#39;ny roa tonta ve ny fifanarahana? Na izany aza dia efa ifandresen-dahatra eo amin&#39;ny mpamaham-bolongana raha azo heverina ho karazana &#8220;<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Neocolonialism#Neocolonialism_as_economic_dominance" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/en.wikipedia.org');">fanjanahantany vaovao</a>&#8221; izao fifanarahana izao.</p>
<p>Toy izao ary aloha ny toe-java-misy.</p>
<p>Notaterin&#39;ny Financial Times tamin&#39;ny 19 novambra 2008 ny <a href="http://www.ft.com/cms/s/0/22ccaa98-b5d9-11dd-ab71-0000779fd18c.html?nclick_check=1" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.ft.com');">fifanarahana</a> teo amin&#39;ny orinasa koreana tatsimo  <a href="http://www.dwlogistics.co.kr/main/e_index.asp" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.dwlogistics.co.kr');">Daewoo Logistics</a> sy ny fitondram-panjakana malagasy.</p>
<p>Tao amin&#39;ny bolongana <em>Global Dashboard</em> no <a href="http://www.globaldashboard.org/scarcity/south-korea-madagascar" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.globaldashboard.org');">namintinan&#39;</a>i <em>Alex Evans</em> izay hitany:</p>
<blockquote><p>South Korea has just struck a 99 year deal with Madagascar to lease an area half the size of Belgium to grow palm oil and no less than half of South Korea’s corn demands [..] Carl Atkins, of consultants Bidwells Agribusiness, said Daewoo Logistics&#39; investment in Madagascar was the largest it had seen. “The project does not surprise me, as countries are looking to improve food security but its size it does surprise me.”</p></blockquote>
<div class="translation">Vao nifanaraka hanofa tany manana ny velarana mitovy amin&#39;ny atsasaky Belzika tamin&#39;i Madagasikara mandritra ny 99 taona i Korea Atsimo, mba hambolena voanio fakana menaka sy ny atsasaky ny filan&#39;ny Koreana isan-taona amin&#39;ny katsaka. [..] Nolazain&#39;i Carl Atkins, filankevitra avy amin&#39;ny Bidwells Agribusiness fa ny fampiasam-bolan&#39;i Daewoo Logistics eto Madagasikara no goavana indrindra hitany hatrizay niainany: &#8221; Tsy dia nahataitra ahy loatra ilay tetikasa satria maro ny firenena te-hitsinjo ny fahampiany ara-tsakafo, fa ny hagoavany no tena nahagaga ahy&#8221;.</div>
<p>Ora vitsivitsy taty aoriana dia <a href="http://us.ft.com/ftgateway/superpage.ft?news_id=fto111920081227033091&amp;page=2" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/us.ft.com');">nampian&#39;ny</a> <em>Financial Times</em> ny vaovao fa tsy misy hofany aloan&#39;ny Daewoo logistics amin&#39;izany fanofantany izany, fa ny hany ataony dia ny manamainty molaly ny tany sy ny mampiasa azy.</p>
<p>Nolazain&#39;i <em>Alex Evans</em>, avy amin&#39;ity lahatsoratra faharoa ity, fa hay <a href="http://www.globaldashboard.org/scarcity/madagascar-worse-than-thought/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.globaldashboard.org');">ratsy dia ratsy noho izay noeritreretiny</a> ilay vaovao:</p>
<blockquote><p>A few hours later, a truly astonishing new angle on the story emerged. Guess how much South Korea had paid for its 99 year lease? Answer: Zip. Zero. Nada. Not a cent. The sum total of the benefits for Madagascar, according to a Daewoo spokesman? “We will provide jobs for them by farming it, which is good for Madagascar.” This in a country where 3.5% of people are on WFP food aid…<br />
The benefits for South Korea, on the other hand:<br />
“We want to plant corn there to ensure our food security. Food can be a weapon in this world,” said Hong Jong-wan, a manager at Daewoo. “We can either export the harvests to other countries or ship them back to Korea in case of a food crisis.”</p></blockquote>
<div class="translation">Ora vitsivitsy aty aoriana dia nipoitra ny zoro vaovao izay tena mahazendana amin&#39;ity tantara ity. Vinanio hoe ohatrinona moa no aloan&#39;i Korea Atsimo amin&#39;ity fanofana tany mandritra ny 99 taona ity? Valiny fohy: zero. Tsy misy. Na ny ariary aza ho&#39;aho. Ny fitambaran&#39;ny tombombarotra azon&#39;i Madagasikara hoy ianao araka ny nolazain&#39;ny mpitondra tenin&#39;i Daewoo? &#8220;Hanome asa ho azy ireo izahay hiasa ny tany, ary hahasoa an&#39;i Madagasikara izany.&#8221; Ary izany dia ao amin&#39;ny firenena izay miankina amin&#39;ny fanampiana ara-tsakafon&#39;ny firenena mikambana ny 3.5%n&#39;ny mponina ao aminy&#8230;<br />
Etsy ankilan&#39;izany kosa dia izao indray ny tombony azon&#39;i Korea Atsimo:<br />
&#8220;Hamboly katsaka any isika hiantohana ny fahampiantsika ara-tsakafo. Mety ho tonga fitaovam-piadiana eto amin&#39;ity tany ity manko ny sakafo.&#8221; hoy Hong Jong-wan, mpitantana ao amin&#39;ny Daewoo. &#8221; Afaka manondrana ny vokatra any amin&#39;ny firenenkafa isika na ampodiana ny vokatra raha misy ny fahasahiranana ara-tsakafo.&#8221;</div>
<p>Mbola tsy namoaka fanambarana mikasika ity raharaha ity moa hatramin&#39;izao ny governemanta Malagasy. N<a href="http://uk.reuters.com/article/idUKLL384535" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/uk.reuters.com');">olazain&#39;</a>ny Reuters fa mbola tsy vita ny fifanarahana. Etsy ankilan&#39;izany anefa dia tsy mitsahatra ny mamoaka fanambarana fandavana ny fahamarinan&#39;izany vaovao izany ny Daewoo Logistics.</p>
<p>Nohazavain&#39;i <em>Robert Koelher</em>, mamaham-bolongana avy any Seoul ao amin&#39;ny <em>The Marmot’s Hole</em>, ny <a href="http://www.rjkoehler.com/2008/11/21/daewoo-logistics-ft-is-lies-all-lies/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.rjkoehler.com');">andininy vitsivitsy toherin&#39;ny orinasa Koerana Tatsimo</a>:</p>
<blockquote><p>In <a href="http://news.naver.com/main/read.nhn?mode=LSD&amp;mid=sec&amp;sid1=101&amp;oid=009&amp;aid=0002035513" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.naver.com');">another report</a>, the Maeil Gyeongje said experts believe the FT report, with its provocative talk of “neo-colonialism” and “pirates,” was intended as a warning against an increased Asian presence in Africa, long considered Europe’s backyard. The piece did include a quote from a Daewoo Logistics official, however, who said Madagascar was quite sensitive about this issue because when China invests, it only goes after its own profits [..]<br />
The JoongAng Ilbo, meanwhile, released  <a href="http://news.naver.com/main/read.nhn?mode=LSD&amp;mid=sec&amp;sid1=110&amp;oid=025&amp;aid=0001982681" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news.naver.com');">editorial blasting the FT</a>, asking why the paper was turning a blind eye to British Jatropha farms in Madagascar (used for biodiesel fuel) and French plantations on the island while going after a Korean company only. And besides, the land Daewoo is acquiring is undeveloped, the new farms will provide employment, and the Madagascar government will be taking a 30% cut of the farm profits in taxes.”</p></blockquote>
<div class="translation">Amin&#39;ny takelaka hafa no ilazan&#39;ny Maeil Gyeongje fa heverin&#39;ny mpahay ho manao izay hahatafintohina noho ny filazana ny teny hoe &#8220;fanjanahantany vaovao&#8221; sy &#8220;mpisovoka&#8221; ny Financial Times mba ho fampitandremana fa mihamahazo vahana aty Afrika, heverina ho ambany vahohon&#39;i Eoropa hatry ny ela, ny Aziatika. Nisy filazana avy amin&#39;ny mpitantana ny Daewoo Logistics amin&#39;ity takelaka ity, milaza fa nahaletra an&#39;i Madagasikara ihany ity raharaha ity noho ny nataon&#39;i Shina izay raha nampiasa vola teto dia tsy nahalala afa-tsy ny tombotsoany samirery[..]<br />
Nefa nandritra izany fotoana izany dia namelively fatratra ny Financial Times ny JoongAng Ilbo tamin&#39;ny matoandahatsorany nilaza hoe naninona io gazety io no tsy nahita ny fambolena Jatropha ataon&#39;ny Anglisy eto Madagasikara hanodinana io ho solika biodiesel sy ireo toeram-pambolena Frantsay maro dia maro eto amin&#39;ny nosy nefa dia ny orinasa Koreana ihany no enjehina. Ary mbola tany lavavolo ihany koa ny tany azon&#39;ny Daewoo, hiteraka asa io ary hahazo tombony amin&#39;ny alalan&#39;ny hetra mahatratra ny 30% ny fitondram-panjakana malagasy.&#8221;</div>
<p>Niakatra ny hafanana teo amin&#39;ny tontolom-bolongana malagasy nandre ity vaovao ity:</p>
<p>Fotoana fohy taorian&#39;ny nilazan&#39;ny Financial Times ny vaovao dia nampitain&#39;ny vohikalan&#39;ny Malagasy ampielezana <a href="http://sobika.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/sobika.com');">Sobika</a> <a href="http://www.sobika.com/madagascar-informations/news_1067.php?subaction=showcomments&amp;id=1227200993&amp;archive=&amp;start_from=&amp;ucat=&amp;" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.sobika.com');">ny fifanarahana</a> ary nanentana ny mpamaky izy haneho hevitra. Over 100 Tao anatin&#39;ny andro vitsy monja dia efa nihoatra ny 100 ny fanehoankevitra. Tamin&#39;ny <a href="http://sobika.com/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/sobika.com');">lahatsoratra manaraka</a> no noheverin&#39;ny Sobika fa noho ny fahasosorana sy fahatezerana niroborobo tamin&#39;ny aterineto no nahatonga ny orinasa handà ny fifanarahana.</p>
<p>Fa tsy niraisan&#39;ny rehetra kosa anefa ilay fahatezerana. Nisy ny mpamaham-bolongana nilaza fa mety hahazoan&#39;i Madagasikara tombotsoa io fifanarahana fampanofana tany io amin&#39;ny alalan&#39;ny fampitomboana ny vokatry ny tany. Aiky ao amin&#39;ny bolongana iraisana Malagasy Miray no <a href="http://malagasymiray.net/2008/11/22/ahofa-maimam-poana-aminireo-koreana-tatsimo-i-madagasikara/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/malagasymiray.net');">nanao hoe</a> [Mg]:</p>
<blockquote><p>Ny tombontsoa indray kosa raha jerena amin’ny saina tsy miangatra dia :<br />
- ny fanomezana asa ireo tantsaha eny ambanivohitra ka miteraka fidiram-bola maharitra ho azy ireo izany.<br />
- ny fanajariana ireo tany izay tsy noeritreretina fa afaka ambolena na ihany koa tany ngazana ka rahatrizay vita ny fifanarahana izany hoe afaka zato taona dia mba ho moramora ho an’ireo taranaka fara aman-dimby ny hampiasa sy hamboly azy (raha tsy lasa fanan’olom-bitsy indray avy eo)<br />
- raha misy fidiram-bola maharitra ireo tantsaha dia mety ho hita ihany koa ny fiatraikan’izany ka mahasoa ho an’ny manodidina na “effet d’entraînement”. […]<br />
-Asa na tafiditra ao anaty fifanarahana fa mety hihatsara ihany koa ireo lalana sy tambanjotra misy any amin’ireo faritra.<br />
- afaka mifehy ny fiakarana an-tanandehibe ny mpitondra raha misy asa eny ambanivohitra (maîtrise de l’exode rural)</p></blockquote>
<p>Ao amin&#39;ny The Cyber Observer, no <a href="http://andrydago.wordpress.com/2008/10/21/malagasy-land-and-foreign-investments/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/andrydago.wordpress.com');">mahavariana fa efa nahatsinjo</a> iray volana mialoha - tamin&#39;ny volana oktobra - ity fisavorovoroana ity i Andrydago, mpahay lalàna sady mpamaham-bolongana eto Antananarivo, ny apetraky ny lalàna mikasika ny fiandrianam-pirenena amin&#39;ny resaka tany sy ny fampiasam-bola ataon&#39;ny vahiny. Tena mahavariana fa vao nahitsy mihitsy tamin&#39;ity taona ity ny lalàna manamora ny fanaovana fifanarahana tahaka itony:</p>
<blockquote><p>Recently, the new Malagasy investment law: act 2007-036 of January 14th, 2008, has brought a very key change concerning the possibility for foreigners to own their land in Madagascar. This law provided that foreign companies or foreign investors (individuals who have been granted with investor visa), can buy Malagasy land under the following conditions:</p>
<p>1. the land has to be used exclusively for professional exploitation. Any personal use and exploitation which is different from the nature of exploitation he “promised” to the Malagasy governement, are forbidden. If there is a breach of such condition, the governement can legally withdraw its title of land ownership;</p>
<p>2. the foreign company or investor has to submit its business plan (investment planning in Madagascar) to a public body named EDBM (Economic Development Board Madagascar). Such plan has to describe and detail its intended business and its pertaining investment in Madagascar;</p>
<p>3. the foreign company or investor has to apply for a formal approval named “authorization for land acquisition” before the EDBM in order to be allowed to purchase legally a Malagasy land. Such authorization if granted, gives to the foreign company or investor the same rights as for a Malagasy entity to purchase and to own land in Madagascar.</p></blockquote>
<div class="translation">Vao haingana izay no nivoaka ny lalàna malagasy laharana 2007-036 nivoaka tamin&#39;ny 14 janoary 2008 nametraka fanovana goavana mikasika ny mety hahazoan&#39;ny vahiny manana tany eto Madagasikara. Voasoratra mazava ao ary fa mahazo mividy tany eto Madagasikara ny orinasa vahiny na mpampiasa vola vahiny (olona nahazo visa amin&#39;ny maha-mpampiasa vola azy) raha manaraka ireto fepetra manaraka ireto:</p>
<p>1. Tsy maintsy ampiasaina (trandrahina) ho amin&#39;ny resaka fandraharahana ny tany. Voarara ny fampiasana azy ankoatra izay efa nifanarahana tamin&#39;ny fitondram-panjakana Malagasy. Raha tsy voahaja izay fifanarahana izay dia azon&#39;ny Fanjakana sintonina ny fananany ny tany;</p>
<p>2. Tsy maintsy mampiseho ny drafi-mpandraharahany any amin&#39;ny sampan-draharahan&#39;ny EBDM (Economic Development Board Madagascar) ilay mpampiasa vola na ilay orinasa vahiny. Ao amin&#39;ny drafitra no amariparitany sy ilazalazany amin&#39;ny antsipirihany ny kasainy atao sy ny  vola ampiasainy amin&#39;izany fampiasam-bola ataony izany.</p>
<p>3. Tsy maintsy mametraka fangatahina ampahibemaso antsoina hoe &#8220;fahazoandalana hahazoana tany&#8221; any amin&#39;ny EDBM ilay mpampiasa vola na ilay orinasa vahiny mba hahazoany mividy tany ara-dalàna. Raha azo io fahazoan-dalana io dia mahazo mividy tany eto Madagasikara tahaka ny<br />
Malagasy ihany koa ilay mpampiasa vola na ilay orinasa vahiny.</p>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/24/1384/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Madagasikara: Varojanaka ho vadin&#39;olona, trangam-pahantrana lalina</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/20/1381/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/20/1381/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 20 Nov 2008 20:17:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Children]]></category>

		<category><![CDATA[Cyber-Activism]]></category>

		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Ethnicity]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Gender]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<category><![CDATA[Youth]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/20/1381/</guid>
		<description><![CDATA[Adikan-dRakotomalala Lova ho antsika ny lazain'ny tontolom-bolongana malagasy milaza hoe hatraiza moa ny zavatra vitan'ny olona rehefa ianjadian'ny fahantrana izy.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Amin&#39;ny maha olompirenena Malagasy mpampita vaovao ahy dia ezahiko mandrakariva ny manambara ny fandrosoana eo amin&#39;ny lafim-piaraha-monina sy toe-karena vitan&#39;i Madagasikara. ny anton&#39;izany ezaka izany moa dia noho ny finoana ao amiko fa tsy mivoitra ho hitan&#39;ny besinimaro tsara ny ezaka ataon&#39;ny tsirairay ho fampivoarana ny tontolony.</p>
<p>Sarotra ihany anefa matetika ny mijery lafitsaran-javatra manoloana ny fahasarotam-piainana mitambesatra. Tsy afa-nidify ny adihevitra momba ny fahantrana lalina manjo ny ankamaroan&#39;ny Malagasy ny mpamaham-bolongana malagasy tamin&#39;iny herinandro lasa iny. Indreto ohatra vitsivitsy ampitonantonanan-dRafahantrana an-dRaolombelona amin&#39;ny fanapahan-keviny any anivon&#39;ny fiarahamonina any.</p>
<p><em>Patricia</em>, Mpamaham-bolongan&#39;ny  <a href="http://club.foko-madagascar.org/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/club.foko-madagascar.org');">Foko </a> izay afaka <a href="http://rising.globalvoicesonline.org/blog/2008/11/07/pati-rakotomalala-on-the-need-to-listen-to-the-youth/">snitondra hafatra nandritra ny andron&#39;ny fifampiankinana</a> tany Bruxelles, no nitatitra ny nivarotan&#39;ny ray aman-dreniny ny zazavavy iray (fr)</p>
<blockquote><p>Pour certains, les parents et la jeune fille se mettent d’accord pour la personne qui va acheter la jeune fille et pour la somme ou le cadeau en échange. Il faut préciser que la personne qui achète n’est pas forcement un étranger mais c’est seulement ce qui se présente dans la plupart des cas. Pour d’autres, cela se présente sous forme d’ordre, les parents ordonnent et la jeune fille obéit!<br />
Le dernier cas qui a été publie est celui d’une jeune mineure de 15 ans qui a été offerte a un étranger pour 200.000 Ariary. Il lui a meme promis le mariage, mais après avoir ete avec elle une nuit et l’avoir deviergee, il lui a remise entre les mains de son pere.<br />
Cette histoire n’est qu’une parmi les cas identiques qui se présentent dans l’île.</p></blockquote>
<div class="translation">Ho an&#39;ny sasany moa dia mifanaraka amin&#39;ny ray aman-dreniny sy ny zanany vavy ny olona iray hividy an-drazazavavy amin&#39;ny alalan&#39;ny fanomezana na ny vola ho takalony. Tsara ny manamarika fa tsy voatery ho vahiny ilay mpividy fa amin&#39;ny ankapobeny ihany izany tranga izany. Ho an&#39;ny sasany indray moa dia endrika baiko no isehoany, mibaiko ny ray aman-dreny ary mankatò kosa ny zanany vavy! Ny tranga farany izay nivoaka an-gazety moa dia mikasika zazavavy iray 15 taona izay namidy 200 000 ariary(tokotokony ho $107 USD eo ho eo). Nanome toky moa izy fa haka vady azy saingy rehefa niara-nandany ny alina iray ry zareo ka nahafa-boninahitra an-dRazazavavy dia nampodiany tany amin-drainy iny avy eo. Tranga iray amin&#39;ny mpiseho eto amin&#39;ny nosy ihany izany tantara izany.</div>
<p>Nanamarina i <em>News2dago</em> fa <a href="http://news2dago.blaogy.com/post/770/5599" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news2dago.blaogy.com');">niakatra ho avo dia avo ny tahan&#39;ny nofinofyhanambady vazaha</a>(mg):</p>
<blockquote><p>Tonga eto Madagasikara ireo mpanera vazaha ka nampiantso ireo malagasy te hanambady vazaha. Gaga fotsiny aho nahita ity tatitra an-gazety fa mahery ny 4.000 izy ireo no milingilingy te hanambady vazaha. Ary voalaza fa arahan-dranomaso mihitsy oe ireo izay tsy lany. Indrisy tokoa fa dia hitomaniana ankehitriny ny hanambady vazaha.</p></blockquote>
<p>Maro moa no naneho ny heviny tamin&#39;ity <a href="http://news2dago.blaogy.com/post/770/5599" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/news2dago.blaogy.com');">lahatsoratra</a> iray ity. Nomarihin&#39;i <em>Tritriva</em> fa tsy ny ehiavy ihany nomitady hanambady vazaha. <em>Sylvie </em>indray miteny fa tsy ratsy tsy akory ny manambady vazaha aoka fotsiny hatoky tsara fa tsy nananjanaka ilay vazaha tamin&#39;ny fanambadiany teo aloha fa tsy hanaja anao velively ireo ary hitongilana amin&#39;ny zanany hatrany ny vadinareo. Mandresy lahatra kosa i <em>Maintikely</em> mba tsy hitsara befahatany fa hanaja ny safidin&#39;ny vehivavy. Nampitandremany moa fa tsy voatery ho tsara araka ny iheverana azy tsy akory ny fiainana ampitan-dranomasina.</p>
<p><em>Lomelle</em>, Mpamaham-bolongana ay amin&#39;ny  <a href="http://rising.globalvoicesonline.org/foko/">foko</a>-Mahajanga, koa no <a href="http://as2coeur.wordpress.com/2008/11/17/ecoeurement/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/as2coeur.wordpress.com');">nanatri-maso endri-pahantrana hafa</a>. Hoy izy (fr):</p>
<blockquote><p>On avait été contacté pour faire un reportage à Andralanitra. Rondro et moi y sommes allé sans trop savoir ce qui nous attendait sur place. Tout ce qu’on savait c’est que c’était un reportage sur les ordures [..] Un camion à ordure roulait devant notre voiture au moment où on s’est rapproché de l’endroit. Arrivé à sa destination il a renversé toutes les ordures et à ce moment là une quelque trentaines de personnes se sont ruées sur les ordures [..] Ecœurement, c’est le seul mot qui puisse définir ce que j’ai ressenti à ce moment là. Ecœurement pour toute ces personnes qui n’ont que les ordures pour vivre [..] Ecoeurement pour l’attitude répulsive que j’avais adopté à ce moment là. Je me suis cru être une fille ouverte d’esprit,n’ayant ni préjugé, ni jugement. Pourtant devant ce spectacle je n’avais qu’une seule envie, me tirer de là et me detacher de ces gens.”</p></blockquote>
<div class="translation">Nisy niantso moa izahay mba hanao fanadihadiana eny Andralanitra. Nankany tsy nahalala izay miandry anay ary izaho sy i Rondro. Ny hany fantatra dia hoe mikasika ny fako no hatao eny [..] Nisy fiarabe nitondra fako nirimorimo teo alohanay rehefa nanakaiky ny toerana izahay. Rehefa tonga teny an-toerana io dia nanary ny fako nentiny ary tsitapitapitr&#39;izay indreny olona tokony hotelopolo teo ho eo nifandrobaka ho eny amin&#39;ny fako. Naloiloy, izay no teny tokana azo amaritana ny tsapako tamin&#39;io fotoana io. Nankaloiloy ahy ireo olona tsy manana afa-tsy fako mba hivelomana. Nankaloiloy ahy ihany koa fihetsika rikoriko nasehoko tamin&#39;io fotoana io. Mba nihevitra ny tenako ho sipa manana fivelarantsaina,tsy tia mitsaratsara olona sy tsy manameloka be fahatany ihany manko aho. Nefa tamin&#39;io fotoana io dia tokana ihany ny tanjoko nanoloana izao endri-pahantrana izao, mihataka lavitra mandositra ireto olona ireto.</div>
<p>Nanana fomba fijery hafa momba ny fahantrana kosa i <em>Micramia</em>. Nohazavainy ary fa <a href="http://micramia.wordpress.com/2008/10/15/la-pauvrete/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/micramia.wordpress.com');">tsy aretina tsy azo sitranina tsy akory ny fahantrana</a>(fr):</p>
<blockquote><p>Si vous arrivez encore à manger normalement chaque jour, vous n’êtes pas pauvre. Mais la pauvreté est curable. À mon avis la pauvreté est en faite due au manque d’intelligence. Seul les gens qui n’utilisent pas leur coco n’arrivent pas aller loin. Il sont pauvre intellectuellement et si on n’a rien dans la tête, comment avoir de l’argent pour acheter de quoi manger [..] la solution c’est de se cultiver, augmenter ces connaissances.</p></blockquote>
<div class="translation">Tsy mahantra ianao raha mbola afaka mihinana ara-dalàna ihany isan&#39;andro. Nefa azo sitranina ny fahantrana. Araka ny hevitro dia vokatry ny tsy faharanitan-tsaina loatra no mahatonga ny fahantrana. Izay tsy mampiasa nylohany ihany no tsy lasa lavitra. Ny toe-tsaina nomahantra ka rehefa tsy misy na inona na inona moa ao, amin&#39;ny fomba ahoana no hahazoam-bola hividianana izay hohanina? [..] ny vahaolana dia ny mikolokolo ny sainy, manitatra ny fahalalany.</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/20/1381/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Madagasikara : Obama mamelonaina indray ny nofinofy Amerikana</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/06/1378/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/06/1378/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 06 Nov 2008 16:24:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Elections]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Ethnicity]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Indigenous]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1378</guid>
		<description><![CDATA[Na dia ngeza sy midadasika aza ny elanelan-tany manasaraka amin&#39;i Amerika, dia mandakana hatrany Madagasikara ny tazon&#39;ny fifidianana filoham-pirenena Amerikana. Mizara izay fahitany izay antony mahatonga azy ireo hanaraka fatratra ity fifidianana ity ny mpiblaogy sasantsasany, ary milaza koa izay ho toeran&#39;ny fitondran&#39;ny filoham-pirenena Obama eo imason&#39;ny tsirairay.
Ny namana Jentilisa dia nanapariaka lahatsoratra lava momba [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Na dia ngeza sy midadasika aza ny elanelan-tany manasaraka amin&#39;i Amerika, dia mandakana hatrany Madagasikara ny tazon&#39;ny fifidianana filoham-pirenena Amerikana. Mizara izay fahitany izay antony mahatonga azy ireo hanaraka fatratra ity fifidianana ity ny mpiblaogy sasantsasany, ary milaza koa izay ho toeran&#39;ny fitondran&#39;ny filoham-pirenena Obama eo imason&#39;ny tsirairay.</p>
<p>Ny namana <em>Jentilisa</em> dia nanapariaka lahatsoratra lava momba izay antony manintona amin&#39;ny &#8220;nofinofy Amerikana.&#8221; Tateriny amin&#39;izay ohatra ny fandaharana fahitalavitra fatra-panaraka any madagasikara izay niantomboka tamin&#39;ny sainam-pirenena Amerikana sy sariitatra nahitana tantsaha Malagasy iray nanatona birao ary nanontany raha mba afaka mifidy hoan&#39;i Obama koa ve hono ny tenany. Velom-panontaniana i Jentilisa, <a href="http://jentilisa.blaogy.com/post/122/5543" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/jentilisa.blaogy.com');">amin&#39;izay zavatra tokony hiseho vao mba misy fahavitrihana toy izany mikasika ny sainam-pirenena Malagasy sy ny firenentsika</a> :</p>
<blockquote><p>reharehan&#39;ny Amerikana ery ny sainany fa ny sainam-pirenenao mpamaky io moa mba ankafizinao va? Sa tahaka ny ahoana no atao mba hitiavanao azy?</p></blockquote>
<p>Dia mbola ampiany :</p>
<blockquote><p>Ny Amerikana Amerikana foana na iza mitondra eo na iza! Mirehareha amin&#39;ny mahaizy azy izy. Manandratra ny kolontsainy izy, miaro ny tombotsoany amin&#39;ny fomba rehetra izy fa ny anao kosa manao ahoana? Toa manao fitan-droa… sadasada ihany fa sady te-ho mpitarika na olona mpitantana ambony eto Madagasikara no mizaka ny zom-pirenena heverina fa miaro ny tombotsoany manokana.</p></blockquote>
<p>Ary rehefa nivoaka tamin&#39;ny fomba ofisialy ny valim-pifidianana, ireo mpivoy ny tranonkalan-tseratsera <em>facebook</em> dia nonanoina. Alain Rasendra dia <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=1406841454" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.facebook.com');">nivaky</a></p>
<blockquote><p>Grant Park m&#39;a mis la larme à l&#39;oeil. C&#39;est l&#39;Amérique que nous aimons tous, avec son leadership rassembleur et mobilisateur. Bravo à tous les Américains d&#39;offrir au monde ce wind of change.</p></blockquote>
<p class="translation">&#8220;Nahalatsaka ny ranomasoko izay niseho tao Grant Park [<em>ndlr.</em> kianja niravoravoan&#39;ireo tarika mpomba an&#39;i Obama]. Toy izany ny Amerika tiantsika, mahatsiaro-tena sady mahay mivondrona. Arahabaina daholo ireo Amerikana izay nahay nanolotra an&#39;izao tontolo izao ity &#8220;rivo-panavaozana&#8221; ity [wind of change].&#8221;</p>
<p><em>Sandy Rarivoson</em> no <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=576046754" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.facebook.com');">manamarika fa</a>:</p>
<blockquote><p>voici venu l&#39;ère des métis</p></blockquote>
<p class="translation">&#8220;Efa tonga ny andro [anjakan&#39;] ireo safiotra [na metisy]&#8221;</p>
<p><em>Thierry Andriamirado</em> kosa mamaly azy fa <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=1335760175" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.facebook.com');">tsy mbola tonga any Madagasikara aloha ny toe-tsaina toy izany</a> :</p>
<blockquote><p>Si je ne me trompe les métis n&#39;ont clairement pas le droit de se présenter aux élections présidentieles à Madagascar, d&#39;après la Constitution en vigueur.. bah au moins je suis tranquile, mes enfants ne se lanceront donc pas dedans.</p></blockquote>
<p class="translation">&#8220;[Satria] raha tsy diso aho, dia tena navahana tsy hahazo hilatsaka hofidiana ho filoham-pirenena izay rehetra tsy Malagasy Ray sy Reny. Afaka mandry am-piadanana aho izany satria tsy mba isan&#39;ireo mahazo mirotasaka ireo zanako [<em>ndlr.</em> manambady vazaha izy izany].&#8221;</p>
<p>Mponin&#39;ny nety Malagasy sasany hafa dia manazava izay fomba nanarahany akaiky dia akaiky ny fampielezan-kevitra sy izay toeran&#39;ny fitondran&#39;ny filoham-pirenena Obama eo imasony :</p>
<p><em>Hasina Noel</em> no nanoratra teo amin&#39;ny <a href="http://www.facebook.com/inbox/?ref=mb#/profile.php?id=688717399" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.facebook.com');">pejy mirakitra izay mombamomba azy tao amin&#39;ny vohikala <em>Facebook</em></a>:</p>
<blockquote><p>This proves to the world that the U.S is still one of the greatest country in the world. Something like this will be almost impossible in any other countries.</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;Izao zava-nitranga izao dia manaporofo indray eo imason&#39;ny rehetra fa mbola isan&#39;izay firenena mahatsikaiky indrindra eran&#39;izao tontolo izao i Amerika. Satria tsy no-tanteraka izao zavatra izao amin&#39;ny ankamaroan&#39;ny firenena eran-tany.&#8221;</div>
<p><em>Lalaina Ramarivelo </em><a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=1444865324" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.facebook.com');">kosa </a>:</p>
<blockquote><p>I would say that I hope that the whole world would have a new vision of our race, black people.</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;Antenaiko fa mba hiova amin&#39;izay ny fijerin&#39;izao tontolo izao antsika mainty fihodirana&#8221;</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/11/06/1378/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Madagasikara : Manahy izay mety ho fiantraikan&#39;ny krizy Ekônômika ireo mpiblaogy</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/18/1358/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/18/1358/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 18 Oct 2008 15:10:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Development]]></category>

		<category><![CDATA[Economics]]></category>

		<category><![CDATA[English]]></category>

		<category><![CDATA[Feature]]></category>

		<category><![CDATA[France]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Humanitarian]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Madagascar]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[U.S.A.]]></category>

		<category><![CDATA[Weblog]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1358</guid>
		<description><![CDATA[Raha tsy mitsaha-mitombo ny krizy, ireo kandida ho filoham-pirenena Amerikana roa lahy, ireo mpitondra Erôpeana sy lohandohany amin&#39;ireo fikambanana iraisam-pirenena dia samy manambara fa voatery ahena ireo fanampiana iraisam-pirenena. Ireo firenena an-dalam-pandrosoana toa an&#39;i Madagasikara izay mbola mianki-doha fatratra amin&#39;ny fanampiana iraisam-pirenena dia manahy mafy satria manambana ireo ezaka izay efa tanteraka eo amin&#39;ny lafiny [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Raha tsy mitsaha-mitombo ny krizy, ireo <a href="http://edition.cnn.com/2008/POLITICS/10/02/debate.transcript/index.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/edition.cnn.com');">kandida ho filoham-pirenena Amerikana roa lahy</a>, ireo mpitondra Erôpeana sy lohandohany amin&#39;ireo <a href="http://essentialgeneva.com/20080926468/UN-International-Organizations/How-the-US-Financial-Crisis-Is-Likely-to-Affect-Development-Aid.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/essentialgeneva.com');">fikambanana iraisam-pirenena</a> dia samy manambara fa <a href="http://allafrica.com/stories/200809090798.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/allafrica.com');">voatery ahena ireo fanampiana iraisam-pirenena</a>. Ireo firenena an-dalam-pandrosoana toa an&#39;i Madagasikara izay mbola mianki-doha fatratra amin&#39;ny fanampiana iraisam-pirenena dia manahy mafy satria <a href="http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=28185&amp;Cr=general+assembly&amp;Cr1=debate" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.un.org');">manambana ireo ezaka izay efa tanteraka eo amin&#39;ny lafiny fampandrosoana sy ny fampihenana ny fahantrana fara-hidiny  izany fampihenana fanampiana izany</a>.</p>
<p>Moa ve hisy fiantraikany any Madagasikara ny krizy iraisam-pirenena, ary amin&#39;ny endrika ahoana ? <a href="http://madagascan.over-blog.com/article-23552429-6.html#anchorComment" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/madagascan.over-blog.com');"><em>Madagascan</em> no manolotra fanazavana</a> :</p>
<blockquote><p>En conclusion, oui, Madagascar sera inévitablement impactée par la crise internationale actuelle. D&#39;une part parce qu&#39;il est prévisible que les Etats resserrent leurs aides aux pays pauvres, d&#39;autre part parce que les grands projets actuels dans le pays auront probablement des problèmes de capacité d&#39;investissement très rapidement, et enfin parce qu&#39;une source importante de richesse du pays, le tourisme, sera fatalement affecté</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;Raha fehezina, eny, tsy maintsy hisy fiantraikany any Madagasikara ny krizy iraisam-pirenena ankehitriny. Voalohany aloha satria mazava ho azy fa ahenan&#39;ireo firenena mpanome ireo fanampiana fanaony ny firenena andalam-pandrosoana toa antsika. Manarak&#39;izany, ireo tetikasa goavana efa natomboka any an-tanindrazana ankehitriny, tsy ho ela dia hisedra fahasarotana amin&#39;ny famatsiana azy ho tontosa. Antony farany, miankina betsaka amin&#39;ny fizahatantany ny harinkarentsika, hihena koa anefa ireo mpizahatany.&#8221;</div>
<p><em>Randy do it</em>, mpanao gazety Malagasy sady mpiblaogy, dia manolotra <a href="http://randydoit.hautetfort.com/archive/2008/10/15/la-crise-expliquee-aux-victimes1.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/randydoit.hautetfort.com');">fanoharana tsotra mora azo izay entiny anazavana ny tsenam-bola</a> [bourse] amin&#39;ny alalan&#39;ny varotra Rajako :</p>
<blockquote><p>Dès lors qu’il a le dos tourné, son assistant rassemble les villageois et leur indique les cages, avec les milliers de singes que leur a achetés son patron “Si vous le voulez, leur dit-il, moi, je vous cède ces singes à 35 dollars l’unité. Ainsi, lorsque mon patron reviendra, vous pourrez les lui revendre à 50 dollars. » Les villageois, aveuglés par la perspective de cet enrichissement facile, sortent toutes leurs économies, vendent leurs biens pour racheter les singes. Le magot encaissé, l’assistant disparaît dans la nuit. On ne le verra plus. Ni lui, ni son patron. Dans le village, rien que des singes, courant dans tous les sens. Et Nadim Kalife de conclure son histoire par un édifiant : « Bienvenue dans le monde de la Bourse ! » Eh, oui ! Il y a quelque chose d’aventureux à vendre un singe à dix dollars, puis à le racheter à 35 dollars, en espérant le vendre une seconde fois à 50 dollars.</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;Raha vao lasa ilay Mpampiasa azy, dia novorian&#39;ilay mpiasany ireo olona tao an-tanàna, notondroiny ireo garabà mitahiry ireto Rajako aman&#39;arivony izay efa novidian&#39;nny mpampiasa azy. “Raha sitrakareo” hoy izy tamin&#39;ireo vahoaka nanatrika azy, dia “hivarotako amin&#39;ireto Rajako ireto ianareo, 35.- $ isany. Amin&#39;izay rehefa miverina ny mpampiasa ahy dia azonareo amidy 50.- $ aminy.” Jamban&#39;izany fampanantenana vola mora azo izany ireo mponina tao an-tanàna ka dia samy namoaka ny tahiriny rehetra ny tsirairay avy, ary samy nivarotra izay fananany mba hividianana ireto Rajako. Rehefa voa-angona anefa izato harena, dia nanjavona tao anatin&#39;ny indray alina monja ilay mpiasa, ary samy tsy nisy hita niverina tao an-tanana intsony na izy na ilay mpampiasa azy. Foana ny haren&#39;ilay tanana, tsy misy afa-tsy ireto Rajako izay miriaria ombieny ombieny [ndlr. tsy misy mpividy]. Toy izao no fomba amaranan&#39;i <em>Nadim Kalife</em> ny tantarany : “tongasoa amin&#39;ny tontolon&#39;ny tsenam-bola iraisam-pirenena !” Mazava, fa misy tsy fitandremana ihany ny mihevitra fa ny Rajako izay namidy 10.- $, avy eo novidiana 35.- $ dia mbola hisy hividy 50.- $ ihany.&#8221;</div>
<p>Farany, i Volana na i <em>Moonlight girl</em>, mpiblaogy vao nanomboka ao Antananarivo isan&#39;ny tarika FOKO Blog Club, no mitantara <a href="http://moonlightgirl.wordpress.com/2008/10/13/october-13th-2008-monday/#comment-39" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/moonlightgirl.wordpress.com');">izay andavan&#39;andron&#39;ny fahantrana fara-hidiny sy izay fiantraikany amin&#39;ny lafiny ara-pahasalamana</a> hoan&#39;ny maro an&#39;isa any Madagasikara. Amin&#39;ny alalan&#39;izay natrehiny tao anaty fiara fitanteram-bahoaka tany Antananarivo vao tsy ela :</p>
<blockquote><p>She started to cry and tell me that she just gave birth 2 days ago at a famous public hospital. She was poor and didn’t have the money to buy medicine for the baby who suddenly became sick. At this hospital, if you can’t buy the medicines you need, it means you’re waiting for death. They don’t care about the person’s situation. So her baby died, and this woman didn’t have money to take him back home. She lived at Ambatofotsy , which is very far from town. Taking a taxi to those places , will cost a fortune. Now, she’s going to her sister’s house at Ambohipo; to take her child. I was heartbroken and terrified at the same time, thinking about this woman carrying her dead baby around. The driver’s aid, was very angry and started to yell at the woman, and forced her out the bus. He said, that she did something very taboo, about letting a dead be among the living. The poor woman just left the bus, not wanting to cause anymore trouble.</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;Nanomboka nitomany izato ramatoa ary nambarany fa vao avy teraka izy roa andro lasa izay tany amin&#39;ny Hôpitalim-panjakana fanta-bahoaka [ndlr. eto Antananarivo]. Mahantra izy ka tsy nanana izay vola ho enti-mividy ireo fanafody nilaina raha latsak&#39;aretina tampoka izato zanany. Ao amin&#39;io Hôpitaky io, rehefa tsy manam-bola hividianana fanafody ianao dia midika izay fa miandry fotsiny izay ahafatesanao eo. Tsy misy miraharaha izay mombamomba anao akory. Maty ny zanany, ary satria tsy nanam-bola hitondrana ny taolam-balon-janany mody izato reniny. Any Ambatofotsy izay lavitra an&#39;Antananarivo mantsy izy no mipetraka. Anefa tsy laitra raha izay ho saran&#39;ny fiarakaretsaka. Tapa-kevitra ary izy fa hitondra ny fatin-janany ho any amin&#39;ny rahavaviny eny Ambohipo. Sady vaki-fò nahonena aho no tora-kovitra teo anilan&#39;ity ramatoa izay miriaria miaraka amin&#39;ny fatin-janany ity. Nanomboka tezitra anefa ny aide-saofera ka nikiakiaka azy ary nanery azy hidina ny fiara fitanteram-bahoaka [ndlr. miaraka amin&#39;ny vava]. Nambarany fa tena nanao zava-pady mihitsy ity ramatoa ity, mitondra maty anivon&#39;ny velona. Nandao ilay fiara ilay ramatoa fa tsy te hitarika olana hafa intsony.&#8221;</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/18/1358/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Cote d&#39;Ivoire : Namoaka ôtôbiografia i Didier Drogba</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/09/1344/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/09/1344/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 09 Oct 2008 13:00:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tomavana</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Cote d'Ivoire]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[International Relations]]></category>

		<category><![CDATA[Malagasy]]></category>

		<category><![CDATA[Sport]]></category>

		<category><![CDATA[War &#038; Conflict]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/?p=1344</guid>
		<description><![CDATA[Théophile Kouamouo mpanao gazety mitatitra hoan&#39;ny gazety Frantsay &#8220;Le Monde&#8221; avy any Abidjan no mizara izay fiheviny ilay boky &#8220;C&#39;était pas gagné&#8221; [Tsy fandresena mora azo], ôtôbiografiana kalaza mpilalao baolina kitra Ivoariana, i Didier Drogba :
C&#39;était pas gagné m&#39;est apparu comme un livre passionnant, qui permet de mieux cerner la personnalité de Didier Drogba. Un émotif, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Théophile Kouamouo</em> mpanao gazety mitatitra hoan&#39;ny gazety Frantsay &#8220;Le Monde&#8221; avy any Abidjan no <a href="http://kouamouo.ivoire-blog.com/archive/2008/08/18/citoyen-drogba.html" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/kouamouo.ivoire-blog.com');">mizara izay fiheviny ilay boky &#8220;<em>C&#39;était pas gagné&#8221;</em> [Tsy fandresena mora azo], ôtôbiografiana kalaza mpilalao baolina kitra Ivoariana</a>, i Didier Drogba :</p>
<blockquote><p>C&#39;était pas gagné m&#39;est apparu comme un livre passionnant, qui permet de mieux cerner la personnalité de Didier Drogba. Un émotif, qui carbure aux grands sentiments, qui considère la fidélité comme une valeur - ce qui peut le faire souffrir dans un milieu du foot où l&#39;argent est roi et la mobilité souvent traumatisante.<br />
Didier Drogba s&#39;exprime aussi dans son livre sur la crise politique qui a déchiré la Côte d&#39;Ivoire. Il livre sa part de vérité, sans prétention - mais l&#39;on sent bien que sa double appartenance française et ivoirienne a souvent été difficile à gérer, notamment en novembre 2004. Comme beaucoup d&#39;entre nous, en tout cas, il considère que la politique ivoirienne de Jacques Chirac a été, pour utiliser une litote, problématique, et il le dit</p></blockquote>
<div class="translation">&#8220;Boky mahaliana no fahitako ny &#8220;C&#39;était pas gagné&#8221;, nahafahana nahalala bebe kokoa izay maha- Didier Drogba an&#39;i Didier drogba. Olon&#39;ny fo, izay mora resy lahatry ny onjan&#39;ny fo, izay mihevitra ny tsy fivadihana [fidelité] ho toy ny toetra sarobidy - izany dia mitarika fanaintainana ho azy indraindray anivon&#39;ny tontolon&#39;ny kitra izay anjakan&#39;ny vola sady nohon&#39;ny fifindra-monina izay manahirana matetika.<br />
Aborak&#39;i Didier Drogba ao anatin&#39;ny bokiny koa izay niainany nandritra ny krizy ara-pôlitika izay nosedrain&#39;ny Côte d&#39;Ivoire. Am-panetre-tena no anambarany izay mba ampahany fantany, - anefa dia tsapa tsara ny fahasarotana izay nosedrainy amin&#39;ny maha-sady Frantsay azy no Ivoriana, indrindra tamin&#39;ny volana Novambra 2004 [<em>ndlr. </em>notafihin&#39;ny fiaramanidina Ivoriana ireo miaramila mpampandri-tany Frantsay ary dia nopotehin&#39;ny Frantsay ireo fiaramanidina roa]. Mitovy hevitra amin&#39;ny ankamaroantsika aloha izy ka mihevitra fa ny pôlitika nampiharinny filoha Frantsay Jacques Chirac tany Côtes d&#39;Ivoire, dia nitarika olana, ary dia hantritranteriny izany&#8221;</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/10/09/1344/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>RD Congo: Radio sy tele maro nakatona</title>
		<link>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/16/1303/</link>
		<comments>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/16/1303/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 16 Sep 2008 17:56:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jentilisa</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[D.R. of Congo]]></category>

		<category><![CDATA[French]]></category>

		<category><![CDATA[Media]]></category>

		<category><![CDATA[Roundups]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/16/1303/</guid>
		<description><![CDATA[Mediatic [Fr] no manoratra ny fikatonan&#39;ny foibena televiziona dimy sy fampielezam-peo roa any Kinshasa tsy nahazo alalana ary maminaviina fa io ilay nampiomanan&#39;ny fitondrana any fa &#8220;hanadio ny trano&#8221; izy.  (via Réseau International de correspondants francophones)
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em><a href="http://mediatic.unblog.fr/2008/09/10/fermeture-de-cinq-chaines-de-television-emettant-a-kinshasa/" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/mediatic.unblog.fr');">Mediatic</a></em> [Fr] no manoratra ny fikatonan&#39;ny foibena televiziona dimy sy fampielezam-peo roa any Kinshasa tsy nahazo alalana ary maminaviina fa io ilay nampiomanan&#39;ny fitondrana any fa &#8220;hanadio ny trano&#8221; izy.  (<a href="http://www.correspondants.org/news/fermeture-de-cinq-chaines-de-television-emettant-a-kinshasa" onclick="javascript:pageTracker._trackPageview ('/outbound/www.correspondants.org');">via Réseau International de correspondants francophones</a>)</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://mg.globalvoicesonline.org/2008/09/16/1303/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>

<!-- Dynamic Page Served (once) in 0.469 seconds -->
<!-- Cached page served by WP-Super-Cache -->
